Wikipedia:Ukens artikkel

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til: navigasjon, søk
Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkel[rediger kilde]

Ukens artikkel-arkiv for 2004 · 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
Oppdater siden
til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Fordelingstransformator

En transformator («trafo») er en elektrisk maskin som overfører elektrisk energi fra et spenningsnivå til ett eller flere andre spenningsnivåer gjennom elektromagnetisk induksjon.

En varierende strøm i transformatorens primærvikling danner en varierende magnetisk fluks i jernkjernen. Dette magnetfeltet påvirker igjen sekundærviklingen, og det varierende magnetfeltet i sekundærviklingen induserer en varierende elektromotorisk spenning (EMS) i sekundærviklingen. Ved å utnytte Faradays lov endrer transformatorer vekselstrømmer fra ett spenningsnivå til et annet i et kraftnett.

Transformatorer varierer i størrelse fra radiofrekvens-transformatorer mindre enn en kubikkcentimeter i volum til enheter i overføringsnettet som veier flere hundre tonn. Siden oppfinnelsen av transformatoren i 1885 har den vært en essensiell del av all utnyttelse av elektrisk energi.  Les mer …

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Victoria var dronning av Sverige 1907-1930.

Victoria av Baden (1862–1930) var dronning av Sverige fra 1907 til sin død i 1930 og Gustav V av Sveriges hustru. Hun var Sveriges kronprinsesse fra hun giftet seg i 1881 til 1907 og Norges kronprinsesse inntil unionsoppløsningen i 1905.

Hun ble født som prinsesse av Baden, som datter av storhertug Fredrik I av Baden og Louise av Preussen. Victoria var oldebarn av Sveriges tidligere konge Gustav IV Adolf, og etterkommer av Gustav Vasa, noe som bidro til å gjøre henne populær i Sverige. Hennes svigerfar Oscar II ville dessuten knytte sterkere bånd mellom Tyskland og Sverige, så ekteskapet var også en politisk allianse. Les mer …

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Kiruna.

Kiruna er ein svensk by i Norrbottens län. Han er den største tettstaden i landskapet Lappland med 17 037 innbyggjarar (2015). Han er administrasjonssenter for Kiruna kommune.

Byen vart grunnlagt i 1900. Kiruna er eit utprega gruvesamfunn som ligg mellom dei to fjella Luossavaara og Kiirunavaara, begge med store jernmalmførekomstar, og på sørhellinga av det tredje fjellet Haukivaara, som omsluttar byen. Staden byrja å vekse fram i samband med at utvinninga av malm for alvor byrja i 1898. Sjølve bybusetnaden ligg delvis over malmførekomstane. Eit av bustadområda frå den tidlege historia til byen har vorte avstengt på grunn av faren for at grunnen skal gje etter. Dei siste åra har problemstillinga vorte ytterlegare aktuell, då det no blir brote malm slik at både jernbaneområdet, E10 og andre bustadområde blir utsett for same fare for at grunnen kan rase ut, og faktisk på sikt at bykjernen ligg utsett til. Difor er flytting av sentrale delar av byen alt under planlegging. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Karahavet.

Karahavet er ein del av Nordishavet nord for Sibir. Det grensar til Karasundet og Novaja Zemlja i vest med Barentshavet på andre sida, og til Severnaja Zemlja i aust med Laptevhavet på andre sida. Samanlikna med Barentshavet, som får relativt varme havstraumar frå Atlanterhavet, er Karahavet mykje kaldare og er dekt av is over ni månader av året.

I nord går grensa til Karahavet geografisk langs linja frå Kapp Kohlsaat på Graham Bell-øya i Frans Josefs land til Kapp Arktis, det nordlegaste punktet på Komsomoletsøya i Severnaja Zemlja. Karahavet mottar store mengder ferskvatn frå elvane Ob, Jenisej, Pjasina og Tajmyra, så saliniteten varierer mykje. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Dansk artikkelarkiv for 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

C.C. Burmeister og William Wain, de to mænd, der lagde navn til virksomheden.

Burmeister & Wains Maskin- og Skibsbyggeri A/S var Danmarks største skibsværft og førende dieselmotorproducent med hovedsæde i København.

Skibsværftet Burmeister & Wain begyndte sin historie som maskinfabrikken Baumgarten & Burmeister i 1846. I 1861 trak Baumgarten sig ud, og Wain kom ind. I 1872 anlagde virksomheden et skibsværft på Refshaleøen, og her fortsatte produktionen indtil lukningen. B&W stod bl.a. bag verdens første oceangående motorskib, Selandia, der søsattes i 1912.

Over sin 150-årige historie voksede det med succes, særligt efter 1930'erne, til en stærk virksomhed. Da virksomheden var stærkest, havde den næsten 8.000 ansatte og var landets største arbejdsplads. I 1970'erne kom det globale konkurrencepres, især fra Fjernøsten. I 1979 kom virksomheden i likviditetsproblemer og måtte sælge halvdelen af B&W Diesel til den tyske MAN-koncern. Selve skibsværftet fortsatte dog, men gik konkurs i 1996 efter flere års drift på vågeblus. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Jean-Baptiste Lully var den første markante figur i den franske opera.

Fransk opera er en af Europas vigtigste operatraditioner, og omfatter værker af komponister som Rameau, Berlioz, Bizet, Debussy, Poulenc og Messiaen. Mange udenlandske komponister har også spillet en rolle for den franske tradition, herunder Gluck, Cherubini, Rossini, Meyerbeer, Offenbach og Verdi.

Den franske operatradition begyndte ved kong Ludvig 14.'s hof med Lullys Cadmus et Hermione (1673). Lully skabte en form, kaldt tragédie en musique, hvor dans, musik og korsang var særligt fremtrædende. I 1770'erne blev tyske Gluck overtalt til at skabe seks operaer til scenen i Paris. Han søgte et mere forenklet udtryk med større fokus på dramaet. I midten af det 18. århundrede var en anden genre blevet populær: opéra comique, hvor arier vekslede med talt dialog.

Anden halvdel af det 19. århundrede blev domineret af Offenbach og den nye operettegenre med vittige og kyniske værker som Orfeus i underverdenen. Gounod fik enorm succes med Faust, og Bizet komponerede Carmen, der nok er den mest berømte franske opera af alle. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Le Gentils teckning av Orionnebulosan.

Guillaume Le Gentil (1725–1792) var en fransk astronom. Han var medlem i Franska vetenskapsakademin och upptäckte flera himlakroppar. Han har framförallt blivit ihågkommen för sina fruktlösa försök att observera venuspassagerna i orienten åren 1761 och 1769. Den första passagen missade han eftersom han befann sig ombord på en båt som inte kunde anlöpa hamnen och den andra på grund av dåligt väder. Efter hemkomsten fann Le Gentil att han dödförklarats och tvingades börja ett nytt liv med en ny familj. Hans historia berättas ofta som ett tragikomiskt exempel på svåra vedermödor och kortvarigt antiklimax efter år av förberedelser. Observationsförsöken beskrivs i hans rapporter till Franska vetenskapsakademin och ger en god inblick i vetenskapsmännens vedermödor vid den här tiden i allmänhet. Även om Guillaume Le Gentils observationer av de båda venuspassagerna misslyckades var hans övriga arbete före, mellan och efter passagerna betydelsefullt.

Tvåhundra år efter venuspassagen 1761 namngavs en av månens kratrar Le Gentil, till minne av han. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Dansk-norska örlogsfartyg och Nya Älvsborg beskjuter varandra på morgonen den 3 maj 1717, efter att ett nattligt anfall mot Nya Varvet slagits tillbaka. Målning av Jacob Hägg på Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg

Göteborgs fasta försvar var de fortifikationsbyggnader som användes till försvar av Göteborgsområdet och Hisingen.

Under tidig medeltid var Göteborgs föregångare Lödöse försvarad av den starka borgen Lödösehus. Efter att staden på 1400-talet flyttats närmare älvmynningen bestod försvaret av en enkel jordvall och vallgrav, medan Älvsborg blev den centrala försvarsanläggningen vid anfall från havet, även om befästningen in på 1500-talet var byggd i trä. Sedan flera mindre föregångare förstörts i samband med krig, grundades staden Göteborg på sin nuvarande plats, med befästningar av bastioner och vallar enligt holländskt mönster.

De olika krigen under 1600- och tidigt 1700-tal innebar att försvarsanläggningarna byggdes ut. Efter en lång period av förfall under 1700-talet började Göteborgs stadsbefästningar att raseras 1807. Under första hälften av 1800-talet byggdes Marstrandsfästningen Karlsten ut kraftigt, innan artilleriets utveckling tvingade fram en nerläggning av kustfästningarna. I början av 1900-talet färdigställdes Älvsborgs fästning som en samlande benämning på olika försvarsåtgärder i Göta älvs mynning. Läs mer…

svdann

Uke 35[rediger kilde]

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki