Wikipedia:Ukens artikkel
– og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde. Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister.
Du kan også være med på å foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside at artikkelen tilhører en av kvalitetsmerke-gruppene nevnt ovenfor, og at artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
Ukens artikkel[rediger kilde]
Ukens artikkel. Arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Rostein er et norsk skipsrederi etablert i 1996. I 2017 ble selskapet verdens største brønnbåtrederi, målt i lastekapasitet. Rostein utfører transport av smolt og slaktefisk. Rederiet arbeider også med sortering og telling av laks og ørret i tillegg til behandling mot lakselus. Skipene opererer hovedsakelig i Norge. Rostein hadde per 2023 hovedkontor på Harøy, og 18 brønnbåter i flåten sin. ► Les mer her. |
Neste ukes bolk er:  Finland er et land i Norden. Finland er en parlamentarisk republikk som er medlem av EU og NATO. Det er det eneste landet i Norden som bruker euro. Landskapet er skogkledd og preget av flere tusen innsjøer. Ut mot kysten ligger sletter med fruktbar leirjord. Finland har 5,5 millioner innbyggere, hvorav 1,5 i hovedstaden Helsingfors og omegn. Etter den russiske revolusjon i 1917 erklærte Finland sin uavhengighet, men ble, som Russland, herjet av borgerkrig i 1918. Under vinterkrigen forsøkte Sovjetunionen å invadere den unge republikken. Finland forsvarte sin uavhengighet, men mistet store deler av Karelen og andre grenseområder. Fortsettelseskrigen fra 1941 til 1944 brakte Finland inn på Tysklands side mot Sovjetunionen. Finland var mest et jord- og skogbruksland frem til 1950-årene, men måtte reise en stor metall- og verkstedindustri da Sovjetunionen forlangte skip og maskiner som krigsskadeserstatning. Finland bygget ut en omfattende velferdsstat etter skandinavisk modell. Finland er i dag et av verdens rikeste og mest utviklede land. ► Les mer her. |
Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]
Wikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Santa María de Óvila er eit tidlegare cisterciensar-kloster som blei bygd i Spania frå 1181 ved Tagus-elva nær Trillo i Guadalajara, rundt 140 km nordaust for Madrid. I dei neste fire hundreåra, under velstandstider, blei det vesle klosteret utvida og forbetra gjennom fleire ulike byggeprosjekt. Velstanden gjekk markant tilbake på 1800-talet, og i 1835 blei klosteret konfiskert av dei spanske styresmaktene og selt til private eigarar som brukte bygningane til vern for buskap. Den amerikanske forleggjaren William Randolph Hearst kjøpte delar av klosteret i 1931 med tanke på å bruke steinane til å byggja eit stort og fantasifullt slott i Wyntoon i California, men etter at rundt 10 000 steinar var fjerna og sende, blei dei liggjande forlatne i San Francisco i tiår. Steinane er no på ulike stader rundtom i California: den gamle kyrkjeportalen blei reist ved University of San Francisco, og kapittelhuset blei sett saman att av trappistar ved Abbey of New Clairvaux i Vina. Les meir … |
Neste ukes bolk er:  Åndalsnes stasjon er endestasjon på Raumabana, og opna då Raumabana stod ferdig i 1924. Stasjonen ligg i Åndalsnes i Rauma kommune, 114,2 kilometer frå Dombås stasjon. I 2011 reiste om lag 90 000 passasjerar til og frå Åndalsnes. Raumabana var fram til 1970-talet hovudkommunikasjonsåra for person- og posttrafikken mellom Møre og Romsdal og Oslo. Frå Ålesund, Molde og Kristiansund gjekk det buss til togavgangane på Åndalsnes. Etter at det vart bygd flyplassar i Ålesund (1958) og seinare Kristiansund (1970) og Molde (1972), fekk jernbana sterk konkurranse om dei reisande. Låg banestandard og umoderne, nedslite materiell bidrog til at passasjertala fall kraftig frå 1970-talet og seinare. Dei låge passasjertala førte at talet på togavgangar vart redusert. I 1997 var det berre tre avgangar frå Åndalsnes. I 2024 køyrer fire avgangar dagleg mellom Åndalsnes og Dombås. Les meir … |
Ukens danske artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Skamlingsbanken er en 2–3 km lang randmoræne i Sydjylland. Dens top Højskamling, hvorfra man kan se langt ud over det meget kuperede område, var med sine 113 m o.h. det højeste punkt i det historiske Sønderjylland. Banken ligger i Vejstrup Sogn, som hørte til hertugdømmet Slesvig, men var et af dem, der ved fredsslutningen efter krigen i 1864 blev indlemmet i Kongeriget Danmark. Sognet kom således ikke under preussisk styre og hører derfor ikke til Sønderjylland efter den nutidige definition. Siden 1843 har Skamlingsbanken været ramme om en række store folkemøder. Mange fremtrædende personer har holdt taler her, bl.a. N.F.S. Grundtvig, Laurids Skau og Orla Lehmann. Siden 1998 er der afholdt årlige gratis operakoncerter med op til 30.000 tilhørere. ► Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Peter Kær (født 1961) er en dansk kunsthistoriker, radio og tv-vært, tekstforfatter, skuespiller, journalist, komiker, komponist, foredragsholder og producent. Kær var en af de første til at introducere stand-up comedy i Danmark som del af morskabstrioen PLAT, sammen med skuespillerne Michael Carøe og Mads Kaiser i 1981. Peter Kær brød igennem i 1980'erne og 1990'erne på Søndagssatiren på Danmarks Radio P3 og TV-PIL på DR. Sit store folkelige gennembrud fik Peter Kær, da han var vært på populære tv-programmer som Hvem vil være millionær?, Aftenshowet og Hit med sangen. I 2013 blev Peter Kær cand. mag. i kunsthistorie og kulturformidling fra Københavns Universitet, og siden har han fokuseret på formidling af kunst i bøger, tv-programmer og foredrag. ► Læs mere |
Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]
Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Joel Pettersson (1892–1937) var en åländsk författare och konstnär som i sina bilder och i sin dialektpräglade prosa och dramatik skildrat den åländska landsbygden under 1900-talets första årtionden. Trots att mycket litet av hans verk publicerades under hans livstid räknas han idag till en av de mest betydelsefulla åländska författarna. Mycket av Petterssons prosa kan betecknas som delvis sammanhängande noveller där den självbiografiska figuren Pojken ofta förekommer, men en del av hans texter är skrivna direkt i jagform. Prosan utspelar sig vanligen i den samtida åländska bondemiljön, men en del har mer allegorisk, sagoliknande karaktär. Flera av hans pjäser har uppförts på Åland även på senare år. Hans måleri, som har betecknats som modernistiskt och expressionistiskt, uppmärksammades tidigare än hans litterära verk. Han målade på material som ogrundad kartong och med oljefärger av låg kvalitet vilket bidrar till den råa känslan, men gör att många målningar är i dåligt skick idag. Hans motiv var traditionella – porträtt, landskapsmålningar och stilleben – men hans teknik och färgval okonventionellt och modernt för tiden. ► Läs mer … |
Neste ukes bolk er:  Tidmätningens historia är lika lång som den mänskliga civilisationens. Tidiga exempel på tillämpningar var att förutsäga mörkrets inbrott, att planera sådd och skörd, att komma ihåg högtider och att navigera. Det nuvarande sexagesimala talsystemet, som delar upp tidintervall i 60 lika stora delar, uppfanns av sumererna och har använts i cirka 4 000 år. Det forntida Egypten delade upp dagen i två 12-timmars perioder och använde stora obelisker för att följa solens position. De utvecklade också vattenuret, som troligen först användes i Amun-Res tempelkomplex i Karnak och senare även i det antika Grekland. Den kinesiska Shangdynastin tros ha använt vattenuren vid ungefär samma tid, efter att tekniken hade kommit in via Mesopotamien så tidigt som 2000 FVT. Kineserna blev också de första att dela dygnet i 100 lika långa intervall, ke. Andra antika tidmätare var ljusklockan som användes i Kina, Japan, England och Irak; tidstickan, ett slags portabelt solur som ofta användes i Indien, Tibet och i vissa delar av Europa samt olika typer av timglas som principiellt är lika vattenur. ► Läs mer … |
Uke 30[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
Uke 31[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |