Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/2019

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til navigering Hopp til søk
Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019

Uke 1
Televerket skarvar kablar någonstans i Stockholm 1931.

Telekommunikationer i Stockholm omfattar idag många sätt att kommunicera. Några olika sambandsmedel är fast telefoni, mobiltelefoni, fax, krypterad fax, krypterad telefon, e-post och videoöverföringar av olika slag. I telekommunikationens utveckling har Sverige och Stockholm alltid haft en ledande utveckling. 1885 hade Stockholm flest telefoner i Europa, det vill säga fler telefoner i absoluta tal än det fanns i betydligt större städer som London, Berlin och Paris.

Sveriges utveckling av telekommunikationer har starkt präglats av två stora aktörer på området: dels genom LM Ericsson som tillverkare, dels genom Televerket som tillverkare och operatör och båda med sina säten i Stockholm. Ibland var de samarbetspartner, ibland konkurrenter. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 2
Talgoxehane av nominatformen P. m major.

Talgoxe (Parus major) är en fågel inom familjen mesfåglar. Den är vanlig i hela Europa, dalar av Asien och Nordafrika och förekommer i alla sorters skogslandskap. Den är vanligen stannfågel och de flesta talgoxar flyttar inte förutom under extremt hårda vintrar.

Talgoxen är lätt igenkännlig med svart huvud och hals, framträdande vita kinder, olivgrön ovansida och gul undersida. Den äter huvudsakligen insekter på sommaren, men en större uppsättning föda på vintern. Liksom alla mesar är den hålhäckare och häckar vanligen i trädhålor. Honan lägger omkring 12 ägg och ruvar dem ensam, men båda föräldrar tar hand om ungarna. De flesta år föder paret upp två kullar. Talgoxen har anpassat sig väl till människans miljöpåverkan och är en vanlig fågel i stadsparker och trädgårdar. Lyssna Läs mer…
Vis - historikk


Uke 3
Samtida översikt över Tordenskjolds anfall mot "Castellet Nya ElfsBårgh" år 1719.

Anfallet mot Nya Älvsborg var en kortvarig dansk-norsk belägring av den svenska fästningen Nya Älvsborg i Göteborgs hamninlopp. Den ägde rum i juli 1719, i slutet av Stora nordiska kriget.

Under våren 1719 utförde danska flottstyrkor en blockad av Göteborgs hamninlopp. Som en del av ett större dansk-norskt anfall mot Bohuslän anfölls först Karlsten i Marstrand, och därefter fästningen Nya Älvsborg vid Göteborg av danska fartyg. Under fyra dagar utkämpades artilleristrider mellan fästningen, danska fartyg och mörsarbatterier. Efter att ha placerat svenskt artilleri på södra stranden av Hisingen kunde anfallet slås tillbaka. Det beslutsamma försvaret av Nya Älvsborg verkade moralhöjande på civilbefolkningen under slutet av kriget. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 4
Carl Gustaf Rehnskiöld.

Carl Gustaf Rehnskiöld (1651–1722) var en svensk greve och militär. Han var Karl XII:s lärare i krigskonst och närmaste militäre rådgivare, och fungerade även som ställföreträdande överbefälhavare för den karolinska armén.

Rehnskiöld var uppvuxen i Svenska Pommern. 1673 gick han i svensk krigstjänst och deltog i skånska kriget, där han befordrades till överstelöjtnant och generaladjutant.

I stora nordiska kriget stod han närmast Karl XII i den karolinska arméns operativa ledning och ritade stridsplanerna inför landstigningen vid Humlebæk och i fältslagen vid Narva, Düna och Kliszów. I slaget vid Fraustadt 1706 förde han självständigt armébefäl och slog en sachsisk-rysk armé. För sina förtjänster befordrades Rehnskiöld till fältmarskalk och upphöjdes till greve. Efter att Karl XII blivit skjuten i foten tog Rehnskiöld över befälet för den svenska armén i slaget vid Poltava 1709, där svenskarna led ett avgörande nederlag.

Efter slaget blev Rehnskiöld krigsfånge i Ryssland och tillbringade åren med att tillsammans med greve Carl Piper driva ett förvaltningskontor i Moskva för att bistå de övriga svenska krigsfångarna. Rehnskiöld blev utväxlad 1718 och kom sedan till belägringen av Fredriksten strax innan Karl XII blev skjuten till döds. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 5
Henrik VII

Henrik VII (1457–1509) var kung av England från 1485 till sin död. Han var den förste monarken av huset Tudor. Sin rätt till tronen hävdade han genom sin härkomst från huset Lancaster. Henrik övertog kronan genom att besegra Rikard III, och han förenade sedan ätterna Lancaster och York genom att gifta sig med Elisabet av York vilket blev slutet för Rosornas krig.

Henrik VII förbättrade den engelska ekonomin, stärkte kronans makt, tämjde aristokratin, och lyckades genom avtal få till speciella privilegier för engelska köpmän. Han försökte upprätthålla freden, och skapa ett ekonomiskt välstånd. Trots att hans fru hade fött sju barn, överlevde bara tre sina föräldrar. Den ena av dessa var Henrik VIII. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 6
Det inledande uppslaget till släkttavlorna i fornforskaren Johan Bures släktbok över Bureätten, här i avskriften X37 från 1714. Överst står namnet på den föregivne stamfadern, den mytiske, medeltida hjälten Fale hin unge i Byrestad (Birsta).

Bureätten var på 1500-talet en regional social elit i Sveriges nordligaste delar, vilken räknade sitt ursprung från byn Bure i Skellefteå i Västerbotten, nuvarande Bureå. På 1600-talet vidgades beteckningen till att omfatta alla dem som via mödernet eller fädernet härstammade från en mytisk, medeltida rikshjälte Fale (Bure) hin unge i Medelpad. Flera medlemmar av denna släktkrets kom från 1500-talets slut att inneha kyrkliga toppositioner som biskopar och ärkebiskopar. Bureättlingar hade under 1600-talet också en dominerande ställning inom den nyinrättade fornminnesvården och inom Riksarkivet.

Ett mycket stort antal Bureättlingar finns redovisade i en släktbok som antikvarien Johan Bure upprättade 1610. Släktboken är unik genom att den till stor del redogör för släktskapen mellan ofrälse personer, varav många tillhörde den svenska allmogen; vid denna tid ansågs annars bara adel och furstar ha anor och vara värda släktutredningar. Under perioden 1640–1740 kompletterades släktträdet bakåt med mytiska gestalter och personer omnämnda på runstenar. Följden blev att Bureätten kom att räknas som en av de äldsta adliga släkterna i riket med två riksbekanta hjältar vid namn Fale Bure i släktträdet. Ännu vid 1800-talets mitt redogör historieböckerna för dessa båda Fales bedrifter. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 7
Gravyr av Francis Tresham från 1804.

Francis Tresham (1567–1605) var en av de katolska konspiratörerna som försökte lönnmörda Jakob I av England genom att spränga det engelska överhuset, i vad som kallas för krutkonspirationen år 1605. Tresham ska ha haft en hetlevrad personlighet och andra källor säger att han var en vild och ostagad man. En kort tid efter det att Treshams far hade avlidit, och inte ens en månad innan det tilltänkta sprängdådet, blev han värvad till konspirationen. Konspirationen misslyckades tack vare ett anonymt brev.

Tresham satt fängslad i Towern, men under sin fångenskap avled han i sviterna av en sjukdom. Han ställdes därför aldrig inför rätta för sina brott. Han halshöggs dock post mortem och hans huvud visades upp i Northampton, bredvid huvudena av Catesby och Thomas Percy. Treshams kropp kastades ned i ett hål vid Tower Hill. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 8
Kjell-Olof Feldt

Kjell-Olof Feldt (född 1931) är en svensk socialdemokratisk politiker. Han var Sveriges handelsminister åren 1970–1975, ekonomi- och handelsminister hösten 1982 samt finansminister 1983–1990.

Vid sidan av statsministrarna Olof Palme och Ingvar Carlsson spelade Feldt en central roll inom svensk politik under 1980-talet. Såväl Sveriges som socialdemokraternas ekonomiska politik genomgick flera genomgripande förändringar under Feldt. Visserligen infördes en kraftigt nedbantad variant av löntagarfonder kort efter valsegern 1982, men därefter liberaliserades ekonomin, med olika slags avregleringar. Den ekonomiska politik som Feldt har kommit att förknippas med kallas ibland för den tredje vägens politik. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 9
Margaret Fuller

Margaret Fuller (1810–1850) var en amerikansk författare, journalist, kritiker och feminist med anknytning till den amerikanska transcendentala rörelsen. Hon var den första kvinnliga bokrecensenten på heltid inom journalistiken. Hennes bok Woman in the Nineteenth Century betraktas som det första större feministiska verket i USA.

Hon visade betydande stilistisk talang i arbetena A Summer on the Lakes (1843), Woman in the Nineteenth Century (1845) och Papers on Literature and Art (1846), en samling kritiker. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 10
Vid sjön Chilika i Western Australia

Vitbukad havsörn är en stor dagaktiv rovfågel som tillhör familjen hökartade rovfåglar. Som adult är vitbukad havsörn en distinkt fågelart med vitt huvud, bröst, undre vingtäckare och stjärt. Ovansidan är skiffergrå och de svarta undre vingpennorna kontrasterar mot de vita vingtäckarna. Honorna är något större än hanarna och kan mäta upp till 90 cm på längden, med ett vingspann på upp till 2,2 meter och väga 4,5 kg. Den har ett gåsliknande skall.

Vitbukad havsörn förekommer från Indien och Sri Lanka över Sydostasien till Australien, utefter kuster och utmed större vattendrag. Den häckar och födosöker i närheten av vatten och fisk utgör ungefär hälften av dess föda. Vitbukad havsörn är revirhävdande och bildar monogama par. Det största hotet mot arten är mänsklig aktivitet, både från störningar under häckningsperioden och avverkning av lämpliga boträd. Vitbukad havsörn är helig för ursprungsfolk i olika delar av Australien, och förekommer i en mängd folksagor över hela dess utbredningsområde. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 11
Steven Gerrard har varit en viktig spelare i Liverpool under 2000-talet.

Liverpool Football Club är en engelsk fotbollsklubb från hamnstaden Liverpool. Klubben bildades 1892 och har Anfield som sin hemmaarena.

Liverpool är ett av Englands mest framgångsrika fotbollslag genom tiderna. Laget har vunnit den engelska förstaligan 18 gånger, (senast 1990). Utöver ligavinsterna har klubben även vunnit 5 stycken Europacupen- och Champions League-titlar (senast 2005).

Liverpool hade sin absolut största storhetstid under 1970-talet och 1980-talet. 1984 var ett gyllene år för klubben då man vann Engelska ligan, Europacupen och Engelska ligacupen.

Klubben har också varit inblandat i två av de största olyckorna i fotbollshistorien: vid Heyselstadion 1985 mot Juventus då 39 supportrar dog och Hillsborough 1989 då 96 Liverpoolsupportrar miste livet. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 12
Zhaolings sex hästar

Zhaolings sex hästar är sex stentavlor av kalksten i högrelief från den kinesiska Tangdynastin (618–907). Tavlorna är vardera 2,0 meter breda och 1,7 meter höga och föreställer sex olika stridshästar.

Under mer än 1 200 år stod stentavlorna längs norra porten till kejsare Taizongs mausoleum Zhaoling norr om Xi'an i Kina. De sex avbildade hästarna är personligt utvalda av kejsare Taizong och representerar hans framgångar på slagfälten och vägen till makten. Hästarna som alla har verkliga förlagor heter Quanmaogua, Shifachi, Baitiwu, Telebiao, Qingzhui och Saluzi. Kejsare Taizong skrev en personlig hyllningsdikt till var och en av hästarna. På 1910-talet flyttades stenhästarna från Zhaoling, och två av dem hamnade i USA. De övriga fyra stenhästarna finns i Beilin Museum i Xi'an i Kina. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 13
Adult hane av nominatformen S. c. carolinensis. På norsk heter arten Hvitbrystspettmeis.

Vitbröstad nötväcka (Sitta carolinensis) är en fågelart som häckar i urskogsmiljöer i stora delar av de tempererade områdena i Nordamerika. Det är en satt fågel, med stort huvud, kort stjärt, kraftig näbb och starka fötter. Ovansidan är blekt blågrå, och ansiktet och undersidan är vita. Den har svart hjässa och kastanjebrun underbuk.

Liksom andra nötväckor födosöker vitbröstad nötväcka efter insekter på trädstammar och grenar, och har förmåga att röra sig med huvudet före nedför träd. Frön utgör en betydande del av dess vinterföda, liksom ekollon och hickorynötter som fågeln lägger på lager under hösten. Boet placeras i en trädhåla, och det häckande paret kan smeta insekter runt öppningen för att avvärja ekorrar. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 14
En adult hane i häckningsdräkt av nominatformen ammodendri i sydöstra Kazakstan

Saxaulsparv (Passer ammodendri) är en centralasiatisk tätting i familjen sparvfinkar som med sin längd på 14–16 cm och vikt på 25–27 gram är en av de allra största sparvarna. Den har en grå och sandfärgat brun fjäderdräkt med ljusbrun tars. Honan har inte en lika anslående dräkt som hanen, bland annat saknar hon den svarta teckningen på huvudet, men hon är ändå så pass distinkt att arten, i alla dräkter, är svår att förväxla med andra arter. Den har ett jämförelsevis mjukt och musikaliskt kvittrande lockläte. Den lever i ökenområden, och föredrar platser med buskar som saxaul, i närheten av floder eller oaser.

Stora delar av dess utbredningsområde är otillgängliga för människan varför det finns få studier och säkra observationer kring många aspekter av artens ekologi. Den håller sig ofta dold i lövverk och födosöker i trädkronor och på marken. Utanför häckningsperioden bildar den flockar, men är mindre social än andra sparvar under häckningstiden, då paren oftast häckar isolerat. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 15
Färgglada Stjärnhus i Gröndal från 1944, arkitekt Backström & Reinius, utgör ett av folkhemsarkitekturens främsta lyckade exempel.

Folkhemsarkitektur och byggande var en byggnads- och stadsplaneringsstil som praktiserades i Sverige under den tidiga efterkrigstiden från 1945 till 1960. Uttrycket härrör från begreppet folkhemmet som myntades av Per Albin Hansson 1928. Folkhemsarkitekturen präglas av omsorgsfull och småskalig enkelhet i gestaltningen samt grannskapstanken i den övergripande stadsplaneringen, samtidigt som den hade sociala och politiska ambitioner.

Tidsintervallet mellan 1945 och 1960, då det byggdes knappt 900 000 bostäder i Sverige, kallas ofta ”folkhemsperioden”. Det svenska folkhemsbyggandet uppmärksammades även utomlands och det var första gången som utländska arkitekter inspirerades av svensk arkitektur i större omfattning. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 16
Jolie vid premiären av The Tree of Life (2011) i Cannes.

Angelina Jolie, född 1975, är en amerikansk skådespelare. Hon belönades 1999 med en Oscar för bästa kvinnliga biroll för sin insats i Stulna år och har även vunnit tre Golden Globe Awards, samt två Screen Actors Guild Awards. Jolie är engagerad i humanitära insatser för barns rättigheter och i arbete mot krig och svält, inte minst som goodwill-ambassadör för FN:s flyktingkommissariat UNHCR.

Jolie filmdebuterade som barn 1982 i Lookin' to Get Out som också hennes far Jon Voight spelade i. Karriären började på allvar 1993 med filmen Cyborg 2. Hennes första huvudroll var i Hackers (1995), som följdes av kritikerrosade framträdanden i tv-filmerna George Wallace (1997) och Gia (1998). Hon blev berömd med rollen som videospelshjältinnan Lara Croft i Lara Croft: Tomb Raider (2001) och uppföljaren Tomb Raider 2 (2003). Jolies position som actionstjärna förstärktes med huvudrollerna i Mr. & Mrs. Smith (2005) och Wanted (2008), som blev hennes hittills främsta icke-animerade kommersiella framgång. Hon Oscarsnominerades 2008 i kategorin bästa kvinnliga huvudroll för sitt framträdande i Changeling. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 17
Byst av Nero i Musei Capitolini, Rom

Nero (37–68) var den femte romerske kejsaren från 54 fram till sin död. Nero kom att adopteras av kejsar Claudius för att bli tronarvinge. Som Nero Claudius Caesar Augustus Germanicus tillträdde han tronen den 13 oktober 54.

Neros första tid vid makten, då han stod under inflytande av rådgivare som filosofen Seneca, präglades av politisk stabilitet och välstånd. Han fokuserade i stor utsträckning på diplomati och handel, och på att öka imperiets kulturella kapital genom att uppföra teatrar och gynna idrottstävlingar. Nero påbörjade också många kostsamma projekt, däribland byggandet av en kanal och ett palats, vilka förblev ofullbordade. Dessa projekt tärde hårt på statens ekonomi och ökade skattebördan på provinserna. Under Neros tid som kejsare förde Rom ett framgångsrikt krig mot Partherriket (58–63) där så småningom en fred framförhandlades, kvästes den brittiska revolten (60–61) och förbättrades Roms relationer med Grekland. Det judiska kriget (66–70) inleddes under hans styre. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 18
Machu Picchu är ett av världsarven i Peru.

Världsarven utgörs av de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten. Vad som är och hur ett objekt kan bli ett världsarv bestäms i världsarvskonventionen (Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv). Konventionen antogs 1972 av Unescos generalförsamlings i Paris.

FN-organisationen Unesco upprätthåller en lista över världsarv och det står medlemsländer fritt att nominera objekt till listan. Medlemslandet är därefter i enlighet med konventionen förpliktigat, åtminstone moraliskt, att sörja för att världsarvet bevaras åt eftervärlden. När en miljö eller ett fenomen antagits som världsarv skall det vara en angelägenhet för hela mänskligheten, enligt Unesco.

I maj 2018 fanns 1073 världsarv i 167 anslutna länder; av dessa är 832 kulturarv, 206 naturarv och 35 en kombination av de båda typerna. Varje år har tillkommit i snitt 27 världsarv. Italien har med sina 53 fler världsarv än något annat land. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 19
Nationalmuseum, fasad mot Strömmen, december 2011.

Nationalmuseibyggnaden är en byggnad på Blasieholmen i Stockholm som innehåller Sveriges Nationalmuseum. Projektet med ett nytt "Konglig museum" i Stockholm var ett av tidens största och mest påkostade byggnadsarbeten, som skulle ta omkring tolv år att färdigställa och ytterligare tre år för att fullborda de invändiga arbetena. För byggnadens utformning svarade den tyske arkitekten Stüler och för den invändiga gestaltningen stod den svenske arkitekten Scholander. Byggnaden invigdes 1866 samtidigt med Stockholmsutställningen 1866.

Nationalmuseum är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Från februari 2013 till oktober 2018 var museibyggnaden på Blasieholmen stängd för att genomgå en omfattande renovering och upprustning. Museet återinvigdes 13 oktober 2018 under festliga former. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 20
Zita, Stockholms äldsta biograf.

De första permanenta biografsalonger i Stockholm kom i slutet av 1890-talet efter att kinematografen hade demonstrerats på Stockholmsutställningen 1897. Innan dess var det mest kringfarande som visade upp biografen som en sorts kuriös underhållning.

År 1905 hade Stockholm tio biografer och vid utgången av 1909 hade siffran stigit till 25 fasta biografsalonger. 1943 fanns det flest biografer i Stockholms stad (110 st). 2009 hade antalet sjunkit till ett tiotal, borträknat de biografer i Stockholms förorter som bebyggdes först efter 1943. Flest biobesökare noterades 1956 med 16,8 miljoner; en toppnotering som aldrig har överträffats.

Den äldsta biografen i drift är Zita, som uppfördes redan 1913 under namnet Vinter-Palatset. Bland de vackraste räknas idag Skandia-Teatern, som invigdes 1923 och byggdes efter arkitekt Gunnar Asplunds ritningar. Den beskrevs av samtida konstexperter som ett mästerverk och är en av de få kvarvarande singelbiograferna i staden. Skandia-Teatern är sedan 2001 renoverad till originalskick och skyddas av kulturminneslagen. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 21
Cosplay av Kratos, spelets huvudperson.

God of War är ett actionäventyrsspel utvecklat av Santa Monica Studio år 2005 till Playstation 2. Det är den första delen i serien med samma namn och det tredje kronologiska spelet. Det är löst baserat på den grekiska mytologin och utspelar sig i det antika Grekland med hämnd som ett centralt motiv. Spelaren kontrollerar huvudpersonen Kratos, en spartansk krigare som tjänar de olympiska gudarna. Gudinnan Athena ger uppdraget till Kratos att döda krigsguden Ares, som lurade Kratos till att döda sin familj. Medan Ares belägrar Aten på grund av hans hat mot Athena ger sig Kratos ut för att hitta ett objekt som kan stoppa guden: den legendariska Pandoras ask.

God of Wars spelupplägg fokuserar på kombinationsbaserade strider, som uppnås genom spelarens främsta vapen – Blades of Chaos – och ett sekundärt vapen som förvärvas senare i spelet. God of War sålde fler än 4,6 miljoner exemplar världen över, vilket gör spelet till det elfte bästsäljande Playstation 2-spelet genom tiderna. Det betraktas som ett av spelkonsolens bästa actionäventyrsspel, och vann flera "Årets spel"-utmärkelser. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 22
Västercirkeln planerades där nuvarande Haga rondell finns. Kustbanan syns i bakgrunden. Fotografi av modellen.

Munksnäs-Haga-planen var en stadsplan för västra Helsingfors skapad av Eliel Saarinen under början av 1910-talet. Planen gjordes i samarbete med Helsingfors stadsplanearkitekt Bertel Jung. Aktiebolaget M.G. Stenius bad Saarinen göra upp en stadsplan för de områden företaget ägde väster om Helsingfors. Den första versionen presenterades år 1911 och dominerades av monumentalism. Den kritik som Saarinen fick för sitt förslag till stadsplan för Canberra samma år gjorde att han minskade de formalistiska elementen i sitt följande förslag.

I sitt slutgiltiga förslag presenterade Saarinen avenyer i Haussmann-stil, intima bostadsområden inspirerade av Raymond Unwin och stora bostadsblock inspirerade av Otto Wagner. Munksnäs-Haga stadsplan förverkligades i liten skala. Gatunätet i Munksnäs härstammar från planen, men själva stadsdelen är byggd på 1930-talet då funktionalismens ideal inte mera motsvarade Saarinens idéer. Några få byggnader av Saarinen byggdes i Munksnäs. Planen användes dock av finländska arkitekter som en lärobok över stadsplanering. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 23
Shin Megami Tensei IV

Shin Megami Tensei IV (真・女神転生IV "Den sanna gudinnans återfödelse IV") är ett postapokalyptiskt datorrollspel som utvecklades av Atlus till Nintendo 3DS. Spelet är den femte delen i Shin Megami Tensei-serien, men har ingen direkt koppling till handlingen i tidigare delar. Det släpptes 2013/2014.

Spelupplägget liknar det i tidigare Shin Megami Tensei-spel, och inkluderar det turordningsbaserade Press Turn-systemet från tidigare spel, i vilket spelaren och fienderna utnyttjar varandras svaga punkter. Berättelsen följer Flynn, en samuraj som skyddar det medeltida kungadömet Mikado från demoner.

Spelets utveckling påbörjades 2009, och hade för avsikt att skildra samma "punk-känsla" som i det första Shin Megami Tensei. Spelets scenario skrevs av seriens figurdesigner Kazuma Kaneko, och huvudfigurerna samt vissa demoner designades av Masayuki Doi. Spelet var ett av de bäst säljande i Japan år 2013. Läs mer…
Vis - historikk


Uke 24

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 24, 2019
Vis - historikk


Uke 25

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 25, 2019
Vis - historikk


Uke 26

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 26, 2019
Vis - historikk


Uke 27

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 27, 2019
Vis - historikk


Uke 28

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 28, 2019
Vis - historikk


Uke 29

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 29, 2019
Vis - historikk


Uke 30

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 30, 2019
Vis - historikk


Uke 31

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 31, 2019
Vis - historikk


Uke 32

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 32, 2019
Vis - historikk


Uke 33

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 33, 2019
Vis - historikk


Uke 34

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 34, 2019
Vis - historikk


Uke 35

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 35, 2019
Vis - historikk


Uke 36

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 36, 2019
Vis - historikk


Uke 37

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 37, 2019
Vis - historikk


Uke 38

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 38, 2019
Vis - historikk


Uke 39

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 39, 2019
Vis - historikk


Uke 40

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 40, 2019
Vis - historikk


Uke 41

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 41, 2019
Vis - historikk


Uke 42

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 42, 2019
Vis - historikk


Uke 43

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 43, 2019
Vis - historikk


Uke 44

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 44, 2019
Vis - historikk


Uke 45

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 45, 2019
Vis - historikk


Uke 46

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 46, 2019
Vis - historikk


Uke 47

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 47, 2019
Vis - historikk


Uke 48

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 48, 2019
Vis - historikk


Uke 49

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 49, 2019
Vis - historikk


Uke 50

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 50, 2019
Vis - historikk


Uke 51

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 51, 2019
Vis - historikk


Uke 52

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 52, 2019
Vis - historikk


Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019