Wikipedia:Ukens artikkel
| Våre beste artikler |
|---|
- og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.
Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
Ukens artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Liste over ordførere i Ørland kommune omfatter alle ordførere fra Ørland formannskapsdistrikt ble opprettet i 1837. De første ordførerne var embetsmenn. I 1857 ble en selveiende bonde ordfører, og i 1870 ble den første læreren ordfører. De fleste ordførerne har vært bønder, og har representert enten Bondepartiet / Senterpartiet eller Venstre. På 1970-tallet kom ordførere som gjenspeilte endringer i ørlandssamfunnet; Alf Bjørkum var rektor ved den nyopprettede Fosen yrkesskole, og Leif Johan Lyngstad tilhørte første generasjon av offiserer ved Ørland flystasjon. Tre av ordførerne har vært stortingsrepresentanter: Jakob T. Hoff (V), Peder Næsset (B) og Oddbjørn Hågård (Sp); de to første før 1930 og Hågård én periode i 1980-årene. Den første kvinnelige ordføreren var Turid Skogstad (A) i 1988. Les mer her. |
Neste ukes bolk er:  Vensmoen Sanatorium var et statlig sykehus for behandling av tuberkulosepasienter fra Nord-Norge. Institusjonen var i drift fra 1916 til 1966 og lå på Vensmoen i Saltdal. I 1926 ble det åpnet en egen barneavdeling ved Vensmoen, med plass til 30 tuberkuløse barn. Totalt ble det behandlet nesten 20 000 pasienter fra hele Nord-Norge. Les mer her. |
Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Hedevig Lund (1824–1888) var ein norsk målar under romantikken. Ho var blant dei første norske kvinnene som fekk ei profesjonell utdanning som kunstnar. Lund vart kjend som portrettmålar, og måla fleire portrett av eidsvollmenn på bestilling frå Eidsvollsgalleriet. Måleria hennar Bunadkledd pike i svalgang (1849) og Landskapsstudie fra Borrevannet (1878) er ved Nasjonalmuseet. Bunadkledd pike i svalgang er eit nasjonalromantisk prega portrett som framstiller ei ung kvinne i folkedrakt eller bunad. Drakta kan ikkje stadfestast til ein bestemt stad, men sølja til kvinna kan peika mot Hallingdal. Kvinna har eit strikketøy hengande i eine handa. Svalgangen ho står i ser ut til å vera eit bygg i tradisjonell norsk lafteteknikk. Bakgrunnen er ein pittoresk dal med høge fjell, nokre av dei snøtoppa. Les meir … |
Neste ukes bolk er:  Den store hunden (frå latin Canis major) er eit stjernebilde på den sørlege himmelhalvkula. På 100-talet evt. førte Klaudios Ptolemaios stjernebiletet opp på lista over 48 stjernebilete, og det vert rekna blant dei 88 moderne stjernebileta. Både Den store hunden og Den vesle hunden følgjer stjernebiletet Orion, jegeren, over himmelen. Mjølkevegen passerer gjennom Den store hunden og fleire opne hopar ligg innafor grensene, mellom anna M41. Den store hunden inneheld Sirius, den lyssterkaste stjerna på natthimmelen, kjend som «hundestjerna». Ho lyser sterkt fordi ho ligg nær solsystemet. Andre lyssterke stjerner i stjernebiletet ligg lengre unna med høgare luminositet. Med storleiksklasse 1,5 er Epsilon Canis Majoris (Adhara) den nest mest lyssterke stjerna i stjernebiletet og den sterkaste kjelda til ekstrem ultrafiolett stråling på natthimmelen. Vidare kjem den gulkvite superkjempa Delta (Wezen) med 1,8, den blåkvite kjempa Beta (Mirzam) med 2,0, dei blåkvite superkjempene Eta (Aludra) med 2,4 og Omicron1 med 3,0, og den kvite, spektroskopiske dobbeltstjerna Zeta (Furud), òg på 3,0. Den raude hyperkjempa VY Canis Majoris er ei av dei største stjernene ein kjenner til, medan nøytronstjerna RX J0720.4-3125 har ein radius på berre 5 km. Les meir … |
Ukens danske artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Senmiddelalderen i Europa går fra omkring år 1300 til år 1500. Omkring år 1300 ophørte en langvarig fremgang og vækst i Europa. Store dele af kontinentet oplevede kriser som den store hungersnød 1315–1317 og den sorte død. Det halverede befolkningen i Europa, og der opstod social uro og langvarige krige som hundredårskrigen. Derudover delte det store skisma den katolske kirke i to, hvilket yderligere skabte splid og utryghed. På trods af disse kriser var 1300-tallet også en periode med stor fremgang for kunst og videnskab. Efter fornyet interesse for græske og romerske tekster i højmiddelalderen opstod den italienske renæssance. Opfindelsen af bogtrykkunsten styrkede udbredelsen af det skrevne ord og demokratiserede viden. Mod slutningen af perioden begyndte opdagelsestiden. Det Osmanniske Rige voksede og forårsagede Konstantinopels fald i 1453, hvorved rejser mellem Europa og det sydlige Asien blev besværliggjort. Vasco da Gamas opdagelse af søvejen til Indien i 1498 var en følge heraf og bidrog sammen med Columbus' opdagelse af Amerika til at styrke økonomien og magten i de europæiske nationer. Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Gøg og Gokke (Laurel and Hardy) var et komikerpar, som dukkede frem i stumfilmens dage i Hollywood i 1920'erne. Parret bestod af Gøg, den tynde englænder Stan Laurel (1890–1965), og Gokke, den tykke amerikaner Oliver Hardy (1892–1957). Fra slutningen af 1920'erne frem til midten af 1940'erne var de berømte for deres slapstick-komik, hvor Gøg spillede rollen som den kluntede og barnlige bangebuks, over for Gokkes rolle som opblæst, selvsikker bølle Læs mere |
Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Gråhakedopping (Podiceps grisegena) är en vattenlevande flyttfågel som förekommer i den tempererade regionen på norra halvklotet. Arten, vars närmaste släkting är skäggdoppingen, tillhör den distinkta ordningen doppingfåglar och placeras i ordningens geografiskt mest spridda släkte Podiceps ("Doppingsläktet"). Gråhakedoppingen delas in i två underarter, den västpalearktiska nominatformen och den något större P. g. holbollii som förekommer i Nordamerika och östra Sibirien. Arten övervintrar till största delen i lugnt vatten utmed havskuster, precis utom räckhåll för vågorna, men kan övervintra även på större sjöar. Den föredrar att häcka vid grunda vegetationsrika sötvatten som sjöar, våtmarker och dammar. Gråhakedoppingen är något mindre och kompaktare än skäggdoppingen, med en kortare och grövre hals. Vintertid har den en mestadels mörkgrå och gråvit fjäderdräkt, med inslag av ljusbrunt, medan den under häckningssäsongen har en distinkt rödbrun hals, svart hätta och kontrasterande ljusgrå kind och strupe. Den har en komplicerad parningslek som bland annat omfattar höga läten. När gråhakedoppingen väl bildat par bygger paret ett bo av material från vattenväxter som placeras ovanpå flytande vegetation. Läs mer… |
Neste ukes bolk er:  Svensk köksstandard var en måttstandardiserad inredning till svenska kök. Standarden började utvecklas på 1930-talet och antogs 1950 av dåvarande SIS (Svenska Industrins Standardiseringskommission) som gällande standard för kökssnickerier i bostäder. Svensk köksstandard har genom svenska möbelföretag spridits till många andra länder, bland annat Tyskland. År 1997 ersattes den svenska köksstandarden i Sverige med europeiska EN-standarder, som baseras på svensk köksstandard. Svensk köksstandard har påverkats av design från 1917, då arkitekterna Uno Åhrén och Gunnar Asplund visade att även ett enkelt kök kunde vara lättarbetat och samtidigt vara en del av bostaden, ett kök som samtidigt var vardagsrum och sovrum för alla familjemedlemmar. På 1920-talet var HSB först med att tillverka kökssnickerier i fabrik. Några få kvinnliga arkitekter som Sara Reuterskiöld fick inflytande, och köken hade förebild i Frankfurterköket (ritat av Margarete Schütte-Lihotzky på 1920-talet) och dess idé om standardiserade dimensioner. På Stockholmsutställningen 1930 visades ett antal framtida funkis-kök av manliga arkitekter. I deras ögon skulle köket huvudsakligen användas till att värma industriellt producerad mat. Kvinnan skulle ut i arbetslivet och hade inte längre tid att laga mat. På 1940-talet blev det rationellt och ekonomiskt att standardisera byggnadsdelar som trappor, badrum samt snickerier för kök och andra rum. Så utarbetades den första standarden för svenska kökssnickerier i mitten av 1940-talet. Läs mer… |
Uke 34[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
Uke 35[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |