Wikipedia:Ukens artikkel
| Våre beste artikler |
|---|
- og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde. Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister.
Du kan også være med på å foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside at artikkelen tilhører en av kvalitetsmerke-gruppene nevnt ovenfor, og at artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
Ukens artikkel[rediger kilde]
Ukens artikkel. Arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Konsekvensene av global oppvarming for havet handler om omfattende negative virkninger av dagens klimaendringer. Havnivået, kystlinjer, forsuring av havet, havstrømmer, sjøvannets kjemi og havets temperatur kan påvirkes av global oppvarming. Oppvarmingen kan utløse flere endringer for klimasystemet. I neste omgang får endringene konsekvenser for samfunn i form av tapt levebrød, skader på liv og eiendom og redusert mattilgang. Alt etter graden av oppvarming kan endringene føre til store og uopprettelige skader. Havforsuring, oksygentap og redusert utbredelse av sjøis, samt andre endringer, kan ytterligere forverre de forhold som oppvarmingen forårsaker. Havet er knyttet sammen med andre deler av klimasystemet gjennom vannets- og karbonets kretsløp, samt energiutveksling mellom havet og atmosfæren. Dermed får endringene i havet betydning for hele kloden. ► Les mer her. |
Neste ukes bolk er:  Jens Stoltenberg (født 1959) er en norsk politiker (Ap), som siden 2014 har vært generalsekretær i NATO. Han var Norges statsminister 2000–2001 og 2005–2013, finansminister 1996–1997, energi- og næringsminister 1993–1996 og leder i Arbeiderpartiet fra 2002 til 2014. Stoltenberg var med sine 41 år Norges yngste statsminister noensinne da han tiltrådte i 2000. Han var stortingsrepresentant for Oslo fra 1991 til 2014. I februar 2022 ble han utnevnt til Norges sentralbanksjef. Han skulle ha tiltrådt i desember 2022, men trakk seg fra stillingen i mars samme år, da han forlenget avtalen med NATO til 2023, som følge av Russlands invasjon av Ukraina. Stoltenberg har blitt beskrevet som en «pragmatisk kompromissmaker uten sterke ideologiske føringer», og kan regnes til «den tredje vei» innen det moderne sosialdemokratiet. ► Les mer her. |
Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]
Wikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Omansk geografi er geografien til Oman, eit land i Sørvest-Asia, som grensar til Arabiahavet, Omanbukta og Persiabukta, mellom Jemen og Dei sameinte arabiske emirata. Oman ligg i det søraustlege hjørnet av Den arabiske halvøya og dekkjer eit areal på 309 500 kvadratkilometer. Landarealet består av varierande topografi: dalar og ørkenar utgjer 82 % av landmassen, fjellkjeder 15 % og kystsletta 3 %. Sultanatet grensar til Omanbukta, Arabiahavet og Rub' al Khali (Den tomme fjerdedelen) i Saudi-Arabia, som alle har bidrege til å isolere Oman geografisk. Historisk hadde landet kontakt med omverda via sjøen, ikkje berre til andre land, men òg mellom kystbyane i landet. Rub al Khali er vanskeleg å krysse sjølv med moderne køyretøy, og danna ein barriere mellom sultanatet og det arabiske indre. Al Hajar-fjella, som dannar eit belte mellom kysten og ørkenen frå Musandamhalvøya til byen Sur på det austlegaste punktet i Oman, danna ein annan barriere. Desse geografiske barrierane gjorde at det indre av Oman aldri vart utsett for utanlandske invasjonar. Les meir … |
Neste ukes bolk er:  Synthliboramphus er ei biologisk slekt i alkefamilien med fem artar av små sjøfuglar, alle lever i det nordlege Stillehavet. Artane i slekta deler det norske fellesnamnet «starik». IUCN har klassifisert fire av artane som sårbare eller sterkt truga. Arten nordstarik er globalt klassifisert som livskraftig, men i Canada er han truga, fordi hekkesuksessen til denne arten er særs sterkt påverka av introduserte pattedyr. Synthliboramphus-alkene er små alkefuglar med kvit underside og blågrå eller svart overside i fjørdrakta. Artane skil seg frå kvarandre i utforming av nebb, nordstarik har særs kort kort, kraftig, hornfarga nebb, japanstarik har kort, kraftig, bleikblått nebb, dei andre artane har langt, slankt, svart nebb. Typisk er starikar rundt 24 til 26 centimeter i kroppslengd. Den minste arten er mexicostarik med ei kroppslengd på 21 cm. Den største i slekta er nordstarik, som når ei lengd på 27 centimeter. Les meir … |
Ukens danske artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Nicolas Winding Refn (født 1970) er en dansk filminstruktør, manuskriptforfatter og producer. Efter at være droppet ud af Filmskolen lavede han filmen i 1996 Pusher, som blev en stor succes, både i Danmark og i udlandet. I 2002 instruerede han Fear X, som sin første engelsksprogede film. Filmen blev en økonomisk fiasko, og Refn gik konkurs. Efter at have lavet Pusher II og Pusher III kom han dog økonomisk på fode igen. I 2008 instruerede han vikingefilmen Valhalla Rising med Mads Mikkelsen i hovedrollen som en enøjet, stum vikingekriger. I 2011 instruerede han actiondramaet Drive med Ryan Gosling i hovedrollen. Ved Filmfestivalen i Cannes samme år vandt han prisen for bedste instruktør. Gosling spillede også hovedrollen i Refns niende film, Only God Forgives i 2013, som blev udtaget til hovedkonkurrencen i Cannes. Gyseren The Neon Demon (2016) med Elle Fanning i hovedrollen blev ligeledes udtaget til Cannes' hovedkonkurrence. ► Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Flere stammer på den nordamerikanske prærie så deres indianerbyer brændt af fjendtlige siouxer i perioden 1834-1862. Både mandaner, hidatsaer og arikaraer i North Dakota samt pawnees i Nebraska oplevede at få deres hjem ødelagt i brande påsat af forskellige siouxer. Ved flere af angrebene blev grupper af kvinder og børn bortført, ligesom de angribende siouxer også ved mindst én lejlighed lykkedes med at stjæle et anseeligt antal ridedyr. Såvel de angribende siouxer som de forskellige forsvarende stammer erfarede, at visse af disse meget direkte angreb også medførte betydelige tab af krigere, og visse af de angrebne stammer valgte efterfølgende at flytte sammen i større byer med andre byindianere fremfor usikkerhed ved at bo i små isolerede bysamfund. I sidste ende blev disse gensidige angreb dog stoppet af USA's myndigheder hen imod slutningen af 1800-tallet. ► Læs mere |
Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]
Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Norrlands nation är den största studentnationen i Uppsala. Nationen riktade sig förr främst till studerande från Norrland vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, men numera kan alla studerande beviljas medlemskap. Nationen är religiöst och partipolitiskt obunden och ger sina medlemmar tillgång till bibliotek, studieplatser, bostäder, stipendier samt möjligheter att delta i många olika idrotts-, kultur- och nöjessaktiviteter. Nationen bildades 1827 genom en sammanslagning av några mindre nationer med rötter tillbaka till 1600-talets mitt. ► Läs mer … |
Neste ukes bolk er:  Vi är bäst! är en svensk-dansk ungdomsfilm från 2013, skriven och regisserad av Lukas Moodysson. Filmen bygger på Lukas fru Coco Moodyssons seriealbum Aldrig godnatt, som handlar om hennes barndom i Stockholm under 1980-talet. Filmen utspelar sig i Stockholm år 1982 och följer de trettonåriga punkflickorna Bobo, Klara och Hedvig. De försummas och generas av sina föräldrar och är utfrysta av barnen i deras skola och fritidsgård. Tillsammans startar flickorna ett punkband för att bevisa för alla att punken inte är död. Till skillnad från seriealbumets innehåll ville Lukas Moodysson inkludera religiösa undertoner och göra den energisk och upplyftande. Mira Barkhammar, Mira Grosin och Liv LeMoyne utvaldes till att spela de tre flickorna. Moodysson gav dem frihet att improvisera sina repliker under stora delar av inspelningen. Vi är bäst! hade världspremiär vid filmfestivalen i Venedig 2013. Filmen blev en kritikersuccé och tilldelades utmärkelser som Tokyos storpris vid Tokyo International Film Festival, Lorenspriset vid Göteborg Film Festival och två guldbaggar. ► Läs mer … |
Uke 28[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
Uke 29[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |