Wikipedia:Ukens artikkel

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til navigering Hopp til søk
Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkel[rediger kilde]

Oppdater siden
til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

James Watt malt av Henry Howard ca 1797

James Watt (1736–1819) var en britisk oppfinner, mekanisk ingeniør og instrumentmaker. Hans forbedringer av «atmosfæremotoren» (dampmaskinen) var avgjørende for endringene som fulgte av den industrielle revolusjon, både i Storbritannia og i resten av verden.

Mens han arbeidet som instrumentmaker ved Universitet i Glasgow, ble Watt interessert i dampmaskinens teknologi. Han innså at samtidens utforming av maskinen sløste bort mye energi ved gjentatt avkjøling og oppvarming. Watt forbedret designet, med adskilt dampkondensator som førte til reduksjon av energitapet og forbedret kraften, effektiviteten og kost-nytte-effekten av dampmaskiner. Til sist tilpasset han sin maskin til å produsere dreiebevegelse, noe som utvidet dens bruksmuligheter langt ut over det å kun pumpe vann. Les mer …

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Europaparlamentets logo

Europaparlamentet er en av EUs institusjoner. Det vedtar sammen med Rådet EUs lover og budsjett. Parlamentet velger Europakommisjonens president og kontrollerer Europakommisjonen. Det ledes av Europaparlamentets president, som er det høyest rangerte vervet i EU.

Europaparlamentet består av 751 representanter som velges ved alminnelige og direkte valg hvert femte år. Hvert medlemsland får minst seks, maksimalt 96 representanter i parlamentet. Representantene er organisert i åtte politiske grupper etter politisk ideologi, på tvers av medlemslandene. Et mindre antall representanter står utenfor de politiske gruppene. Det første direkte valg til Europaparlamentet ble avholdt i 1979. Les mer …

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]

hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Bergen sett frå Fløyen

Bergen er ein by og administrasjonssenter i Bergen kommune i Hordaland fylke. Byen ligg på vestkysten av Noreg og er den største byen på Vestlandet. Bergen heitte opphavleg Bjørgvin, som tyder «den grønne enga mellom fjella». Han vart grunnlagd av Olav Kyrre i 1070 og var hovudstaden i Noreg fram til 1299 då denne funksjonen vart flytta til Oslo, men var framleis den største byen i landet til ut på 1830-talet. Administrasjonen til Hordaland fylkeskommune ligg i Bergen. Fram til 1972 var Bergen by eige fylke.

Bergen er ein by særprega av gamle trehus, fjordar og dei sju fjella. Byen er eit populært reisemål for både norske og utanlandske turistar. Bryggen i Bergen omfattar 61 freda bygningar, og står oppført på UNESCO si verdsarvliste. Bergen hamn er den hamna i Europa som har flest cruisebåtar innom årleg. Bergen har òg eit universitet som trekkjer studentar utanbys frå. Byen har fleire forskingsinstitutt som Havforskningsinstituttet, NIFES og Chr. Michelsens Institutt CMI. Her finst òg statlege etatar som Fiskeridirektoratet. Bergen lufthamn, Flesland er den internasjonale flyplassen som er knytt til byen. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Ono no Komachi

Ono no Komachi (ca. 825–ca.900) var ein japansk poet som levde ved keisarhoffet i den første helvta av Heian-perioden. Poesien hennar, som er djupt subjektiv, lidenskapleg og kompleks, var eit viktig førebilete for den poesien som voks fram i Japan i Heian-perioden, ein poesi som var prega av ein personleg tone og teknisk dugleik, attåt ei filosofisk og emosjonell djupne. I alt kjenner ein til snautt hundre dikt som er skrivne av Komachi. Livet og lagnaden hennar er også tema for fleire seinare no-skodespel.

Vi har særs få sikre opplysningar om livet til Ono no Komachi, og sogene som finst om henne er i mange høve ei salig blanding av historiske fakta og gissing. Historikarar meiner at ho kan ha vore dotter av herskaren i Dewa-provinsen, og at ho har vore hoffdame ved keisarhoffet i dagens Kyoto i midten av det 9. hundreåret. Det er sannsynleg at ho fekk minst eitt barn, sidan eitt av dikta i ein seinare, keisarleg diktantologi har «barnebarnet til Komachi» som forfattar. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Dansk artikkelarkiv for 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Satellitbillede af Middelhavet.

Middelhavet er et hav, der er forbundet med Atlanterhavet. Det støder op mod nord til Sydeuropa og Anatolien, mod syd til Nordafrika og mod øst til Levanten. Middelhavet dækker et 2,5 millioner km2 stort område og er forbundet til Atlanterhavet via det blot 14 km brede Gibraltarstræde.

Fra oldtiden har Middelhavet været en vigtig rute for handlende og rejsende. Det har gjort det muligt at udveksle varer og kultur mellem områdets lande og civilisationer. Middelhavslandenes historie er vigtig for forståelsen af oprindelsen og udviklingen af mange moderne samfund. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Sultanens harem efter bombardementet under den britisk-zanzibariske krig.

Den britisk-zanzibariske krig blev udkæmpet 27. august 1896.

Krigen brød ud, efter at sultan Hamad bin Thuwaini, som velvilligt havde samarbejdet med det britiske kolonistyre, var død 25. august, og hans nevø, Khalid bin Barghash havde grebet magten ved et statskup. Idet briterne havde en anden foretrukken kandidat, Hamud bin Muhammed, beordrede de Khalid til at abdicere. Khalid nægtede og samlede en hær med ca. 2.800 mand og sultanens tidligere bevæbnede yacht, H.H.S. Glasgow. Mens Khalids tropper tog fat på at befæste paladset, samlede Royal Navy fem krigsskibe i havnen foran paladset og landsatte mandskabsgrupper.

På trods af sultanens sidste øjebliks forsøg på at forhandle om fred åbnede de britiske krigsskibe ild mod paladset om morgenen 27. august. Mens paladset styrtede sammen, og tabstallene steg, trak sultanen sig tilbage til det tyske konsulat, hvor han fik asyl. Beskydningen stoppede efter cirka 45 minutter, da Glasgow var sænket. Sammenstødet er siden blevet betegnet som historiens korteste krig, men målt på dræbte per sekund var denne krig næsten tre gange så blodig som anden verdenskrig. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019
Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Zita, Stockholms äldsta biograf.

De första permanenta biografsalonger i Stockholm kom i slutet av 1890-talet efter att kinematografen hade demonstrerats på Stockholmsutställningen 1897. Innan dess var det mest kringfarande som visade upp biografen som en sorts kuriös underhållning.

År 1905 hade Stockholm tio biografer och vid utgången av 1909 hade siffran stigit till 25 fasta biografsalonger. 1943 fanns det flest biografer i Stockholms stad (110 st). 2009 hade antalet sjunkit till ett tiotal, borträknat de biografer i Stockholms förorter som bebyggdes först efter 1943. Flest biobesökare noterades 1956 med 16,8 miljoner; en toppnotering som aldrig har överträffats.

Den äldsta biografen i drift är Zita, som uppfördes redan 1913 under namnet Vinter-Palatset. Bland de vackraste räknas idag Skandia-Teatern, som invigdes 1923 och byggdes efter arkitekt Gunnar Asplunds ritningar. Den beskrevs av samtida konstexperter som ett mästerverk och är en av de få kvarvarande singelbiograferna i staden. Skandia-Teatern är sedan 2001 renoverad till originalskick och skyddas av kulturminneslagen. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Cosplay av Kratos, spelets huvudperson.

God of War är ett actionäventyrsspel utvecklat av Santa Monica Studio år 2005 till Playstation 2. Det är den första delen i serien med samma namn och det tredje kronologiska spelet. Det är löst baserat på den grekiska mytologin och utspelar sig i det antika Grekland med hämnd som ett centralt motiv. Spelaren kontrollerar huvudpersonen Kratos, en spartansk krigare som tjänar de olympiska gudarna. Gudinnan Athena ger uppdraget till Kratos att döda krigsguden Ares, som lurade Kratos till att döda sin familj. Medan Ares belägrar Aten på grund av hans hat mot Athena ger sig Kratos ut för att hitta ett objekt som kan stoppa guden: den legendariska Pandoras ask.

God of Wars spelupplägg fokuserar på kombinationsbaserade strider, som uppnås genom spelarens främsta vapen – Blades of Chaos – och ett sekundärt vapen som förvärvas senare i spelet. God of War sålde fler än 4,6 miljoner exemplar världen över, vilket gör spelet till det elfte bästsäljande Playstation 2-spelet genom tiderna. Det betraktas som ett av spelkonsolens bästa actionäventyrsspel, och vann flera "Årets spel"-utmärkelser. Läs mer…

svdann

Uke 22[rediger kilde]

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki