Wikipedia:Ukens artikkel
| Våre beste artikler |
|---|
- og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.
Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
Ukens artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Funny Girl er en amerikansk biografisk filmmusikal fra 1968, regissert av William Wyler. Manuset ble skrevet av Isobel Lennart, og er basert på scenemusikalen Funny Girl. Filmen handler om Fanny Brice' teaterkarrière fra oppvekst til gjennombrudd og motgang. Barbra Streisand spilte hovedrollen både på scene og i filmen. Filmen hadde verdenspremière 18. september 1968. Den fikk god kritikk, spesielt for Streisands rolletolkning, og ble en publikumssuksess. Streisand vant Oscar for beste kvinnelige hovedrolle. Filmen ble nominert i ytterligere sju kategorier, blant annet beste film og beste sang. Filmmusikalen fikk oppfølgeren Funny Lady i 1975. Les mer … |
Neste ukes bolk er:  Honningsvåg lufthavn, Valan (IATA: HVG) er en regional lufthavn i Nordkapp, Finnmark. Flyplassen ligger på Valan ved Skipsfjorden, 4,5 km nord for Honningsvåg. Den eies og drives av Avinor, og trafikkeres av Widerøe med Dash 8-100/Q200-fly. I 2016 hadde lufthavnen 25 410 passasjerer. Honningsvåg ble betjent av en sjøflyrute i slutten av 1930-årene, men den ble ikke gjenopptatt etter andre verdenskrig. Honningsvåg lufthavn ble planlagt som en del av kortbaneflyplassutbyggingen i Finnmark i 1960-årene, men åpnet ikke før 1977. Valan er regnet som en av Norges mest krevende flyplasser å operere på, på grunn av fjellene som omslutter flyplassen. Les mer … |
Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Irakisk geografi er variert og fell inn i fire hovudregionar: ørkenen (vest for Eufrat), Øvre Mesopotamia (mellom øvre Tigris og Eufrat), dei nordlege høglanda i Irakisk Kurdistan og Nedre Mesopotamia, elvesletta som strekkjer eg frå kring Tikrit til Persiabukta. Fjella i nordaust er eit forlenging av fjellområda som går austover frå Balkan gjennom sørlege Tyrkia, nordlege Irak og vidare inn i Iran og Afghanistan, og endar i Himalaya. Ørkenen ligg i dei sørvestlege og sentrale provinsane langs grensene til Saudi-Arabia og Jordan og høyrer geografisk til Den arabiske halvøya. Irak har ein viktig plass i geografihistoria: Ei leirtavle som generelt vert rekna som «det tidlegast kjende kartet» vart graven fram i 1930 under utgravinga av Ga-Sur i Nuzi Yorghan Tepe, nær byane Harran og Kirkuk, 300 km nord for Babylon. Les meir … |
Neste ukes bolk er:  Judas Priest er eit engelsk heavy metal-band skipa i Birmingham i England i 1969. Bandet har seld over 45 millionar album så langt. MTV rangerte dei som det nest største metal-bandet gjennom tidene. Trass i nyskapande musikk på siste halvdel av 1970-åra, sleit bandet med likegyldig-produserte album, mange byte av trommeslagarar og mangel på større kommersiell suksess eller merksemd før 1980, då dei gjekk for ein enklare stil med albumet British Steel som gjorde dei til superstjerner. Bandet har hatt fleire endringar i besetninga, mellom anna mange forskjellige trommeslagarar i 1970-åra, og ein periode utan songaren Rob Halford tidleg i 1990-åra. Den noverande besetninga består av Halford, gitaristane Glenn Tipton og Richie Faulkner, bassisten Ian Hill og trommeslagaren Scott Travis. Det bestseljande albumet til bandet er Screaming for Vengeance frå 1982, med den mest suksessrike besetninga deira, som bestod av Halford, Tipton, Hill, gitaristen K.K. Downing og trommeslagaren Dave Holland. Les meir … |
Ukens danske artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  "Præsten i Vejlbye" er en dansk novelle fra 1829, der er skrevet af Steen Steensen Blicher. Den væsentligste del af plottet bliver fortalt gennem en dagbog. Komposition, fortælleteknik og intrige bindes her sammen til en sammenhængende beretning om en forbrydelse, hvor den egentlige opklaring af sagen sker gennem en anden persons optegnelser, fordi jeg-fortælleren ikke er i stand til selv opklare sagen. Den betragtes som værende verdens første krimi. Blicher brugte selv betegnelsen "Criminalhistorie" i tekstbladet til novellen. Handlingen er baseret på virkelige begivenheder, med udgangspunkt i præsten Søren Jensen Qvist. De centrale dele af handlingen berettes af herredsfoged Erik Sørensen i dagbogsform, men den endelige opklaring af denne kriminalhistorie finder sted gennem "tvende Optegnelser af Præsten i Ålsø". Den er en af de Blicher-noveller, som ofte betegnes som de "fire store". I 2006 kom "Præsten i Vejlbye" med på Kulturministeriets Kulturkanon blandt i alt tolv litterære værker. Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Georg Philipp Telemann (1681-1767) var en tysk komponist. Telemann var en af sin tids mest ansete komponister, og han var ufattelig produktiv. Netop hans store og aldeles uoverskuelige produktion var en medvirkende årsag til, at hans anseelse senere stort set helt forsvandt, før han op gennem det 20. århundrede langsomt blev rehabiliteret. Omfanget af hans produktion skyldtes dels, at han var aktiv i 75 år, dels at han havde en meget uanstrengt måde at skrive musikken på. Hans kirkemusik omfatter 1750 kantater, over 40 passioner, 6 oratorier, 16 messer, 23 salmer såvel som motetter og andre sakrale værker. Hans verdslige musik omfatter ca. 50 operaer, kantater, ca. 1000 instrumentalværker, hvoraf der er bevaret ca. 136 orkestersuiter, 110 koncerter, foruden talrige sonater, triosonater, kvartetter mv. samt orgelværker. Moderne forskning inddeler Telemanns værker efter TWV-numre (Telemann-Werke-Verzeichnis). Læs mere |
Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Stockholms trädgårdsstäders historia började 1904 när stadsfullmäktige beslöt att förvärva egendomen Enskede i Brännkyrka. Här skulle det anläggas Enskede trädgårdsstad, som var Stockholms och Sveriges första trädgårdsstad. Bakgrunden var den låga bostadsstandarden för arbetarfamiljer och den rådande bostadsbristen vid 1800-talets slut. Att anlägga trädgårdsstäder i Stockholms ytterområden var ett socialt program som skulle skapa billiga och sunda bostäder för arbetarklassen och "mindre bemedlade" utan att blanda in privata vinstintressen. Stadens trädgårdsstäder hade sin blomstringstid på 1920- och 1930-talen, där stora delar av Stockholms ytterområden bebyggdes med småhus ofta uppförda "med egna händer" genom självbyggeri. Idag är många trädgårdsstäder som uppfördes i Stockholm mellan 1906 och 1940 klassade som byggnadsminnen eller skyddas av Riksantikvarieämbetet som riksintresse för kulturmiljövård. Läs mer… |
Neste ukes bolk er:  Ode till en grekisk urna (Ode on a Grecian Urn) är en dikt av den engelska poeten John Keats som skrevs i maj 1819. Dikten är ett av de stora oden som Keats skrev 1819 tillsammans med Ode till en näktergal, Ode till melankolin, Ode till psyket och Ode on Indolence. De poetiska former som redan existerade var för Keats syfte inte tillräckliga, och han såg sig därför för samlingen tvungen att utveckla odet. Han inspirerades till dikten efter att ha läst två artiklar av den engelska konstnären och författaren Benjamin Haydon, men han hade även kunskap om andra verk om klassisk grekisk konst och hade tillgång till Parthenonskulpturerna. Dessa gjorde honom övertygad om att den klassiska grekiska konsten var idealet, och därför använde han sig av dess grunder när han författade dikten. Dikten är indelad i fem strofer om tio rader vardera, och utgörs av en berättare som talar om en grekisk urnas utseende. Läs mer… |
Uke 40[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
