Wikipedia:Ukens artikkel
| Våre beste artikler |
|---|
- og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.
Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
Ukens artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Flamingoer er en familie med spesielt langhalsede, langbeinte, storvokste og sosiale semiakvatiske filteretende vadefugler, som lever i store, grunne alkaliske og saline innsjøer og muddersoner i Afrika, Eurasia og Amerika. Flamingoene er en usedvanlig gruppe med fugler, som er utrustet med et eiendommelig nebb (undernebbet er kraftigere enn overnebbet og har en karakteristisk «knekk» rundt midten) og et spiseapparatus som savner sidestykke blant fuglene. De er hardføre og har tilpasset seg og trives under forhold kun et fåtall andre arter kan tåle. Allikevel er de storslåtte og vakre. De kan samle seg i horder som kan overstige en million individer. Når kurtisen tar til marsjerer de store fuglene i tusentall og gir en oppvisning i synkronhandlinger knapt noen har sett maken til. Les mer … |
Neste ukes bolk er:  Aspergers syndrom er en gjennomgripende utviklingsforstyrrelse (autismespekterforstyrrelse) i diagnosesystemet ICD-10. Syndromet karakteriseres i likhet med autisme av problemer med sosialt samspill, kombinert med et begrenset mønster av atferd, men skiller seg fra autisme først og fremst ved normal intelligens og språklig utvikling. Aspergers syndrom er oppkalt etter den østerrikske barnelegen Hans Asperger som i 1944 beskrev barn i sin praksis. 50 år senere ble tilstanden formulert i en diagnose. Diagnosen er omstridt. I hvor stor grad Aspergers syndrom er forskjellig fra høytfungerende autisme er omdiskutert. Det har blitt foreslått å fjerne diagnosen og i stedet benytte den generelle diagnosen autismespekterforstyrrelse, der en heller skiller mellom ulike grader av lidelsen. De fleste opplever at tilstanden blir bedre med årene, men redusert sosial tilpasningsevne vedvarer ofte i voksen alder. Det har blitt hevdet at tilstanden er en form for annerledeshet, mer enn en funksjonshemming som må behandles eller kureres. Les mer … |
Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Den norske visebølgja er ei musikk- og kulturrørsle som starta midt på 1960-talet i Noreg. Bølgja hadde høgdepunktet sitt på 1970-talet. Frå 1960-talet og utover omfatta viseomgrepet tekstlege og musikalske uttrykk innanfor dei fleste musikksjangrane og med stor spennvidde i kompleksitet, men alltid med teksten som eit sentralt element. Over heile landet vart det etablert viseklubbar – ofte kalla vise- og lyrikklubbar. Frå Dolphins i Oslo kom Jack Berntsen i 1968 til Svolvær, der han starta Viseklubben Lovisa og fem år seinare festivalen Tråilltampen i Hamarøy i Nordland. I Oslo vart det hausten 1969 etablert viseklubb i Bikuben, biscenen til Det Norske Teatret. Etter at Dolphins vart lagt ned, vart Bikuben og Club 7 tilhaldsstadar for visemiljøet i Oslo. Dei fleste av dei tidlege norske festivalane var dominerte av akustiske innslag, også den første Kalvøyafestivalen som vart arrangert av Viseklubben Hades i Bærum (1971). Les meir … |
Neste ukes bolk er:  Mirabai (ca. 1498–ca. 1547) var ein hinduisk songar og diktar frå Rajasthan. Mange legender blir knytta til livet hennar, og songane hennar blir framleis sungne overalt i India, mellom anna på oppbyggjande møte blant hinduar. Det finst hundrevis av religiøse songar som blir sagt å ha Mirabai som opphavskvinne, utan at det er mogleg å seie kven av dei som er ekte. Ifølgje professor John Stratton Hawley finst det berre éin song med signaturen hennar som kan førast attende til 16. hundreåret, då Mirabai levde. Mirabai tilhøyrer den sterke bhakti-tradisjonen i indisk mellomalderpoesi, som legg vekt på kjærleiken til Gud gjennom bruken av analogiar frå mellommenneskelege relasjonar. Songane til Mirabai skildrar på glødande vis det fromme tilhøvet hennar til Krisjna, som altfor sjeldan kjem henne i møte. Åtskiljinga frå Gud og lengta etter han er det viktigaste temaet i diktinga hennar. Ein reknar med at Mirabai talte språket marwari. Seinare vart songane hennar påverka av braj-dialekten av hindi. Les meir … |
Ukens danske artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Liberalisme er en politisk ideologi, der har spillet en væsentlig rolle i de fleste vestlige lande siden dens fødsel i årtierne omkring den franske revolution. Liberalismen tager udgangspunkt i et individualistisk menneskesyn og betoner menneskets frihed i forhold til staten. Liberalisme er ikke noget entydigt begreb. Ofte skelnes mellem politisk liberalisme, som John Locke anses for at have stået fadder til, og økonomisk liberalisme, som startede med Adam Smith. Den økonomiske liberalisme betoner markedets frihed, mens den politiske liberalisme især interesserer sig for individets frihed og rettigheder. I det hele taget har liberalismen udviklet sig meget forskelligt i forskellige lande og perioder, og der findes mange forskellige afskygninger, der betoner hver deres udlægning. Nogle temaer går dog igen hos de fleste liberale grupperinger:Troen på lige rettigheder og individuelle frihedsrettigheder (f.eks. tros- og ytringsfrihed), støtte til privat ejendomsret og en afgrænset konstitutionel statsmagt samt betydningen af beslægtede værdier som pluralisme, tolerance og folkets suverænitet. Andre liberale kendetegn er tilslutningen til de grundlæggende retsprincipper, markedsøkonomi, og civilsamfundets rolle. Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Nicolai Eigtved (1701–1754) var en dansk arkitekt og hofbygmester og manden, der indførte rokokostilen i Danmark. Som skaberen af Frederiksstaden med de fire palæer, der senere blev slottet Amalienborg, nævnes han ofte i litteraturen som en af Danmarks betydeligste arkitekter nogen sinde. Hans hovedværk er optaget i Kulturkanonen. Læs mere |
Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Zhaolings sex hästar är sex stentavlor av kalksten i högrelief från den kinesiska Tangdynastin (618–907). Tavlorna är vardera 2,0 meter breda och 1,7 meter höga och föreställer sex olika stridshästar. Under mer än 1 200 år stod stentavlorna längs norra porten till kejsare Taizongs mausoleum Zhaoling norr om Xi'an i Kina. De sex avbildade hästarna är personligt utvalda av kejsare Taizong och representerar hans framgångar på slagfälten och vägen till makten. Hästarna som alla har verkliga förlagor heter Quanmaogua, Shifachi, Baitiwu, Telebiao, Qingzhui och Saluzi. Kejsare Taizong skrev en personlig hyllningsdikt till var och en av hästarna. På 1910-talet flyttades stenhästarna från Zhaoling, och två av dem hamnade i USA. De övriga fyra stenhästarna finns i Beilin Museum i Xi'an i Kina. Läs mer… |
Neste ukes bolk er:  Vitbröstad nötväcka (Sitta carolinensis) är en fågelart som häckar i urskogsmiljöer i stora delar av de tempererade områdena i Nordamerika. Det är en satt fågel, med stort huvud, kort stjärt, kraftig näbb och starka fötter. Ovansidan är blekt blågrå, och ansiktet och undersidan är vita. Den har svart hjässa och kastanjebrun underbuk. Liksom andra nötväckor födosöker vitbröstad nötväcka efter insekter på trädstammar och grenar, och har förmåga att röra sig med huvudet före nedför träd. Frön utgör en betydande del av dess vinterföda, liksom ekollon och hickorynötter som fågeln lägger på lager under hösten. Boet placeras i en trädhåla, och det häckande paret kan smeta insekter runt öppningen för att avvärja ekorrar. Läs mer… |
Uke 14[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
