Spekulativ fiksjon

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Gå til: navigasjon, søk
Arbeid pågår: Denne siden er under arbeid. Som leser bør du være forberedt på at artikkelen kan være uferdig, og at innholdet kan endre seg fra dag til dag. Som bidragsyter bør du være forberedt på redigeringskollisjoner; det kan være lurt å kopiere din tekst til en annen tekstbehandler før du lagrer. Diskuter gjerne artikkelens struktur og innhold på diskusjonssiden.

Spekulativ fiksjon (på film eller i TV-serier) eller fantastisk (i litteraturen) eller (engelsk: the fantastic eller speculative fiction) er en samlebetegnelse som først og fremst omfatter litterær respektive filmatisk fiksjon, men også teater, opera, data- og TV-spill og rollespill. Fantasy og science fiction samt historisk fiksjon er tre store sjangrer som kan omfattes av begrepet. Betoningen på spekulativ gjelder betydningen presumtiv, hypotetisk, men ikke vilkårlig. Forfatteren må ikke "lure" for å få fortellingen til å henge sammen, TV-serien må ikke drukne i uforklarlige hendelser som til slutt dominerer hele framstillingen, filmen må ikke skjule at det ennå ikke finnes løsninger på alt ved å pøse på med spesialeffekter der helten redder verden. Fantastisk og spekulativ fiksjon sette ofte spørmål ved det ortodokse, det allment aksepterte, normen i samfunnet, det politisk korrekte, men uten at for den skyld å være samfunnsfiendtlig eller vende seg mot samfunnet. Samlesjangeren, for det er en paraplybetegnelse, omfatter framstillinger med paranormale, overnaturlige, det som setter spørmål ved virkeligheten, undersøkende, framtidsteknologiske, mytiske eller fabelaktige innslag. Sjangeren er også utbredt når det gjelder dataspill, TV-spill og tegneserieblader.

Fiksjon er til forskjell fra faglitteratur og dokumentarer imaginær, det vil si helt eller delvis påfunnet av fortelleren (romanforfatteren, filmmanusforfatteren). Fantastisk eller spekulativ fiksjon går flere steg lengre for å fylle i luker eller undersøke ulike spor som den menneskelige tanken søker seg langt ut etter, og som ikke er underliggende temaer for enten virkelighetsnære dramaer eller komedier, og ikke heller for såkalte såpeoperaer eller dokusåper. Sjangeren og undersjangrene foruten muligens science fiction har sitt opphav og fortsatt idag sitt sentrum i nåtidens engelske språk- og kulturområdet, anglosfæren, og i den mån detta har ifrågasatts så har det handlat om huruvida exempelvis fantasy har kristne eller anglosaksiske røtter.[1]

Under denne paraplybetegnelsen, som i seg er en sjanger ettersom flere undersjangrer kan blandes – for eksempel skrekk, fantasy og science fiction som i filmene om Alien – finnes flere undersjangrer, men hvilke de er og hvordan de skal avgrenses finnes det ulike oppfatninger av. En

Også innen dans og kunst og selvfølgelig TV-spill, finnes sjangeren fantastisk /spekulativ fiksjon representert.[3]

"What if..... ?[rediger | rediger kilde]

"What if..." , i betydningen "tenk om det i stedet forholdt seg slik...", er en populær engelskspråklig metafor for fantastisk og spekulativ fiksjon. Når det gjelder barn er nesten all litteratur og film fantastisk /spekulativ fiksjon, og en årsak er at sjangeren består av eventyr som stimulerer abstrakt tenking.[4]

Paraplytermen fantastisk kan benyttes når noen vill fastslå at en bok tilhører en viss sjanger mens kombattanter hevder noe annet. Så har science fiction-företrädarna betraktet Mary Shelleys Frankenstein som den første science fiction-romanen mens andre ser boken som et eksempel på skrekk-romantikk.[5] De fleste filmene som har spilt inn mest penger over hele verden er spekulativ fiksjon.[6]

Plassering Langfilm Innspilt beløp (milliarder $)
i hele verden
Innspill-
ningsår
Type film
01 Avatar 2,782 2009 Science fiction/Fantasy (spekulativ fiksjon)
02 Titanic 1,843 1997 Historisk spekulativ fiksjon
03 Harry Potter and the Deathly Hallows Part 2 1,328 2011 Fantasy (spekulativ fiksjon)
04 Transformers: Dark of the Moon 1,123 2011 Fantasy/Eventyr (spekulativ fiksjon)
05 The Lord of the Rings: The Return of the King 1,119 2003 Fantasy (spekulativ fiksjon)
06 Pirates of the Caribbean: Dead Man's Chest 1,066.2 2006 Fantasy/Historisk spekulativ fiksjon
07 Toy Story 3 1,063.2 2010 Eventyr (spekulativ fiksjon)
08 Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides 1,044 2011 Fantasy/Historisk spekulativ fiksjon
09 Alice in Wonderland (2010) 1,024 2010 Fantasy/Eventyr (spekulativ fiksjon)
10 The Dark Knight 1,001 2008 Superhelter (spekulativ fiksjon)
11 Harry Potter and the Sorcerer's Stone 974,8 2001 Fantasy (spekulativ fiksjon)
12 Pirates of the Caribbean: At World's End 963,4 2007 Fantasy/Historisk spekulativ fiksjon
13 Harry Potter and the Deathly Hallows Part 1 956,4 2010 Fantasy (spekulativ fiksjon)
14 The Lion King 945.7 1994 Eventyr (spekulativ fiksjon)
15 Harry Potter and the Order of the Phoenix 939,9 2007 Fantasy (spekulativ fiksjon)

Deretter følger i tur og orden Harry Potter and the Half-Blood Prince (2009), The Lord of the Rings: The Two Towers (2002), Star Wars: Episode I - The Phantom Menace (1999), Shrek 2 (2004), Jurassic Park (1993). ET (1982) finnes igjen i 34. plass til tross at den ble gjenutgitt i 1985 og 2002.

Science fiction[rediger | rediger kilde]

Utdypende artikkel: science fiction

Science fiction er en sjanger innen litteratur, film og TV-serier som bygger som oftest på spekulasjoner om vitenskap og teknologi i framtiden, og for ikke å forglemme, hvordan dette påvirker menneskene. Den kan også berøre situasjoner der nåtiden eller fortiden er annerledes. Tidsreiser, forandringer av historien i avgjørende øyeblikk, parallelle univers eller en alternativ virkelighet som for eksempel handler om nåtid med den forskjell at Hitler og nazistene gikk seirende ut av den andre verdenskrigen, er samtlige velkjente konseptet innen science fiction. Begrepet har blitt forkortet fra 1920-ærene på svensk som oftest som sf, på britisk engelsk SF og på amerikansk engelsk (og dermed også ofte på moderne svensk) for sci-fi. Det kan være viktig å merke seg at science fiction-virkelighet har en forbindelse til vitenskaplige prinsipper og at også om den teknologien som forekommer i fortellingen ikke finnes så kan den, om man lar vitenskapsmenn og -kvinner spekulere, være mulig i framtiden.[7]

Et problem skal ikke løses med magi, religion eller ved hjelp av overnaturlige skapninger, og fortellingen skal ikke inneholde utrolige elementer eller ha en handling som helt dreier seg et forferdelig monster, for om dette skjer er det spørsmål om en blanding av fantasy eller skrekkfilm og fortellingen bør bli kategorisert som spekulativ fiksjon.

Jules Verne og H.G. Wells[rediger | rediger kilde]

Det finnes allikevel ingen hinder mot actionhelter eller eventyrere i science fiction, det er tross alt spørsmål om underholdning og ikke om sosiologiske beskrivelser av tenkelige teknologiske landevinninger.[8] Science fiction-fortellinger begynte å dukke opp i forbindelse med den industrielle revolusjon, og de beskrev en redsel for hva industrialismen og det økende antallet nye maskiner kunne føre med seg. Men det fantes også fortellere som så lyst på framtiden. Forfatteren og franskmannen Jules Verne (1828 - 1905) skrev sine første science fiction-romaner i løpet av 1860-årene: Reisen til Jordens indre, Reisen til månen, En verdensomseiling under havet og Jorden rundt på 80 dager i 1873. Bøkene ble særdeles populære og hadde dessuten en veldig positivt syn på framtiden.[9] I 1880-årene påbegynte Herbert George Wells (1866 - 1946) sin forfatterkarriere med en rekke noveller. Den første romanen, The Time Machine, kom i 1895, og andre kjente science fiction-romaner av Wells er The Island of Doctor Moreau (1896), The Invisible Man (1897) og War of the Worlds (1898). Alle disse bøkene har dannet grunnlag for spillefilmer, visse flere ganger.[9]

Nyere science fiction[rediger | rediger kilde]

Andre kjente science fiction-fortellinger og forfattere er 1984 av George Orwell, Brave New World av Aldous Huxley, og The Fountainhead av Ayn Rand. Videre Isaac Asimov, forfatter av blant annet Stiftelsetrilogien og hans mange robotnoveller som ligger til grunn for filmen I, Robot. Arthur C. Clarke er berømt for 2001 A Space Odyssey, Ray Bradbury, kjent for Martian Chronicles og Robert A. Heinlein forfatter av Double Star, Starship Troopers, Stranger in a Strange Land, The Moon Is a Harsh Mistress – alle romaner belønnet med Hugo Award.

IMDb har en toppliste over de beste science fiction-langfilmene, men dessverre finnes også rene fantasyfilmer og blandede sjangrer med. Star Wars-filmene hører for eksempel hjemme i fantasy-sjangeren, men virker å ha havnet i science fiction-båsen ettersom fantasyfortellingen utspilles i verdensrommet: Imperiet slår tilbake (fra 1980), Inception (2010), Star Wars (1977), Matrix (1999), Terminator 2 (1991), Alien (1979), Wall-E (2008), A Clockwork Orange (1971), Aliens (1986), Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004), Tilbake til fremtiden (1985), Metropolis (1927), 2001: A Space Odyssey (1968), Star Wars Episode VI: Jediridderen vender tilbake (1983), Blade Runner (1982), Donnie Darko (2001), The Thing (1982), Terminator (1984), District 9 (2009), 12 Monkeys, V for Vendetta (2006), Stalker (1979), Nausicaä – Prinsessen fra Vindens Dal (1984), Krigsspil (1965), Star Trek (2009), Avatar (2009), The Truman Show (1998), Frankenstein (1931), Frankensteins brud (1935), Dawn of the Dead (1978), Apeplaneten (1968), Solaris (1972).[10]

Fantasy – ikke oppfunnet av Tolkien[rediger | rediger kilde]

Utdypende artikkel: Fantasy

Begrepet fantasy, i den betydning det har nå, begynte å bli benyttet da J.R.R. Tolkiens verk Ringenes herre fra 1950-tallet slo igjennom blant collegeungdommer i USA på 1960-tallet. Men termen er eldre; mellom verdenskrigene ble begrepet fantasy anvendt i USA med samme betydning som fantastisk og spekulativ fiksjon har idag. Fantasy var et fellesnavn for fantasy inklusive blant annet science fiction.

Religion regnes ikke som fantasy eller spekulativ fiksjon, ettersom religionen er virkelig og ikke fiksjon for dem som tror og ikke heller da fiksjon for dem som ikke tror. I fantasy forekommer imidlertid iblant veldig tydelige allegorier. Den kristne Clive Staples Lewis, mer kjent som C.S. Lewis er (når det gjelder fantasy) mest kjent for sine bøker om landet Narnia, der han i sju bøker som han skrev på 1950-talet henvender seg til lesere som er i de tidlige tenårene. I bokserien forekommer en løve, Aslan, som først skaper Narnia, siden lar seg drepe for at barna og skogens dyr skal overleve, og deretter oppstår fra døden, for deretter i den siste boken rasere Narnia og ta med de som vært gode og tro mot ham til ett super-Narnia der de får bli til evig tid.

Av alla undersjangrer til fantastisk /spekulativ fiction er fantasy den eneste som er klart uttalt ikkerealistisk. Skaperen finner opp et mikrokosmos som ikke finnes, men han/hun låner gjerne fra og blander ulike kulturer som finnes i virkeligheten og som hører hjemme forskjellige tidsperioder eller historiske æra. En fantasy-fortelling utspilles ofte i et oppdiktet avgrenset land eller øyrike. Fortellingen kan være så kompleks at det ikke sjelden finnes både kart og en fortegnelse over medvirkende (navn og type av skapning/vesen) i begynnelsen eller slutten av boken. Den overordnede fortellingen er kampen mellom godt og ondt, der det onde skildres som nesten uovervinnelig og mystisk. Europeisk eller japansk middelalder med ærerike riddere med hester og sverd samt opplyste eller imponerende konger og trollmenn kan utgjøre hovedingredienser i historien. Men der kan også finnes dyrkansvärda skönheter, svårflirtade dverger som, om de övertygas, er uredde, lojale bundsförvanter, jetter, alfer, alver og mengder av andre mer eller mindre magiske vesen eller nestenmennesker. Bare fantasien setter grenser for fortellingen. Riddere og magi kan i fantasy blandes med romskip, intragalaktiske imperier,[11] og laservåpen. At fortellingen inneholder romskip gjør den ikke automatisk til science fiction.

Det er vanlig at det er akkurat den anglosfære varianten av fantasy som ses som fantasy.[12] Mange anser at dagens fantasy begynte med 1800-tallsforfattere som William Morris og George MacDonald og siden fikk sitt store gjennombrudd med J.R.R. Tolkiens verk Ringenes herre som ble veldig populært på 1960-tallet.[13] Tolkien selv var veldig inspirert av blant annet Beowulf da han skrev Ringenes herre og Hobbiten.[14]

IMDbs liste over de bästa fantasyfilmerna innehåller till stor del filmer som samma webbplats listar som science fiction-filmer. Det är självklart att filmversionerna av Tolkiens berättelser är fantasy, men også alle Star Wars-filmene burde finnes her: Ringenes herre: Atter en konge (2003), Ringenes herre: Ringens brorskap (2001), Star Wars (1977), Livet er vidunderlig (1946), Ringenes herre: To tårn (2002), Toy Story 3 (2010), Spirited Away (2001), Amelie fra Montmartre (2001), Den grønne mil (1999), Hugo Cabret (2011/II), Pans labyrint (2006), Det sjunde inseglet (1957), Prinsesse Mononoke (1997), Star Wars Episode VI: Jediridderen vender tilbake (1983), Sherlock Jr. (1924), Se opp (2009), Trollmannen fra Oz (1939), Toy Story (1995), Persona (1966), Fanny og Alexander (1982), Min nabo Totoro (1988), (1963), En ny dag truer (1993), Dragetreneren (2010), El ángel exterminador (1962), Størst er kjærligheten (1946), Stalker (1979), Skjønnheten og udyret (1946), Harry Potter og dødstalismanene – del 2, Nausicaä – Prinsessen fra Vindens Dal (1984), Laputa: Castle in the Sky (1986), Harvey (1950), Prinsessebruden (1987), Time of the Gypsies (1988), Det levende slottet (2004), Faust - Eine deutsche Volkssage (1926), Nosferatu (1922), Rottatouille (2007), Die Nibelungen: Siegfried (1924), Låt den rätte komma in (2008) , Avatar (2009), King Kong (1933), Scrooge (1951), Big Fish (2003), De utrolige (2004), Skjønnheten og udyret (1991), Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl (2003).

Romance – helter og skrekk[rediger | rediger kilde]

Den engelske betegnelsen romance novel oversettes vanligvis i litteraturen som kjærlighetsroman. Totalt stod romance-sjangeren for 55 prosent av alle solgte innbundne bøker i USA 2009, med en verdi på 1,36 milliarder dollar. Romance er den største sjangeren for religiøs litteratur og krim/politiromaner og er marknaden er størst innen det anglosfære kulturområdet.[15], [16] Den moderna, västerländska kärleksromanen uppkom under 1600- och 1700-talet, men har föregångare i medeltidens och renässansens s.k. ridderepos og ridderromaner. Dessa, som först fick spridning i Frankrike och kallades romans, kunde vara inriktade på forntiden och inspirerade av antiken eller bygga på keltiska myter som den om kung Arthur og trollkarlen Merlin, följde ett bestämt mönster, perspektivet var manligt och huvudpersonen man. Den moderna kärleksromanen är i regel skriven ur ett kvinnligt perspektiv med en kvinna som huvudperson. Genren, som domineras stort av engelskspråkiga författare, fick en explosionsartad spridning tack vare den allmänna läskunnigheten, veckotidningarnas följetongsromaner och, från 1930-talet, spridningen av billigare böcker i pocketform. Genren fäster störst vikt vid utvecklingen av en relation och en romantisk kärlek mellan två människor. Den måste ha ett känslomässigt tillfredsställande slut, vilket länge också innebar ett (för samtiden acceptabelt) moraliskt slut och dessutom ett lyckligt slut. [17] . Kärleksromanen kan vara förlagd till en historisk epok eller en miljö som vi känner till relativt lite om, eller också till en framtid där författaren måste spekulera ännu mer när det gäller själva inramningen, och räknas då som fantastik. I filmens värld är relationer, kärlek och könsrollsstereotyper (eller satir över / kritik mot sådana) nästan alltid ett tema oavsett om filmen kategoriseras som drama, action, thriller, äventyr eller komedi. Komediformen är emellertid den vanligaste genren för en film där kärlekstemat dominerar.

Det finns även en typ av romantisk underhållning – inom litteraturen, filmen och TV-serievärlden – som bland annat tillfört övernaturliga inslag eller skräck kryddad med förtäckt sexualitet. Vampyrromanen, som nästan är en egen genre, är ett typiskt exempel på detta. Film och TV har förändrat bilden av vampyren mycket under de senaste 100 åren. Den ondskefulle och fule vampyren lever kvar i litteraturen, men på bio och i TV-serier möter vi snarare en blodsugande pojkbandssångare. Han (för det är nästan alltid en man) är nu en snygg och sexig hjälte, alltid beredd att dö för sin mänskliga älskade som hotas av onda vampyrer, varulvar, trollkarlar, demoner eller andra bestar, plågad tusenfalt mer än en människa av kärlek, minnen och andra känslor eftersom vampyrer har kraftigt förstärkta sinnen. Man har hittat på olika förklaringar till varför han kan vandra omkring dagtid i solskenet och han dricker inte människoblod.[18]

Plågad av kärlek var redan det monster dr Frankenstein skapade i Mary Shelleys skräckroman Frankenstein; or, The Modern Prometheus, utgiven 1818 och Quasimodo, den vanskapte ringaren i Notre Dame i Victor Hugos roman från 1831. Även denna typ av böcker och filmer har sina rötter i medeltidens romans, och dessa hämtade i sin tur inspiration från antikens litteratur. Det grekiska eposet Odysséen från 700-talet f.v.t. är fullt av monster, vidunder och övernaturliga händelser. På sin långa resa hem från Trojanska kriget till sin älskade hustru stöter Odysseus på kikoner, lotofager, cykloper, människoätande jättar, trollkvinnor, sirener, sexhövdade sjöodjur, och magiska föremål som till exempel en säck man kan stänga in de olika väderstreckens vindar i. [19]

Det finns naturligtvis ingen skarp gräns mellan olika slags kärleksromaner, eller något exakt sätt att avgöra om en bok är en kärleksroman eller en skräckroman eller något annat. Om de spekulativa inslagen är stora brukar de kategoriseras som fantastik. Dit hör även den samling berättelser och eventyr om kärlek, sex, monster och övernaturliga händelser från det Sydvästasiatiska och Indiska kulturområdet från 900-talet, som på svenska fått namnet Tusen och en natt, och som i väst först publicerades på engelska år 1706 under namnet The Arabian Nights' Entertainment. Även illustrationerna kan betecknas som fantastik.[20], [21] Ramberättelsen är att vesirens dotter Scheherazade (Shahrzâd) skall tillbringa en natt med den persiske kungen Shahriâr för att i gryningen avrättas. För att undgå döden berättar Scheherazade en saga för kung Shahriâr. Skickligt väver hon in en saga i en annan, och när gryningen kommer är kungen så spänd på hur det ska sluta att han låter Scheherazade leva ytterligare ett dygn. Hennes eventyr varar 1001 nätter, varefter Shariâr kapitulerar och gifter sig med henne. På arabiska kallas samlingen "Alf Lailah wa Lailah" och på persiska "Hezār-o yek šab", och det finns flera olika okända författare och kringresande "sagoinslamlare" som står bakom verket. [21]

Den moderne vampyren[rediger | rediger kilde]

Den generasjonen som vokste opp med Harry Potter i bokform og på film har i løpet av det første tiåret av det nye årtusenet som unge voksne gått over til de farlige romansenes tid. I fantasy-sjangeren fantes vampyrene, men det nye konseptet har ingen likheter med greve Dracula. Til tross ett stort utbud roper lesere og kinogjengere etter flere sexy, men livsfarlige vampyrer, som innerst inne er "gode". For yngre tenåringer har Stephanie Meyer (født julaften 1973) har skapt Twilight-sagan og har hittil kommet ut med følgende romaner:

På slutten av 2010 hadde bokserien solgt over 116 millioner kopier over hele verden og oversatt til 38 språk[22] Alle bøkene har blitt filmet i 2008, 2009, 2010, 2011 og 2012 når det gjelder Breaking Dawn, som altså har blitt til to filmer.

For de noe eldre ungdommerne finnes The Vampire Diaries. Det er en amerikansk TV-serie (basert på bøkene The Vampire Diaries av L.J. Smith) som hadde premiere på CWTV den 10. september 2009. Manusforfattere er Kevin Williamson, Caroline Dries og Julie Plec. Sesong 2 har vissa blodige scener som det svenske TV6 har valgt å klippe bort. De blodige scenene har også en aldersgrense på 15 år.

True Blood er ytterligere en serie om kjærlighetssyke vampyrer for de voksne (over 15 år) fra 2008, skapt av Alan Ball, mannen bak den populære og kritikerroste dramaserien Six Feet Under. Serien er basert på bøkene om Southern Vampire Mysteries av forfatteren Charlaine Harris. Serien sendes på HBO i USA der den hadde premiere 7. september 2008. Serien produseres av HBO i samarbeid med Alan Balls produksjonsselskap Your Face Goes Here Entertainment.

Historisk romanse[rediger | rediger kilde]

Litteratur som utgörs av en romantisk berättelse i en annan tid – oavsett om berättelsens par levde då eller om de träffas via resor i tiden – måste fyllas ut med fantastik eller spekulationer, eller som vinner på att inramas av fantastik. Kärlekshistorien mellan Kleopatra och Marcus Antonius är exempelvis välkänd, men den författare som skriver om dem idag måste göra ett antal antaganden, dvs spekulera ganska mycket, för att få ihop historien. Författarinnan Jean M. Auels romanserie Earth's Children om stenåldersflickan/kvinnan Ayla, där handlingen utspelas i Europa för 30 000 år sedan i slutfasen av senaste istiden, är ett utmärkt exempel på historisk fiksjon eller, om man så vill, historisk romance i åtminstone de senare böckerna. Den första boken, Grottbjörnens folk, utgavs 1980, og i den fick Ayla ett barn med en neandertalman. Auel var således tvungen att göra ett antagande om att homo sapiens og homo neanderthalensis kunde få barn tillsammans. Men därefter tydde forskningsresultat allt mer på att dessa två människotyper, som hade en gemensam förfader eller anmoder för ungefär en halv miljon år sedan (homo erectus), inte kunde alstra gemensamma barn när de möttes för 50 000 - 100 000 år sedan i Sydvästasien eller Europa. Men år 2010 gjordes upptäckter som medförde att historien fick skrivas om. Det visade sig att vi moderna människor bär på gener från neandertalmänniskor, och den tidigare skeptiske svensken Svante Pääbo och hans team i Leipzig hör till dem som upptäckt att de genetiska spåren efter neandertalmänniskan finns kvar i den moderna människans gener. De genetiska spåren i nuläget visar att sexuella kontakter bara verkar ha skett några få gånger, i en liten grupp som sedan spred generna genom en snabb expansion.[23], [24] Den moderna människan antas ha lämnat Afrika i två större utvandringsvågor, för 80.000 - 100.000 år sedan via Sinai och för 50.000 år sedan via Bab el Mandeb, ett trångt sund Röda havets sydöstra del, och vid något tillfälle har de beblandat sig med neandertalarna som kan ha uppstått ur homo heidelbergensis

Gotisk roman[rediger | rediger kilde]

Utdypende artikkel: Gotisk roman

Gotisk roman er en sjanger hvor skrekk/mystikk og romantikk blandes. Med den gotiske romanen vil forfatteren vekke så mange sterke følelser som mulig. Handlingen er som regel lagt til et gammelt slott, der den demoniske slottseieren har en mørk fortid som en ung kvinne blir konfrontert med.

Den gotiske romanen oppstod da middelalderens historie revurdert på midten av 1700-tallet og ved at den samtidig ble populært med ridderromantikk. Middelalderen hadde før det blitt betraktet som en tapt epoke. Ordet "gotisk" hadde blitt forbundet med denne svarte periode og hadde vært et krenkende, nedsettende ord. Ved noen av avhandlingene av den franske historikeren Jean-Baptiste de La Curne de Sainte-Palaye fra 1750 om riddervesenet og den franske og galliske middelalderen har den i stedet fått en skrekkblandet romantisk symbolverdi. I årene 1775-1789 ble den enorme samlingen riddereventyr Bibliothéque universelle des romans utgitt i 112 bind.

Horace Walpole med romanen The Castle of Otranto (1764) og i tillegg Ann Radcliffe og Matthew Gregory Lewis var tidlige representanter i sjangeren. Da nyromantikken og nasjonalismen blomstret på 1800-tallet fikk den gotiske romanen en endret retning. For eksempel er Ringeren i Notre Dame (1831) av Victor Hugo, Stormfulle høyder (1847) av Emily Brontë, Dorian Grays portrett (1891) av Oscar Wilde, Dracula (1897) av Bram Stoker, Fantomet på Operaen (1910) av Gaston Leroux

Referanser[rediger | rediger kilde]

  1. ^ Myers, D.G., (2011). «Literary Blog Fantasy Is a Genre of Christianity». Commentary, 11.03.2011. Besøkt 20. desember 2011. 
  2. ^ Ordet "apokalypse" er et gresk ord som betyr "åpenbaring" eller "avsløring" (av noe som tidligere er skjult), men tolkes veldig ofte feilaktig som det som åpenbares eller avsløres. Erkeengelen Gabriels avslørte for Maria at hun ventet Jesus og samme engels åpenbaringer i Koranen for profeten Muhammed er også apokalypser. En apokalyptisk opplevelse kan handle om noe som skal hende mange hundre år inn i framtiden, iblant årtusener. Begrepsforvirringen beror på at noen av de mest kjente apokalypsene – Johannes åpenbaring i Bibelen – handler om "den ytterste tiden", den siste striden mellom Gud og Satan, og om hva som hender da og etterpå med menneskeligheten. Johannes hadde altså en apokalyptisk opplevelse, en åpenbaring, der han "så" den framtide kosmiske kampen der Gud griper direkte inn i historien og beseirer all ondskap.
  3. ^ Atwood, Margaret. «The Handmaid's Tale Study Guide: About Speculative Fiction». Arkivert fra originalen Lest den 18. april 2010. Besøkt 18. april 2010. 
  4. ^ Lilly, N.E. (2002). «What is Speculative Fiction». Squidoo. Besøkt 18. desember 2011. 
  5. ^ Stableford, Brian. ”Science fiction before the genre”. i James, Edward & Mendlesohn, Farah (red.) (2003) The Cambridge Companion to Science Fiction. Cambridge University Press.
  6. ^ IMDb, (2012). «All Time Box Office. Worldwide Grosses». Box Office Mojo (Internet Movie Database). Besøkt 27. desember 2011. 
  7. ^ Read, Write, Think (webbplats), (2005). «Definition of Science Fiction (pdf-fil)». NCTE/IRA. 
  8. ^ Clute & Nichols; The Encyclopedia of Science Fiction (1995), side 568-570.
  9. ^ a b Clute, John; Langford; Nicholls, Peter & Sleight, Graham, (2011). «Jules Verne». SFE, The Encyclopedia of Science fiction. Besøkt 19. desember 2011. 
  10. ^ IMDb. «Votes by Genre: Sci-Fi . Top Rated Sci-Fi Titles». The Internet Movie Database. Besøkt 19. desember 2011. 
  11. ^ Intragalaktisk betyr innen en galakse, for eksempel innen vår egen galakse Melkeveien, til forskjell fra intergalaktisk.
  12. ^ Jönsson, Johan (2005). «Intervju med Stefan Ekman». Catahya.net. Besøkt 20. desember 2011. 
  13. ^ Holmberg, John-Henri (1995) Fantasy: Fantasylitteraturens historia, motiv och författare Viken: Replik.
  14. ^ En guide till Tolkien och Sagan om ringen (svensk). Örebro: Bokförlaget Cordia. 2002. s. 286–289. ISBN 91-7085-255-3. 
  15. ^ Crystal, Ellie (2010). «Romance Novels». Crystalinks. Metphysic and Science Website. Besøkt 23. desember 2011. 
  16. ^ Maria (pseudonym), (2010). «Information kring genren Romance: Romance selger mest i USA». Fantastika. (svenskspråkig webbplats). Besøkt 19. desember 2011. 
  17. ^ «The Romance Genre Overview». Romance Writers of America. Besøkt 22. juli 2010. 
  18. ^ Beam, Christopher (20 nov 2008) "I Vant To Upend Your Expectations: Why film vampires always break all the vampire rules". Slate Magazine. Läst den 6 mars 2012.
  19. ^ Rieu's, D.C.H. (2003) "Introduction" till Homeros The Odyssey. New York: Penguin, s. xi.
  20. ^ Encyclopaedia of Islam vol I. Leiden: Brill. 
  21. ^ a b Marzolph, Ulrich, van Leeuwen, Richard & Wassouf, Hassan (2004) The Arabian Nights Encyclopedia. ABC-CLIO.
  22. ^ PW, (Okt 2010). «Little, Brown to publish Official 'Twilight' Guide». Publishers Weekly. Besøkt 24. desember 2011. 
  23. ^ Allt om vetenskap (7, 2010) "Neandertalaren finns inom dig". Av Tomas Lindblad.,S 22-27.
  24. ^ Dagens afrikaner har inga neandertalgener. Det har däremot alla människor utanför Afrika, eftersom det är där homo sapiens stött på neandertalarna.

Eksterne lenker[rediger | rediger kilde]