Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/2022

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til navigering Hopp til søk

Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022


Uke 1
Nikola Tesla, cirka 1896

Nikola Tesla (1856–1943) var en uppfinnare och maskin- och elektroingenjör. Han var etnisk serb och blev sedermera amerikansk medborgare. Stora delar av Teslas patent och teoretiska arbeten bildade grund för modern växelströmsteknik, vilka banade vägen för den andra industriella revolutionen.

Efter hans demonstration av trådlös kommunikation (radio) 1894 och efter att ha vunnit "strömkriget" var han allmänt känd som en av de största elektroingenjörerna som arbetade i Amerika. På grund av sin excentriska personlighet och sina otroliga och ibland bisarra påståenden om möjliga vetenskapliga och tekniska genombrott blev Tesla till slut utfryst och betraktad som en galen vetenskapsman. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 2
Stockholms regeringskvarter på Nedre Norrmalm (inom röd markering), vy mot norr, 2013.

Stockholms regeringskvarter, Departementsstaden, finns på Nedre Norrmalm i Stockholm. I kvarterens fastigheter har Regeringskansliet lokaler för sina olika departement.

De första fastigheterna i Departementsstaden förvärvades redan 1906 (Arvfurstens palats) och den sista år 2019 (Adelswärdska huset). Flera byggnader har mycket höga kulturhistoriska värden. Byggnadsbeståndets ålder sträcker sig från 1640-talet, då kvarteren bildades, fram till våra dagars ombyggnationer.

Bland kända byggnader i kvarteren noteras Arvfurstens palats och Sagerska huset i kvarteret Lejonet samt Rosenbadkomplexet i kvarteret Rosenbad. Tillkomsten av Departementsstaden, som tog omkring 30 år att genomföra, illustrerar även en ändrad inställning till hur stadsförnyelse skulle bedrivas: från total rivning av byggnadsbeståndet och nybyggnation, till bevarande och varsam upprustning. Idag finns här omkring 4 000 arbetsplatser. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 3
Villan där konferensen hölls, är sedan 1992 en minnes- och utbildningsplats.

Wannseekonferensen var en konferens mellan representanter för NSDAP och SS och som ägde rum den 20 januari 1942 i Wannsee, en förort till Berlin. Konferensen hade sammankallats och leddes av SS-Obergruppenführer Reinhard Heydrich, chef för Nazitysklands säkerhetsministerium. Heydrich ville informera de närvarande att han av riksmarskalk Hermann Göring i juli 1941 hade givits i uppdrag att leda och genomföra ”den slutgiltiga lösningen” (av judefrågan).

Konferensens huvudsyfte var inte att fatta beslut om Förintelsen – detta beslut hade redan tagits, då massmordet i de av Nazityskland ockuperade områdena i öst redan påbörjats – utan att organisera deportationen och förintandet av den judiska befolkningen. De judar, som var i stånd att arbeta, skulle tvångsrekryteras till uppförandet av omfattande vägprojekt i öst. Heydrich räknade med att tvångsarbetarna med tiden skulle dö av utmattning. De judar som bedömdes som arbetsodugliga skulle dödas.

Byggnaden, i vilken konferensen hölls, hyser sedan 1992 ett museum över Förintelsen. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 4
Central Railway Station den 16 augusti 2017.

Sydneys centralstation är en järnvägsstation i Australien. Stationen invigdes den 1906. De allra flesta av delstatens persontågslinjer utgår från eller passerar genom stationen, vilket gör den till ett nav i delstatens persontrafik. Buss- och spårvagnshållplatser i närheten förstärker dess betydelse för resande. Antalet passagerare per vardag uppgick 2012 till 182 100.

Stationen ritades av Gorrie McLeish Blair, och uppfördes i två etapper, 1901–1906 och 1915–1921. En omfattande utbyggnad skedde 1917–1929 för att sköta stadens växande pendeltågstrafik. Sedan 1960-talet har stationen varit föremål för upprustningar och restaureringar, med omfattande arbete utfört på 1980- och 1990-talen inför olympiska sommarspelen 2000. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 5
Europeiska unionen i världen.

Europeiska unionsrättens territoriella tillämpningsområde fastställs i artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I stora drag är unionsrätten fullt tillämplig i alla 27 medlemsstater, samt i vissa territorier associerade med Europeiska unionen. Indirekt gäller unionsrätten till en betydande del i de tre EES-länderna, samt i Schweiz, trots att dessa inte ingår i EU.

Genom EU:s anslutningsfördrag och de protokoll som fogats till grundfördragen har vissa undantag från ovanstående principer inrättats. Den gällande principen är att varje ny medlemsstat måste godta hela unionsrätten, även om övergångsbestämmelser kan medges. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 6
Adult i häckningsdräkt.

Smålom (Gavia stellata) är vattenlevande fågel inom familjen lommar. Den är en utpräglad flyttfågel som främst återfinns i den tempererade regionen på norra halvklotet. Smålommen häckar vid små skogsomslutna vattendrag och övervintrar i kustområden. Den är alla tider på året bunden till vatten och befinner sig bara på land för att häcka.

Hos alla lommar är benen placerade så långt bak på kroppen att de ej kan gå på land utan istället använder dem för att putta sig fram liggande på bröstet. Smålommen lever i monogama förhållanden och paret hjälps åt att bygga boet, ruva äggen och ta hand om ungarna. Dess huvudsakliga föda utgörs av fisk. Vintertid är smålommen gråsvart ovan och vit undertill och i häckningsdräkt anlägger den ett rött parti på halsen. När den flyger har den snabbare vingslag än andra lommar och benen skjuter knappt ut bakom stjärten. Den höjer och sänker ofta huvudet i flykten och flyger i övrigt ofta med sänkt huvud. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 7
Bilder från Clementine av kratern Aristarchus och omgivning, placerad ovanpå en simulerad topografi

Aristarchus är en stor nedslagskrater på den nordvästra delen av månens framsida. Kratern går att urskilja med blotta ögat från jorden. På grund av kraterns läge, dess omgivning, dess geologiska uppbyggnad samt det faktum att ett flertal transienta månfenomen har iakttagits där så har kratern genom åren studerats noga, och många astronomer anser kratern vara en möjlig plats för en framtida månbas.

Platån har en diameter på cirka 200 km, och reser sig till en maximal höjd av 2 kilometer över maret på den sydöstra delen av platån. År 1911 använde den amerikanske fysikern Robert W. Wood ultraviolett fotografering för att ta bilder över kraterområdet. Han upptäckte att platån hade ett avvikande utseende i det ultravioletta ljuset och att ett område i norr tycktes ha en svavelfyndighet. Aristarchus och den omgivande regionen ingick i en del av en studie av månen där rymdteleskopet Hubble användes för att leta efter förekomsten av det syrerika mineralen ilmenit. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 8

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 8, 2022
Vis - historikk


Uke 9

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 9, 2022
Vis - historikk


Uke 10

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 10, 2022
Vis - historikk


Uke 11

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 11, 2022
Vis - historikk


Uke 12

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 12, 2022
Vis - historikk


Uke 13

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 13, 2022
Vis - historikk


Uke 14

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 14, 2022
Vis - historikk


Uke 15

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 15, 2022
Vis - historikk


Uke 16

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 16, 2022
Vis - historikk


Uke 17

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 17, 2022
Vis - historikk


Uke 18

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 18, 2022
Vis - historikk


Uke 19

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 19, 2022
Vis - historikk


Uke 20

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 20, 2022
Vis - historikk


Uke 21

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 21, 2022
Vis - historikk


Uke 22

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 22, 2022
Vis - historikk


Uke 23

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 23, 2022
Vis - historikk


Uke 24

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 24, 2022
Vis - historikk


Uke 25

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 25, 2022
Vis - historikk


Uke 26

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 26, 2022
Vis - historikk


Uke 27

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 27, 2022
Vis - historikk


Uke 28

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 28, 2022
Vis - historikk


Uke 29

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 29, 2022
Vis - historikk


Uke 30

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 30, 2022
Vis - historikk


Uke 31

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 31, 2022
Vis - historikk


Uke 32

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 32, 2022
Vis - historikk


Uke 33

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 33, 2022
Vis - historikk


Uke 34

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 34, 2022
Vis - historikk


Uke 35

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 35, 2022
Vis - historikk


Uke 36

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 36, 2022
Vis - historikk


Uke 37

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 37, 2022
Vis - historikk


Uke 38

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 38, 2022
Vis - historikk


Uke 39

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 39, 2022
Vis - historikk


Uke 40

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 40, 2022
Vis - historikk


Uke 41

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 41, 2022
Vis - historikk


Uke 42

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 42, 2022
Vis - historikk


Uke 43

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 43, 2022
Vis - historikk


Uke 44

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 44, 2022
Vis - historikk


Uke 45

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 45, 2022
Vis - historikk


Uke 46

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 46, 2022
Vis - historikk


Uke 47

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 47, 2022
Vis - historikk


Uke 48

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 48, 2022
Vis - historikk


Uke 49

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 49, 2022
Vis - historikk


Uke 50

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 50, 2022
Vis - historikk


Uke 51

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 51, 2022
Vis - historikk


Uke 52

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 52, 2022
Vis - historikk


Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022