Wikipedia:Ukens artikkel

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til: navigasjon, søk
Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkel[rediger kilde]

Ukens artikkel-arkiv for 2004 · 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
Oppdater siden
til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Sogn haveby; flyfoto ca 1935 av Karl Harstad.

Sogn haveby hevdes å være en av Norges første helhetlige områder hvor reguleringsplanen er basert på hagebyidéene til den britiske byutviklingsteoretikeren Ebenezer Howard. Området ligger i strøkene Sogn, Nordberg og Berg i bydelen Nordre Aker i Oslo. Sogn haveby representerer en milepæl i norsk boligbygging, og innehar kanskje landets største og best bevarte samling av nyklassisistisk og særlig funksjonalistisk boligarkitektur fra perioden 1920–1940. Les mer …

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Uranus i 1986 Foto: Voyager 2

Uranus er den syvende planeten fra solen. Den er en gasskjempe, den tredje største planeten etter diameter og den fjerde største etter masse i solsystemet. Den er oppkalt etter den greske himmelguden Uranos. Planeten kan i blant ses med det blotte øye når nattehimmelen er spesielt stjerneklar. Den ble likevel ikke gjenkjent som en planet i oldtiden på grunn av dens utydelige og langsomme bane. William Herschel kunngjorde oppdagelsen 13. mars 1781. Uranus var den første planeten som ble oppdaget med et teleskop.

Uranus har en lignende kjemisk sammensetning som Neptun, og begge plasseres ofte i kategorien «iskjemper». Mens atmosfærene til gasskjempene Jupiter og Saturn hovedsakelig består av hydrogen og helium, har Uranusatmosfæren en større mengde isdannende stoffer som vann, ammoniakk og metan sammen med spormengder av hydrokarboner. Den er den kaldeste planetariske atmosfæren i solsystemet med temperaturer ned i −224 °C. Les mer …

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Deceptionøya

Deceptionøya eller Deception Island ('den bedragerske øya') er ei aktiv vulkanøy i øygruppa Sør-Shetlandsøyane. Deceptionøya har ei av dei sikraste hamnene i Antarktis og var ein viktig base for kvalfangst frå 1906 til 1931. Vulkanutbrot i 1967 og 1969 gjorde store skadar på forskingsstasjonane på øya, og det er no berre Argentina og Spania som har basar der. Deceptionøya er utpeikt som eit spesielt forvaltingsområde i Antarktis for å sørgje for omsyn til natur, forsking, turisme og kulturvern. På grunn av den vulkanske aktiviteten har øya ein unik flora i antarktisk samanheng. Ho er samtidig mellom dei mest besøkte stadene i Antarktis.

Deceptionøya er mellom dei minste av dei elleve hovudøyane i Sør-Shetlandsøyane, og ho ligg sørvest i øygruppa. Øya ligg om lag 100 km nord for Antarktishalvøya, skild av Bransfield Strait, og 1 000 km frå hamnebyen Ushuaia i Argentina som er utgangspunktet for dei fleste cruisa til Antarktis. Øya er ringforma med ein diameter på omtrent 15 km. Over 57 % av øya er dekt av isbrear. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Ragnvald Kale Kolsson, eller St Rognvald, i Magnuskatedralen

Ragnvald Kale Kolsson (1105–1158) var ein av dei sentrale jarlaneOrknøyane på 1100-talet. Han var ein dugande skald og han skal ha blitt kåra til helgen av pave Celestin III (1191-1198).

Under ei vitjing til Noreg vart Ragnvald jarl overtalt til å gjere ei pilegrimsferd til det heilage landet. I Orknøyingasoga er ferda i 1152 skildra over fem kapittel. Etter at dei hadde vitja Jerusalem, drog dei til Miklagard (Konstantinopel) og vitja den bysantinske keisaren Manuele. Derifrå segla dei til Apulia i Italia, der Ragnvald og mange andre gjekk av skipa, fekk seg hestar og gjorde heimvegen over land. Eit av høgdepunkta i forteljinga, er då Ragnvald møtte Ermingjerd i Narbon (Ermengarde, visekomtesse av Narbonne (1127-1197). Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Dansk artikkelarkiv for 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Teresa Wright, 1942

Teresa Wright (1918-2005) var en amerikansk skuespiller. Hun var nomineret to gange til en Oscar for bedste kvindelige birolle: første gang i 1941 for sin debut i De små ræve, og hun vandt året efter i 1942 for sin præstation i Mrs. Miniver. Samme år modtog hun også en nominering til en Oscar for bedste kvindelige hovedrolle for sin præstation i Når mænd er bedst over for Gary Cooper. Hun er også kendt for sin medvirken i Hitchcocks I tvivlens skygge og William Wylers De bedste år.

Hun var vellidt af førende filminstruktører, herunder William Wyler, som kaldte hende den mest lovende skuespillerinde, han havde instrueret, og Alfred Hitchcock, der beundrede hendes grundige forberedelse og rolige professionalisme. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Geologisk kort over Bornholm

Bornholms geologi fremviser bjergarter og aflejringer fra helt andre og ældre geologiske perioder end tilfældet er i det øvrige Danmarks geologi. Mod nord er øen domineret af prækambrisk grundfjeld bestående af gnejser og granitter, mens den lavereliggende sydlige del af øen præges af nedre palæozoiske skifre og sandsten. En bræmme langs kysten mod sydvest er præget af overvejende løse, uhærdnede aflejringer af ler og sand fra de mesozoiske perioder Jura og Kridt, samt kalksten fra Kridt. Som i resten af Danmark er undergrunden dækket af kvartære istidsaflejringer i form af moræner og smeltevandsaflejringer.

De specielle geologiske forhold har gennem tiden muliggjort, at man har kunnet udvinde en række forskellige råstoffer, som ikke kendes fra det øvrige Danmark, fx granit, ildfast ler og kaolin. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Korsfästelsen och andra kristna historiska händelser är viktig symbolik genom hela diktsviten.

Horae Canonicae är en diktsvit bestående av sju dikter, skriven av den engelske poeten W. H. Auden. Dikterna skrevs mellan 1949 och 1955, men bakgrundsarbetet och studierna inför dikternas tillkomst påbörjades redan 1947.

Diktsvitens titel syftar på den kristna kyrkans tidegärd. De sju dikterna som ingår i sviten refererar också till tidegärden, men till dess beståndsdelar: "Prime", "Terce", "Sext", "Nones", "Vespers", "Compline" och "Lauds". Var och en av dessa delar syftar på en specifik tid av dagen för bön. Centrala teman i sviten rör alla kristen historia, framförallt långfredagen, korsfästelsen och syndafallet.

De två första dikterna i sviten, "Prime" och "Nones", utgavs först i samlingen Nones (1951). Horae Canonicae gavs i sin helhet ut i The Shield of Achilles (1955). Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Solen är den närmaste stjärnan från jorden.

En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen, vilken är källan till den allra största delen av energin på jorden. Andra stjärnor är synliga på natthimlen när de inte störs av solen, eller av andra ljusstarka objekt på jorden, så kallad ljusförorening. En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre frigör enorma mängder energi, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden. Nästan alla grundämnen tyngre än väte och helium är skapade i stjärnornas centrum.

Genom att observera stjärnornas spektrum, luminositet och rörelser genom rymden kan man avgöra stjärnornas massa, ålder, kemiska sammansättning och många andra egenskaper. Den totala massan är avgörande för hur stjärnan kommer utvecklas och dess slutgiltiga öde. En graf över temperaturen uppställd mot luminositeten, känd som ett Hertzsprung-Russell-diagram, gör det möjligt att bestämma stjärnans ålder och utvecklingsstadium.

En stjärna börjar som ett kollapsande moln av materia som består av väte, helium och små mängder av tyngre ämnen. När kärnan är tillräckligt tät, börjar vätet fusioneras till helium. Den återstående delen av stjärnans inre för bort energin från kärnan genom en kombination av strålnings- och konvektiva processer. Detta hindrar stjärnan från att kollapsa på sig själv av den omfattande gravitationen och alstrar en stjärnvind, som tillsammans med strålning sänds ut från ytan. Läs mer…

svdann

Uke 44[rediger kilde]

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki