Wikipedia:Ukens artikkel

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til navigering Hopp til søk
Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkel[rediger kilde]

Oppdater siden
til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

IElvemusling er en sterkt truet art, og Norge har et særlig ansvar for arten

Elvemusling eller elveperlemusling er en nyreformet perlebærende musling som finnes i næringsfattig temperert, rennende ferskvann på den nordlige halvkule.

Elvemuslingen er internasjonalt sterkt truet av utryddelse, som følge av forsuring og opphopning av næringsstoffer i vassdragene, hovedsakelig på grunn av avrenning fra dyrket mark og andre menneskeskapte forandringer. Arten har alt blitt utryddet fra store deler av sitt naturlige utbredelsesområde. De største bestandene i dag befinner seg i Norge og Russland.

I Norge har fylkesmannen i Trøndelag nasjonalt ansvar for forvaltningen av elvemuslingen, som er en ansvarsart for Norge. Elvemuslingen er en viktig indikatorart på vannkvaliteten i elvene og en nøkkelart, fordi den har stor effekt på økosystemet der den lever. Den renser nemlig vannet. Derfor er den også en paraplyart, som svært mange andre arter er avhengig av. Les mer …

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Angela Merkel vært Tysklands kansler siden 2005.

Liste over Tysklands kanslere omfatter regjeringsledere fra Otto von Bismarck til Angela Merkel. Bundeskanzler der Bundesrepublik Deutschland er leder for Tysklands regjering.

Kanslerens stilling har skiftet under landets ulike politiske styresett. Under keiserriket (1871–1918) sto rikskansleren og de øvrige embetsmenn ansvarlig overfor keiseren. Weimarrepublikken (1918–1933) var et parlamentarisk demokrati. Fra 1930 ble imidlertid parlamentarismen i realiteten opphevet. I den nasjonalsosialistiske perioden (1933–1945) var det diktatur i Tyskland. Forbundsrepublikken Tyskland ble grunnlagt 23. mai 1949, igjen som et parlamentarisk demokrati. Konrad Adenauer tiltrådte som landets første forbundskansler. Les mer …

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]

hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Stortorvet og domkirken av P.F. Wergmann

Stortorget i Oslo er eit torg i Oslo sentrum. Det har vore sentraltorget i byen frå 1736, da det tok over etter Christiania gamle torg. Kringom torget ligg mellom anna Oslo domkyrkje, Glasmagasinet og Stortorvets Gjæstgiveri.

Stortorget har vore møteplass for innbyggjarane i byen, handleplass og trafikknutepunkt og er blomstertorget i Oslo. Det var òg plassen for det såkalla Torgslaget 17. mai 1829 og er kjend for skulpturen av Kristian IV, som blei avduka på staden i 1880. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Candlemas Day av Marianne Stokes

Kyndelsmesse, formelt «Festen for framberinga av Herren i tempelet», er ein kristen feiringsdag til minne om at Jesusbarnet vart boren fram i Tempelet i Jerusalem førti dagar etter fødselen. Dagen vert feira 2. februar i vestleg og austleg kristendom, førti dagar etter jul. Dagen er ei av dei tolv store høgtidene i den ortodokse kyrkja, og ein «Principal Feast» i den anglikanske. Framføringa i Tempelet er rekna som eit av «Dei glederike mysteria» på den katolske rosenkransen. I liturgisk samanheng kan han markera slutten på jule- eller epifanitida. Denne dagen kan mange kristne ta med seg lys til kyrkja. Desse blir signa og brukt resten av året.

Dagen har vore brukt som vêrteikn fleire stader i Europa og Amerika. På Vestlandet i Noreg rekna ein til dømes med at finvêr denne dagen varsla fint vêr det året, medan det lenger nord, frå Nord-Trøndelag og nordover, heitte at mildvêr denne dagen ville gje dårleg vêr resten av året. Ein rekna gjerne med at halvparten av snøen var komen ved denne dagen. Dette kunne også vera dagen ein rekna med at halvparten av vinterfôret ville vera brukt opp. Vidare kunne ein seia at bjørnen snudde seg i hiet på kyndelsmessedagen. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Dansk artikkelarkiv for 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Folketingets segl.

Borgerforslag er en dansk forsøgsordning der indebærer at borgere med stemmeret til Folketinget, kan fremsætte og støtte såkaldte borgerforslag med henblik på at få dem drøftet og stemt på i Folketinget. Et forslag kan fremsættes som beslutningsforslag i Folketinget, såfremt det får 50.000 støttetilkendegivelser inden for 180 dage fra offentliggørelsen.

Ordningen fungerer ved, at mindst fire personer indsender et forslag til Folketingets Administration, som gennemlæser det og offentliggør det, hvis det overholder visse regler. Herefter kan borgerne tilkendegive, om de støtter forslaget. Ordningen fungerer primært gennem hjemmesiden borgerforslag.dk, men det er også muligt at sende en fysisk formular.

Ordningen blev etableret af syv ud af ni af Folketingets partier ved en folketingsbeslutning i 2016, dog er den også blevet kritiseret, blandt andet for at være overflødig i et repræsentativt demokrati eller for primært at være brugbar for interesseorganisationer der allerede har indflydelse på den politiske proces. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Portræt af Adele Bloch-Bauer I af Klimt

Portræt af Adele Bloch-Bauer I er et maleri fra 1907 af Gustav Klimt og det første af to portrætter, Klimt malede af Bloch-Bauer. Maleriet er 138×138 cm, og det bliver omtalt som det endelige og mest repræsentative af værkerne fra hans gyldne periode.

Adele Bloch-Bauer (1881–1925) var et vehavende medlem af Wiens borgerskab, mæcen for og nær ven af Gustav Klimt. Portrættet blev malet i Wien og blev bestilt af Adeles mand, Ferdinand Bloch-Bauer.

Maleriet har ført en omskiftelig tilværelse, idet Adele Bloch-Bauer bad sin mand om at testamentere det til det Østrigske Nationalgalleri efter hans død. Imidlertid måtte han flygte efter Nazi-Tysklands annektering af Østrig i 1938. Besættelsesmagten solgte billedet til det Østrigske Nationalgalleri. Der måtte en retssag til, før Bloch-Bauers niece Altmann i 2000 blev anerkendt som ejer af maleriet. I 2006 blev det solgt på auktion for en rekordsum på 135 millioner dollars. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019
Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Carl Gustaf Rehnskiöld.

Carl Gustaf Rehnskiöld (1651–1722) var en svensk greve och militär. Han var Karl XII:s lärare i krigskonst och närmaste militäre rådgivare, och fungerade även som ställföreträdande överbefälhavare för den karolinska armén.

Rehnskiöld var uppvuxen i Svenska Pommern. 1673 gick han i svensk krigstjänst och deltog i skånska kriget, där han befordrades till överstelöjtnant och generaladjutant.

I stora nordiska kriget stod han närmast Karl XII i den karolinska arméns operativa ledning och ritade stridsplanerna inför landstigningen vid Humlebæk och i fältslagen vid Narva, Düna och Kliszów. I slaget vid Fraustadt 1706 förde han självständigt armébefäl och slog en sachsisk-rysk armé. För sina förtjänster befordrades Rehnskiöld till fältmarskalk och upphöjdes till greve. Efter att Karl XII blivit skjuten i foten tog Rehnskiöld över befälet för den svenska armén i slaget vid Poltava 1709, där svenskarna led ett avgörande nederlag.

Efter slaget blev Rehnskiöld krigsfånge i Ryssland och tillbringade åren med att tillsammans med greve Carl Piper driva ett förvaltningskontor i Moskva för att bistå de övriga svenska krigsfångarna. Rehnskiöld blev utväxlad 1718 och kom sedan till belägringen av Fredriksten strax innan Karl XII blev skjuten till döds. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Henrik VII

Henrik VII (1457–1509) var kung av England från 1485 till sin död. Han var den förste monarken av huset Tudor. Sin rätt till tronen hävdade han genom sin härkomst från huset Lancaster. Henrik övertog kronan genom att besegra Rikard III, och han förenade sedan ätterna Lancaster och York genom att gifta sig med Elisabet av York vilket blev slutet för Rosornas krig.

Henrik VII förbättrade den engelska ekonomin, stärkte kronans makt, tämjde aristokratin, och lyckades genom avtal få till speciella privilegier för engelska köpmän. Han försökte upprätthålla freden, och skapa ett ekonomiskt välstånd. Trots att hans fru hade fött sju barn, överlevde bara tre sina föräldrar. Den ena av dessa var Henrik VIII. Läs mer…

svdann

Uke 6[rediger kilde]

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki