Wikipedia:Ukens artikkel

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til navigering Hopp til søk
Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkel[rediger kilde]

Oppdater siden
til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Altakraftverket

Vannkraft i Norge utgjør 96–99 % av landets innenlandske elektriske energiforsyning, noe det har gjort i rundt 100 år. På grunn av landets topografi og store nedbørsmengder var utbygging av vannkraft spesielt gunstig, og ga store mengder billig energi. Dette var en forutsetting for industrialiseringen på begynnelsen av 1900-tallet, da noen av verdens største vannkraftverk ble bygget for etablering av kjemisk industri. Norge er blant de få land i verden der nesten all elektrisk energiproduksjon kommer fra denne fornybare ressursen.

I Norge var det i 2012 registrert 1 393 vannkraftverk, av disse er 36 verk over 200 MW. De ti største vannkraftverkene står for rundt 25 % av produksjonskapasiteten. Vannkraftproduksjon i de norske kraftverkene var ved inngangen til 2012 beregnet til 130 TWh. Les mer …

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Slektsvåpen for adelslekten Bille som Hartvig Bille nedstammet fra.

Hartvig Knudssøn Bille (ca 1575–1642/49) var en dansk embetsmann som var lensherre i Nordlandenes len i Norge i årene fra 1604 til 1618.

Da Bille tiltrådte, var de mange små len i Nordland og Troms slått sammen. Dette for at staten skulle få større kontroll over nordområdene i en tid med krig, uår og stadige rivaliseringer mellom Danmark-Norge og Sverige. Han var spesielt engasjert med å administrere beskatningen av den samiske befolkningen, befeste norske interesser, og bekjempe svenske skattefogder på norsk territorium. Bille mobiliserte også et omfattende forsvar mot et eventuelt svensk angrep i Nord-Norge under Kalmarkrigen (1611–1613). Les mer …

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]

hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Qamishli

Qamishli er ein by nordaust i Syria ved grensa til Tyrkia, tilstøytande til den tyrkiske byen Nusaybin, og ikkje langt frå Irak. Han ligg ved foten av Taurusfjella, 680 km nordaust for Damaskus. Byen er ein del av Al-Hasakah guvernement, og er det administrative senteret i Qamishli-distriktet. Ifølgje folketeljinga frå 2004 hadde Qamishli 184 231 innbyggjararar. Qamishli-distriktet omfattar 92 busetnader, og har eit samla folketal på 232 095.

Under Rojavakonflikten, ein del av den syriske borgarkrigen som braut ut i 2011, blei Qamishli hovudstaden i den sjølverklærte sjølvstyrande regionen Syrisk Kurdistan eller Rojava. Etter fleire månader der kurdiske PYD (Partiya Yekîtiya Demokrat) i realiteten styrte området erklærte dei offisielt regionalt sjølvstyre den 9. januar 2014. YPG og Damaskus-vennlege styrkar stod stort sett saman mot ISIL, men i april 2016 braut det ut slosting mellom desse to gruppene om kontroll over byen. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Rush i 2004

Rush er eit kanadisk rockband danna i august 1968, i Willowdale i Toronto i Ontario. Bandet består av bassist, klaverspelar og vokalist Geddy Lee, gitarist og korvokalist Alex Lifeson og trommeslagar, perkusjonist og tekstforfattar Neil Peart. Sidan debutalbumet til bandet i mars 1974 har Rush vore kjend som særs dugande musikarar, komplekse komposisjonar og eklektiske tekstar med tema som ofte er baserte på science fiction, fantasy og filosofi. Musikkstilen til Rush har endra seg gjennom åra og byrja med bluesinspirert heavy metal på dei første albuma, så hardrock, progressiv rock, og ein periode med kraftig bruk av synthesizerar.

Rush har vunne mange Juno-prisar og vart innlemma i Canadian Music Hall of Fame i 1994. Som gruppe har Rush fått 24 gullplater og 14 platinaplater i USA. Av rockeband er det berre The Beatles og The Rolling Stones som har fått fleire gull- eller platinaplater på rad. Rush gav ut det siste studioalbumet sitt i 2012. Dei hadde sin siste turné i 2015. I 2018 gav Lifeson intervju der han sa at gruppa hadde gjeve seg. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Dansk artikkelarkiv for 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Relief af Dareios 1. i Persepolis.

Dareios 1. (550-486 f.Kr.) var den tredje persiske storkonge. Han og Kyros 2. var de mest betydelige af det achæmenidiske dynastis konger. Under Dareios 1. nåede det persiske imperium sin største udstrækning og omfattede meget af Vestasien, Kaukasus, Centralasien, dele af Balkanhalvøen, dele af Nord- og Nordøstafrika såvel som det meste af Pakistan, de Ægæiske øer og det nordlige Grækenland.

Dareios organiserede sit imperium ved at inddele det i provinser og sætte satrapper (guvernører) til at regere dem. Han organiserede et nyt ensartet valutasystem og gjorde aramæisk til det officielle sprog i imperiet. Dareios arbejdede desuden på byggeprojekter i hele riget ligesom han udtænkte en kodificering af love for Egypten. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

AB-spillere i kamp mod Skive, 2017

Akademisk Boldklub Gladsaxe (AB) er en dansk fodboldklub fra den københavnske forstad Gladsaxe, som spiller i Danmarksturneringens 2. division. Klubben blev stiftet 1889 ved en sammenslutning af Fredericia Studenternes Kricketklub og Polyteknisk Boldklub. AB har vundet det danske mesterskab ni gange, det københavnske mesterskab otte gange, landspokalturneringen én gang og Københavns pokalturnering seks gange, og klubben er dermed en af de mest vindende i dansk fodbold.

Klubben har trænings- og klubfaciliteter i Bagsværd nord for København og afvikler sine hjemmekampe på Gladsaxe Stadion. Siden stiftelsen har AB spillet i grønne og hvide klubdragter og haft en ugle som maskot. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018
Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Lilla Stampan efter en akvarell av A.T. Gellerstedt, 1862.

Väderkvarnar i Stockholm omtalades redan under 1400-talet. Vädersolstavlan hör till de äldsta illustrationerna av en namngiven väderkvarn i Stockholm. Stockholms kända kvarnar är namngivna, men kvarnnamnen var till en början smeknamn eller öknamn som ofta innehöll delar av ägarens namn. Mera officiell status fick de folkliga namnen när de för första gången sammanställdes och trycktes på Petrus Tillaeus Stockholmskarta från 1733. Han listade hela 59 ”Wäderquarnar” med namn.

Totalt fanns ett 80-tal kända och namngivna väderkvarnar i Stockholm. De hade sin blomstringstid under 1600- och 1700-talen. Den dominerande kvarntypen var den enklare stolpkvarnen, som under 1660-talet och senare fick sällskap av den modernare holländaren. Den äldsta bevarade stolpkvarnen är troligen Stora Stampan från 1670-talet. Den äldsta bevarade holländaren i Stockholm är Waldemarsuddes oljekvarn som uppfördes på 1780-talet Vid sekelskiftet 1900 hade samtliga kvarnar försvunnit från Stockholms innerstad. Utanför stadskärnan var några i drift ända in på 1930-talet. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Konserthusets fasad mot sydväst och Stora salens interiör mot väst.

Konserthuset Stockholm uppfördes åren 1924–1926 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom.

Byggnaden räknas som ett av de mest framstående exemplen på den svenska 1920-talsklassicismen och var en av de första byggnaderna i Sverige särskilt avsedda för orkestermusik. Konserthuset i Stockholm har som ett musikens hus, men även som enskilt byggnadsverk, få motsvarigheter vare sig i Sverige eller utomlands. Flera av 1920-talets främsta svenska konstnärer bidrog till interiörens utformning där Grünewaldsalen räknas till höjdpunkten. Med Konserthuset och varuhuset PUB, som uppfördes samtidigt, fick Hötorget ett helt nytt utseende.

Sedan 1926 utdelas Nobelprisen i medicin, fysik, kemi och litteratur den 10 december varje år i Stockholms konserthus. Polar Music Prize, Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne och Augustpriset utdelas också här. Läs mer…

svdann

Uke 48[rediger kilde]

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki