Wikipedia:Ukens artikkel
| Våre beste artikler |
- og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.
Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
Ukens artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Hammerfest lufthavn (IATA: HFT, ICAO: ENHF) ligger 3 km nord for sentrum i Hammerfest og eies og drives av Avinor. Lufthavnen har en 880 meter lang rullebane. Hammerfest lufthavn er Finnmarks tredje største lufthavn målt i antall passasjerer, og Norges nest største kortbanelufthavn. Hammerfest har hatt ruteflygninger siden 1935, da sjøflyplassen åpnet i Rypefjord, og Hammerfest ble fast stopp på sjøflyruten fra Trondheim til Vadsø. Dagens lufthavn ble åpnet i 1974, som en av fem lufthavner i Finnmark. Den betjenes hovedsakelig av Widerøe med Dash 8. En helikopterterminal frakter passasjerer til oljeinstallasjoner som Goliatfeltet. På grunn av strenge vindbegrensninger har det lenge vært arbeidet med planer for en å bygge en ny lufthavn på Grøtnes, ca. 16 km sør for Hammerfest. Les mer … |
Neste ukes bolk er:  Finlands flagg (finsk: Siniristilippu, bokstavelig «flagg med blått kors») ble 29. mai 1918 vedtatt som landets nasjonalflagg. Det var et knapt halvår etter at Finland proklamerte sin selvstendighet, 6. desember 1917. Flagget er et nordisk korsflagg, med blått kors på hvit bakgrunn. Dikteren Zacharias Topelius (1818–1898) regnes som opphavsmann til valget av fargene hvitt og blått. Den hvite bunnen skal være symbol på vinteren, mens korsets blå farge er hentet fra de tusen sjøer. Les mer … |
Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Palawan er ei øy, øygruppe og provins på Filippinane, heimehøyrande under regionen MIMAROPA. Øygruppa ligg mellom Sørkinahavet og Suluhavet. Øyane i Palawan strekker seg frå Mindoro i nordaust til Borneo i sørvest. Hovudstaden i provinsen er Puerto Princesa. Største øya, som er 450 kilometer lang og 50 kilometer brei, har gjeve namn til provinsen. Skogen dekker 56 % av det totale landarealet i provinsen. Palawan er habitat for 232 endemiske artar. Mellom desse er påfuglfasan, moskusdyr, binturong og maurslukar. Havskjelpadder legg egg på strendene, sjøkyr beitar på sjøgras som det er rikeleg av i Palawan. I skogane og på grasslettene finst meir enn 200 fugleartar. Meir enn 600 sommarfuglartar lever i fjella og på slettene, med tilgang til kring 1500 ulike plantesortar. Les meir … |
Neste ukes bolk er:  Riksefamilien (Rallidae) er ein stor biologisk familie i ordenen tranefuglar (Gruiformes) av små til mellomstore fuglar med kort og rund kropp. Dei har breie og korte venger. Familien viser monaleg mangfald og omfattar òg pupurhøner og sothøner. Mange artar er knytt til våtmarker, sjølv om familien er funne i eit kvart habitat på bakken, med unnatak av tørre ørkenar, polare regionar og alpine område over snøgrensa. Medlemmer av riksefamilien finst på alle kontinenta unntatt Antarktis. Det er mange artar med leveområde på isolerte øyar. Vanlege habitat er myr eller tett skog, dei føretrekk ofte tett vegetasjon. Vengene på alle rikser er korte og avrunda. Artane som har flygeevne kan halde seg i flukt over lengre tid, og mange artar migrerer årleg. Men veikskapen ved flyginga deira gjer at dei lett blir blåsne ut av kurs, og dermed er dei vanlege streiffuglar, ein eigenskap som òg har ført til at dei har kolonisert mange isolerte oseaniske øyar. Vidare vil desse fuglane ofte føretrekke å springe i staden for å flyge, spesielt i tette habitat. Nokre er òg utan flygeevne i ein del av myteperioden. Mange med leveområde på isolerte øyar er utan flygeevne fordi små øyhabitat utan predatorar eliminerer trongen til å flytte seg snøgt. Les meir … |
Ukens danske artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  En granddanois (også kaldet Den danske Hund) er en stor selskabs-, vagt- og forsvarshund, der vejer op til ca. 95 kg. Der fandtes ingen organisering af hundeopdræt nogen steder i verden i første halvdel af 1800-tallet, men i 1886 blev den "Danske Commission Kjøbenhavn 1886" nedsat under Dansk Jagtforening, hvor en standard for Den danske Hund (i samtiden kaldet "Den store danske Hund") blev formuleret. Dansk Kennel Klub overtog varetagelsen af interesserne omkring Den danske Hund, da denne organisation blev etableret i 1897. Tyskland står anført som oprindelsesland, men sagen diskuteres i den internationale hundeorganisation, Fédération Cynologique Internationale (FCI), eftersom Dansk Kennel Klub har indgivet indsigelser mod, at Tyskland er anført som oprindelseslandet for Granddanois. Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Et vitamin er en organisk forbindelse og et livsnødvendigt næringsstof, som en organisme kræver i begrænsede mængder. En organisk kemisk forbindelse kaldes et vitamin, når en organisme ikke på egen hånd kan syntetisere forbindelsen i nødvendige mængder, og det derfor må fås gennem kosten. Mange vitaminer findes som kosttilskud, og mens disse er vigtige for behandlingen af bestemte helbredsproblemer, findes der ikke beviser på næringsmæssige fordele, når de bruges af ellers sunde mennesker. Vitaminer inkluderer hverken andre essentielle næringsstoffer, såsom mineraler, fedtsyrer eller aminosyrer eller det store antal andre næringsstoffer, der er sunde for kroppen, men kun sjældnere kræves for at vedligeholde organismens helbred. I øjeblikket anerkendes 13 vitaminer universelt. Vitaminer klassificeres ved deres biologiske og kemiske aktivitet, ikke deres struktur. Frem til midten af 1930'erne, da de første kommercielle B-vitaminer af gærekstrakt og semi-syntetiserede vitamin C-kosttilskudspiller blev solgt, blev vitaminer udelukkende opnået gennem kostindtag, og forandringer i kost ændrede ofte voldsomt, hvilke typer og mængder af vitaminer man indtog. Læs mere |
Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  God of War är ett actionäventyrsspel utgivet år 2005 till Playstation 2. Det är löst baserat på den grekiska mytologin och utspelar sig i det antika Grekland med hämnd som ett centralt motiv. Spelaren kontrollerar huvudpersonen Kratos, en spartansk krigare som tjänar de olympiska gudarna. Gudinnan Athena ger uppdraget till Kratos att döda krigsguden Ares, som lurade Kratos till att döda sin familj. Medan Ares belägrar Aten på grund av hans hat mot Athena ger sig Kratos ut för att hitta ett objekt som kan stoppa guden: den legendariska Pandora's Box. God of Wars spelupplägg fokuserar på kombinationsbaserade strider, som uppnås genom spelarens främsta vapen – Blades of Chaos – och ett sekundärt vapen som förvärvas senare i spelet. Det innehåller så kallade "Quick Time Events" (QTE) som kräver att spelaren slutför olika spelkontrollshandlingar i en tidsinställd sekvens för att besegra starkare fiender och bossar. Som stridsalternativ kan spelaren använda upp till fyra magiska attacker och en effekthöjande förmåga. God of War sålde fler än 4,6 miljoner exemplar världen över, vilket gör spelet till det elfte bästsäljande Playstation 2-spelet genom tiderna. Det vann flera "Årets spel"-utmärkelser. Spelets framgång ledde till utvecklingen av ytterligare sex spel i serien och en expansion till andra medier. Läs mer… |
Neste ukes bolk er:  For the Time Being: A Christmas Oratorio är en långdikt av W.H. Auden. Dikten skrevs 1941–1942. Dikten är en serie dramatiska monologer i nio delar, som återges av olika berättare, körer och persongalleriet i den bibliska julberättelsen. Alla figurer talar ett modernt språk, och händelserna i berättelsen beskrivs som om de utspelade sig i en samtida värld. Auden skrev dikten för att tonsättas av Benjamin Britten, men i slutändan visade den sig vara alldeles för lång för detta syfte. Britten tonsatte därför bara två fragment, däribland en del, "Shepherd's Carol", som Auden aldrig inkluderade i den slutgiltiga diktsamlingen. Mycket av diskussionen kring dikten har kretsat kring dess förhållande till religion, och hur man ska tyda den religiösa filosofi som formuleras i texten. Vissa kritiker menar att dikten utgör en viktig del av Audens livsverk, som en övergång från en mer romantiskt lagd Auden till en mer religiöst intresserad. Av vissa har dikten setts som ojämn, men bland annat Stephen Spender och recensenterna i The New Yorker hyllade dikten, och de delar som har ansetts vara bäst har bland annat jämförts med Bachs koralsånger och Alexander Pope. Läs mer… |
Uke 23[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
