Wikipedia:Ukens artikkel

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til navigering Hopp til søk
Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde. Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister.

Du kan også være med på å foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside at artikkelen tilhører en av kvalitetsmerke-gruppene nevnt ovenfor, og at artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

Ukens artikkel[rediger kilde]

Ukens artikkel. Arkiv: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022

til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Birgit Skarstein fikk Egebergs ærespris i 2019.

Egebergs Ærespris ble opprettet i 1919 av Ferdinand Julian Egeberg (1842–1921), og regnes som norsk idretts høyeste utmerkelse. Den gis til utøvere som har markert seg i to eller flere forskjellige idretter.

Prisen ble tidligere kun tildelt utøvere som utmerket seg i to distinkt ulike idretter, helst en sommer- og en vinteridrettsgren. For hovedidretten kreves topplasseringer i internasjonale mesterskap, for sideidretten nasjonale topplasseringer i minst en idrettsgren. I tillegg til de sportslige kravene, sier statuttene også at kandidaten skal være en god rollemodell for idrettens grunnverdier. Prisen deles ikke ut hvert år. Les mer her.

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Siden 2017 har det vært 29 kommuner.

Færøyenes kommuner er det laveste administrative og folkevalgte nivået på Færøyene. Det er i alt 29 kommuner (færøysk: kommunur). Om lag halvparten av befolkningen bor i hovedstadskommunen Tórshavn.

Kommunene har ansvar for en rekke offentlige tjenester, som barnehager, primærhelsetjeneste, arealplanlegging og tekniske tjenester. Interkommunalt samarbeid er utbredt på de fleste tjenesteområder, ettersom den gjennomsnittlige kommunestørrelsen er liten. Tórshavn fikk kommunalt selvstyre i 1866, og ble Færøyenes første kommune. I 1872 ble hele øygruppen inndelt i kommuner, som i begynnelsen var forstanderskap for prestegjeldene. Les mer her.

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021

hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Logoen til Yes

Yes er eit engelsk rockeband som har oppnådd suksess over heile verda med ei blanding av progressiv rock, kunstrock og symfonisk rock. Det vert rekna som ein av pionerane innan progressiv rock og er kjent for dei lange songane, mystiske tekstane, utførlege plateomslaga og sceneshowa sine. Gjennom historia har sytten musikarar vore medlem av bandet. Det består i dag av songar Jon Davison, bassist Chris Squire, gitarist Steve Howe, trommeslagar Alan White og klaverspelar Geoff Downes.

Yes vart danna i 1968 av Squire og songar Jon Anderson, og med i den første besetninga var òg gitarist Peter Banks, klaverspelar Tony Kaye og trommeslagar Bill Bruford, som gav ut to album i lag til lunken mottaking og sal. Gruppa slo igjennom med The Yes Album (1971) og Fragile (1971). Ho fekk ytterlegare suksess med Close to the Edge (1972) og Tales from Topographic Oceans (1973). Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Fåfotingen Trachypauropus britannicus

Fåfotingar (Pauropoda) er ei gruppe særs små mangefotingar som lever i jord- og strølaget, ofte så langt nede som ein til to meter. Fåfotingane er mjuke, sylinderforma dyr. Som vaksne er dei mellom 0,5 og 2 mm lange. Dette gjer at gruppa omfattar dei minste av mangefotingane, i tillegg til dei med færrast bein - dei har mellom åtte og elleve beinpar.

Fåfotingane lever i jorda, vanlegvis i tettleikar som er mindre enn 100 per kvadratmeter Gruppa er utbreidd over heile verda og omfattar 756 beskrivne artar fordelt på 30 slekter i fem familiar. Ho er generelt særs dårleg kjend, sidan berre ytst få forskarar har fordjupa seg i ho i nokon særleg grad, så det reelle artstalet er mest sannsynleg langt høgare. I Norden er det registrert 16 ulike artar; 13 av desse i Noreg. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkel[rediger kilde]

hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Rolls-Royce Merlin

Rolls-Royce Merlin er en britisk vandkølet 12-cylindret V-motor med 27 liter slagvolumen til anvendelse i fly. Rolls-Royce startede den første prototype i 1933. Den blev kaldt Merlin ("dværgfalk"), eftersom alle firmaets stempel-flymotorer var opkaldt efter rovfugle.

Den første produktionsudgave af motoren var klar i 1936. De første operative fly, der trådte i tjeneste med en Merlin var Fairey Battle, Hawker Hurricane og Supermarine Spitfire. Der blev produceret flere Merlins til det tunge firemotors bombefly Avro Lancaster end til noget andet fly; ikke desto mindre bliver Merlin hovedsageligt associeret med Spitfire.

Merlinen var en af de mest succesfulde flymotorer fra 2. verdenskrig, men blev efter krigen fortrængt af Rolls-Royce Griffon. Produktionen blev indstillet i 1950, efter at der var leveret i alt 160.000 motorer. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Owain Glyndŵrs segl

Owain Glyndŵr (ca. 1359–1414) var en walisisk leder og den sidste indfødte waliser med titlen prins af Wales. Han indledte et voldeligt og langtrukkent oprør mod England om herredømmet i Wales, hvilket mislykkedes.

Den 16. september 1400 indledte Owain et walisisk oprør mod Henrik 4. af England. Han fik hurtigt kontrol over en stor del af Wales og erobrede flere store borge. Oprøret kom dog under pres og. blev til sidst slået ned af den engelske overmagt. Owain blev drevet på flugt fra sine fæstninger i 1409. To gange afslog han tilbud om benådning fra den nye konge Henrik 5. af England, og på trods af en stor dusør blev Owain aldrig forrådt til englænderne.

Glyndwr bliver portrætteret i Shakespeares skuespil Henry IV, Part 1 som Owen Glendower, en vild eksotisk mand, der bliver styret af magi og følelser.

Ved sin død fik Owain en mytisk status som en helt, der venter på at vende tilbage for at befri sit folk. I 1800-tallet genskabte Cymru Fydd-bevægelsen ham som fader til walisisk nationalisme. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]

Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021

Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Morton Smith vid 74 års ålder 1989.

Morton Smith (1915–1991) var professor i antikens historia vid Columbia University i New York.

Smiths forskning hade inriktning på judendomen, kristendomen och mysteriekulter. Hans vetenskapliga bidrag spänner över många forskningsfält, som den grekiska och romerska antikens litteratur, Nya testamentet, patristiken och judendomen.

Morton Smith var också en manuskriptjägare som reste, undersökte och katalogiserade många handskriftssamlingar i kloster och bibliotek i Europa och Mellanöstern. Det var i samband med en sådan resa 1958 som han upptäckte det som han skulle bli mest känd för. I munkklostret Mar Saba i Israel fann han ett brev som uppgavs vara skrivet av den kristne teologen och filosofen Klemens av Alexandria (omkring 150–215), som under en period var verksam som ledare för kateketskolan i Alexandria. Brevet innehöll två utdrag ur en längre utgåva av Markusevangeliet, en text som Smith valde att benämna Hemliga Markusevangeliet (”Secret Gospel of Mark”). Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Karta över Kinas huvudstäder under dynastierna Xia, Shang och Zhou..

Kinas historiska huvudstäder avser de städer som under landets historia någon gång varit Kinas huvudstad.

Under vissa perioder då Kina varit splittrat mellan olika dynastier har mer än en stad samtidigt gjort anspråk på att vara Kinas huvudstad. De städer som utmärker sig genom att ha varit huvudstad både många gånger och långa tider är Luoyang, Xi'an, Nanjing och Peking. Dessa kallas "Kinas fyra antika huvudstäder" (中国四大古都). Louyang har varit huvudstad i totalt över 1000 år för nio olika dynastier och Xi'an för sju dynastier i totalt nästan 900 år. Från 1153 har Peking under 732 år av tidsperioden varit Kinas huvudstad. Nanjing har, uppdelat på tio olika epoker, varit huvudstad totalt nästan 400 år.

I begreppet "Kinas sju antika huvudstäder" (中国七大古都) inkluderas utöver de fyra ovan nämnda städerna även Anyang, Hangzhou och Kaifeng. Läs mer…

svdann

Uke 43[rediger kilde]

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki

Uke 44[rediger kilde]

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki