Wikipedia:Ukens artikkel
| Våre beste artikler |
|---|
- og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.
Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
Ukens artikkel[rediger kilde]
Ukens artikkel. Arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Apollon var i gresk og romersk mytologi en av de mest betydningsfulle av de olympiske guder. Apollon regnes som en gud av lyset og solen, sannhet og profeti, bueskyting, medisin og helbredelse, musikk, poesi og kunstartene. Apollon er sønn av Zevs og Leto, og har tvillingsøsteren Artemis, den jomfruelige månegudinnen for jakt, helbredelse, kyskhet og barnefødsler. Apollon ble dyrket både i antikkens Hellas og i Romerriket, i tillegg til i den moderne hellenistiske nypaganisme (nyhedendommen). Han er kjent i etruskisk mytologi som Apulu. Medisin og helbredelse ble knyttet til Apollon, enten gjennom guden selv eller indirekte ved hans sønn Asklepios. Apollon ble også sett som en som kunne påføre dårlig helse og dødelig pest. Hermes oppfant lyren for ham, og instrumentet ble en vanlig attributt for Apollon. Les mer her. |
Neste ukes bolk er:  Baglerne var en politisk gruppering som kjempet mot kong Sverre og birkebeinerne i borgerkrigstiden i Norge. Partiet ble startet i 1196 i kong Sverres regjeringstid, men fortsatte å eksistere frem til 1218, da de la ned flokken og gikk over til Sverres sønnesønn Håkon Håkonsson. Baglerne var altså aktive over en periode på rundt 20 år. I denne perioden hadde de tre konger: Inge Magnusson, Erling Steinvegg og Filippus Simonsson. Baglerne var forløperne til ribbungene, et nytt østlandsk parti som fortsatte kampen mot birkebeinerne. Baglerne blir gjerne forbundet med Kirken. To av initiativtakerne til partiet, Nikolas Arnesson og Eirik Ivarsson, var biskoper, og Kirkens menn støttet gjerne baglerne mot birkebeinerne. Les mer her. |
Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]
Wikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Sør-Fron kyrkje er ei åttekanta kyrkje på Hundorp i Sør-Fron i Gudbrandsdalen. Kyrkja stod ferdig i 1792 og er bygd i seinbarokk stil med detaljar i Louis-seize-stil. Ho er hovudkyrkje for Sør-Fron sokn som ellers også har ei fjellkyrkje, Espedalen fjellkyrkje. Sør-Fron kyrkje er bygd som ei breikyrkje, altså ei kyrkje som er breiare enn ho er lang til. Altaret står på den eine langveggen med hovudinngangen på motsett side. Ho har galleri som går rundt heile kyrkja, med utviding til lukka pulpiturar over inngangane. Kyrkja fekk sitt fyrste orgel ved innviinga i 1792, som den fyrste kyrkja i Gudbrandsdalen. Orgelet stod på eit eige galleri over galleriet ved inngangen. Seinare orgel vart større og står nede på hovudgalleriet over hovudinngangen. Kyrkja har preikestolaltar, det vil seie at preikestolen er bygd inn i altarveggen over altaret. Dette var vanleg for lutherske kyrkjer frå omkring midten på 1700-talet og fram til tidleg på 1800-talet. Les meir … |
Neste ukes bolk er:  Nattlysande skyer, og kjent som noctilucente skyer eller polarmesosfæriske skyer, er eit lysande skyfenomen i den øvre delen av atmosfæren. Dei består av iskrystallar og er berre synlege under astronomisk skumring, ei stund før sola står opp eller etter sola har gått ned. Dei er berre synlege i sommarmånadane (frå midten av mai til slutten av august) mellom 50° og 70° nord og sør for ekvator. Skyene ligg så høgt i atmosfæren at sjølv om sola er under horisonten sett frå observatøren sitt synspunkt, så er skyene framleis opplyste av sola. Nyare studiar indikerer at auka atmosfærisk metan-utslepp skapar ekstra vassdamp når metanmolekyla når mesosfæren, og skapar eller forsterkar eksisterande nattlysande skyer. Dei er dei høgaste skyene som kan oppstå i atmosfæren, og er å finne i mesosfæren i høgder på rundt 75-85 km. Dei er berre synlege når sola skin på dei frå under horisonten og dei lågare delane av atmosfæren ligg i jordskuggen. Les meir … |
Ukens danske artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Musvitten (Parus major) er en spurvefugl i mejsefamilien og en meget almindelig ynglestandfugl og ynglestrejffugl i Danmark, både i skov og by. Den er Danmarks femtemest almindelige fugl og er også almindelig som træk- og vintergæst fra Skandinavien, Finland og Baltikum. Musvitten er i øvrigt udbredt i hele Europa, og dele af Asien og Nordafrika. Tidligere blev en række underarter anset for at høre til musvit-arten, men nylige DNA-undersøgelser har vist, at disse andre underarter er anderledes end musvitten. Musvitten er dog klart den talmæssigt mest udbredte art i parus-slægten. Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Amerikas oprindelige folk (indianere og inuitter) er de folkeslag som har beboet de amerikanske kontinenter fra før den europæiske kolonisering. Den første befolkning af det amerikanske kontinent skete formentlig for ca. 14.000 år siden da jæger-samler grupper krydsede Bering-landbroen i den sidste del af Wisconsin-istiden. Ganske hurtigt spredtes disse første befolkninger sig gennem Amerika og etablerede sig især langs vestkysten. Omkring 3000 fvt. opstod komplekse civilisationer i Mesoamerika (olmekerne, maya, zapotekere) og Sydamerika (caral supe, norte chico, chavín). Indianske civilisationer i Mesoamerika udviklede et højt teknologisk stadie og opfandt selvstændige skriftformer, matematik og skabte monumental arkitektur. Den måske første kontakt mellem indianerne og europæere skete, da Leif den Lykkelige nåede Nordamerika, eller Vinland, i år 1002. Læs mere |
Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]
Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Madeiraduva (Columba trocaz) är en duva endemisk för ön Madeira. Den är huvudsakligen jämngrå med rosalilaskimrande bröst. Dess skimrande silvergrå halsfläck, avsaknaden av vita tvärband på vingovansidan och annorlunda stjärtteckning skiljer den från ringduvan, som är dess närmsta släkting. Madeiraduvan är en sällsynt stannfågel som häckar i Madeiras laurisilvaskog, som är en typ av bergsskogar med åretruntgröna lagerträd. Den bygger ett bo av grenar, som ser slarvigt hoprafsat ut, och lägger vanligtvis ett vitt ägg per häckningssäsong. Populationen minskade kraftigt efter människans kolonisering av ögruppen, och arten försvann helt ifrån ön Porto Santo. Läs mer… |
Neste ukes bolk er:  Katarina av Aragonien (1485–1536) var drottning av England 1509–1533. 1501 avreste Katarina till England från Spanien för att gifta sig med Arthur, prins av Wales. Den 14 november 1501 vigdes de i Sankt Pauls-katedralen. Den 2 april 1502 avled dock Arthur av svettsjukan och man är inte säker på om deras äktenskap någonsin fullbordades. Efter Arthurs död bortlovades hon till Henrik, hertig av York, senare Henrik VIII av England. De åtta år som följde mellan att Arthur dog och att Katarina och Henrik vigdes kantades av diplomatiska problem mellan Spanien och England samt Katarinas isolering, sjukdom och fattigdom. När Henrik VII, Henrik VIII:s far, dog den 21 april 1509 fanns dock inget kvar som hindrade giftermålet och de vigdes den 11 juni 1509. Med Henrik VIII fick Katarina en dotter, den blivande Maria I av England. Utöver detta fick Katarina flera missfall och de fick även några dödfödda barn, vilket fick Henrik att successivt tröttna på Katarina, då han oroade sig för huset Tudors dynastiska framtid. Detta i kombination med kungens förälskelse i Anne Boleyn gjorde att han ville få äktenskapet med Katarina ogiltigförklarat för att gifta sig med Anne. Annulleringen av Katarina av Aragoniens och kung Henriks äktenskap låg till grund för den engelska reformationen. Läs mer… |
Uke 21[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
Uke 22[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |