Per Olov Enquist
| Per Olov Enquist | |||
|---|---|---|---|
 | |||
| Født | 23. september 1934 (84 år) Skellefteå | ||
| Ektefelle | Gunilla Thorgren, Lone Bastholm | ||
| Utdannet ved | Uppsala universitet | ||
| Beskjeftigelse | Forfatter, regissør, dramatiker, oversetter | ||
| Nasjonalitet | Sverige | ||
| Medlem av | Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung, Akademie der Künste Berlin, Bayerische Akademie der Schönen Künste | ||
| Utmerkelser | 15 oppføringer
Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris (1997), Österreichischer Staatspreis für Europäische Literatur (2009), Doblougprisen (1988), æresdoktor ved Umeå universitet, Litteris et Artibus (2000), Nordisk råds litteraturpris (1969), Augustprisen (1999), Aniara-prisen (1976), Eyvind Johnsonpriset (1993), De Nios Stora Pris (1994), Östersunds-Postens litteraturpris (1978), Nelly Sachs Pris (2003), Signe Ekblad-Eldhs pris (1975), Svenska Akademiens nordiske pris (2010), Augustprisen (2008)
|
||
Per Olov Enquist (født 23. september 1934 ved Skellefteå i Västerbotten) er en av Sveriges best kjente forfattere.
Innhold
Liv og virke[rediger | rediger kilde]
Bakgrunn[rediger | rediger kilde]
Per Olov Enquist er født og vokste opp i Hjoggböle sogn i Västerbotten nord i Sverige. Hans mor, Maja Lindgren (1903-1992), var lærer på folkeskolen og sterkt engasjert i Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Faren, Elof Enqvist (1903-1935) døde før P.O. Enquist var fylt ett år.[1] [2] Om sin barndom skriver Enquist 2007: «Är man född djupt inne i en skog är träd och mark trygghet. Jag hade inga lekkamrater, men en stor skog helt för mig själv, det skapade min starka och obrottsliga karaktär. Jag var inte ensam. Jag hade tallarna»".[3]
Han studerte litteraturhistorie ved Universitetet i Uppsala fra 1955 til 1964.
I midten av 1950-årene drev Enquist med friidrett. Han var en av dei beste i Sverige i høydehopp, med ein personlig rekord på 1,98. Etter studiene ved Uppsala universitet arbeidet Enquist som kritiker i kutlurredaksjonene i avisene Svenska Dagbladet og Expressen.
Forfatterskap[rediger | rediger kilde]
I løpet av studietiden debuterte han som forfatter med romanen Kristallögat (1961), og fikk sitt gjennombrudd med Magnetisörens femte vinter (1964).
Etter studiene arbeidet han blant annet som avisspaltist og TV-programleder i perioden fra 1965 til 1976. På grunn av dette arbeidet ble han en innflytelsesrik stemme i det svenske litterære miljøet.
I 1969 ble Enquist tildelt Nordisk råds litteraturpris for Legionärerna.
Enquist var stadig på reise, bodde i København i 14 år med sin danske hustru Lone Bastholm, og i Vest-Berlin (1970-71) og kom i 1973 til Los Angeles som professor/gjesteforeleser ved universitetet UCLA. I lange perioder har Enquist vært bosatt i København og i Tyskland.
Enquists bøker kjennetegnes ved et gjennomgående pessimistisk verdenssyn. De beskriver ofte begrensningene den pietistiske levemåten påfører oss, særlig i Musikanternas uttåg (1978) og Lewis resa (2001).
Per Olov Enquist er medlem av Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung.[4]
Priser (utvalg)[rediger | rediger kilde]
| Årstall | Pris | Boktittel |
|---|---|---|
| 2013 | Hedenvind-plaketten | |
| 2010 | Svenska Akademiens nordiske pris | |
| 2009 | Österreichischer Staatspreis für Europäische Literatur | |
| Iris Ljudbokspris | Et annet liv | |
| 2008 | Augustprisen | Et annet liv |
| 2005 | Tyske litteraturprisen Corine (deles ut av avisen Die Zeit) | Boken om Blanche och Marie |
| 2003 | Independent Foreign Fiction Prize | Livlegens besøk |
| Nelly Sachs Pris | ||
| 2002 | Gerard Bonniers pris | |
| 1999 | BMF-plaketten | Livlegens besøk |
| Augustprisen | ||
| 1997 | Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris | |
| 1995 | Ivar Lo-Johanssons personliga pris | |
| 1994 | De Nios stora pris | |
| 1993 | Eyvind Johnsonprisen | |
| 1992 | ABF:s litteraturpris | |
| Publicistprisen | ||
| Dansk Forfatterforenings H.C. Andersen Legat | ||
| 1991 | Gun och Olof Engqvists stipendium | |
| 1988 | Litteraturfrämjandets stora pris | |
| 1976 | Aniara-prisen | |
| 1971 | BMF-plaketten | |
| 1969 | Litteraturfrämjandets stora romanpris | |
| Nordisk råds litteraturpris | Legionärerna | |
| 1966 | Svenska Dagbladets litteraturpris | |
| 1966 | Guldbagge for beste filmmanus |
Bibliografi[rediger | rediger kilde]
Romaner[rediger | rediger kilde]
- Kristallögat, 1961
- Färdvägen, 1963
- Magnetisörens femte vinter, 1964
- Bröderna Casey (sammen med Leif Nylén og Torsten Ekbom under pseudonymet Peter Husberg), 1964
- Hess, 1966
- Legionärerna, 1968
- Sekonden, 1971
- Musikanternas uttåg, 1978
- Doktor Mabuses nya testamente (sammen med Anders Ehnmark), 1982
- Nedstörtad ängel, 1985 (Norsk utgave: Styrtet engel)
- Protagoras sats. På spaning efter det politiska förnuftet (sammen med Anders Ehnmark), 1987
- Kapten Nemos bibliotek, 1991
- Livläkarens besök, 1999 (Norsk utgave: Livlegens besøk)
- 2001 - Lewis resa
- 2004 - Boken om Blanche och Marie
- 2011 - Den tredje grottans hemlighet
- 2013 - Liknelseboken
Noveller[rediger | rediger kilde]
- Berättelser från de inställda upprorens tid, 1974
Skuespill[rediger | rediger kilde]
- Tribadernas natt, 1975
- Chez Nous (sammen med Anders Ehnmark), 1976
- Mannen på trottoaren (sammen med Anders Ehnmark), 1979
- Från regnormarnas tid , 1981
- I lodjurets timma, 1988
- En triptyk, 1981
- Bildmakarna, 1998
Barnebøker[rediger | rediger kilde]
- De tre grottornas berg, 2003
Sakprosa[rediger | rediger kilde]
- Sextiotalskritik, 1966
- Katedralen i München, reportasje, 1972
- Strindberg. Ett liv, 1984
- Två reportage om idrott, 1986
- Kartritarna, essay, 1992
- Ett annat liv, selvbiografi, 2008
Referanser[rediger | rediger kilde]
- ^ Dansk Kvindebiografiskt leksikon, Lone Bastholm
- ^ Ansedel, hjoggbole.nu
- ^ Gästkrönikan, Allt om trädgård 2007:9, s. 72
- ^ Hjemmesiden til Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung Arkivert 12. februar 2013 hos Wayback Machine.
Eksterne lenker[rediger | rediger kilde]
- Biografi om Per Olov Enquist
- Intervju med Per Olov Enquist, Det Kongelige Bibliotek, youtube
- Per Olav Enquist, I: Store norske leksikon
| Forrige mottaker: Per Olof Sundman |
Vinner av Nordisk råds litteraturpris (1969)
|
Neste mottaker: Klaus Rifbjerg |
|
