Spekulativ fiksjon

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Gå til: navigasjon, søk
Arbeid pågår: Denne siden er under arbeid. Som leser bør du være forberedt på at artikkelen kan være uferdig, og at innholdet kan endre seg fra dag til dag. Som bidragsyter bør du være forberedt på redigeringskollisjoner; det kan være lurt å kopiere din tekst til en annen tekstbehandler før du lagrer. Diskuter gjerne artikkelens struktur og innhold på diskusjonssiden. Det har ikke blitt gjort noen endringer på mer enn to uker.

Spekulativ fiksjon (på film eller i TV-serier) eller Fantastik (i litteraturen) eller (engelsk: the fantastic eller speculative fiction) er en samlebetegnelse som først og fremst omfatter litterær respektive filmatisk fiksjon, men også teater, opera, data- og TV-spill og rollespill. Fantasy og science fiction samt historisk fiksjon er tre store sjangrer som kan omfattes av begrepet. Betoningen på spekulativ gjelder betydning presumtiv, hypotetisk, men ikke vilkårlig. Forfatteren må ikke "lure" for å få fortellingen til å henge sammen, TV-serien må ikke drukne i uforklarlige hendelser som til slutt dominerer hele framstillingen, filmen må ikke skjule at det ennå ikke finnes løsninger på alt ved å pøse på med spesialeffekter der helten redder verden. Fantastik og spekulativ fiksjon sette ofte spørmål ved det ortodokse, det allment aksepterte, normen i samfunnet, det politisk korrekte, men uten at for den skyld å være samfunnsfiendtlig eller vende seg mot samfunnet. Samle-sjangeren, for det er en paraplybetegnelse, omfatter framstillinger med paranormale, overnaturlige, det som setter spørmål ved virkeligheten, undersøkende, framtidsteknologiske, mytiske eller fabelaktige innslag. Sjangeren er også utbredt når det gjelder dataspill, TV-spill og tegneserieblader.

Fiksjon är till skillnad från facklitteratur och dokumentärer imaginär, dvs helt eller delvis påhittad av berättaren (romanförfattaren, filmmanusförfattaren). Fantastik eller spekulativ fiksjon går ett flera steg längre för att fylla i luckor eller undersöka olika spår som den mänskliga tanken söker sig långt ut efter, och som inte är underliggande teman för vare sig vardagsnära draman eller komedier, och inte heller för s.k. såpoperor eller dokusåpor. Genren och dess sub-genrer utom möjligen science fiction har sitt upphov och än idag sitt centrum i det nutida engelska språk- och kulturområdet, anglosfären, och i den mån detta har ifrågasatts så har det handlat om huruvida exempelvis fantasy har kristna eller anglosaxiska rötter.[1]

Under denna paraplybeteckning, som i sig är en genre eftersom flera subgenrer kan blandas – till exempel skräck, fantasy och science fiction som i filmerna om Alien – finns flera subgenrer, men vilka de är och hur de ska avgränsas finns det olika uppfattningar om. En

Även inom dans och konst och givetvis TV-spel, finns genren fantastik /spekulativ fiksjon representerad.[3]

"What if..... ?[rediger | rediger kilde]

"What if..." , i betydelsen "tänk om det vore så här i stället...", är en populär engelskspråkig metafor för fantastik og spekulativ fiksjon. När det gäller barn är nästan all litteratur och film fantastik /spekulativ fiksjon, og en anledning är att genren består av sagor som stimulerar abstrakt tänkande.[4]

Paraplytermen fantastik är användbar när vissa vill fastslå att en bok tillhör en viss genre medan kombattanter hävdar något annat. Så har science fiction-företrädarna betraktat Mary Shelleys Frankenstein som den första science fiction-romanen medan andra ser boken som ett exempel på skräck-romantik.[5] Merparten av de filmer som spelat in mest pengar över hela världen är spekulativ fiksjon.[6]

Plassering Langfilm Innspilt beløp (milliarder $)
i hele verden
Innspill-
ningsår
Type film
01 Avatar 2,782 2009 Science fiction/Fantasy (spekulativ fiksjon)
02 Titanic 1,843 1997 Historisk spekulativ fiksjon
03 Harry Potter and the Deathly Hallows Part 2 1,328 2011 Fantasy (spekulativ fiksjon)
04 Transformers: Dark of the Moon 1,123 2011 Fantasy/Sagor (spekulativ fiksjon)
05 The Lord of the Rings: The Return of the King 1,119 2003 Fantasy (spekulativ fiksjon)
06 Pirates of the Caribbean: Dead Man's Chest 1,066.2 2006 Fantasy/Historisk spekulativ fiksjon
07 Toy Story 3 1,063.2 2010 Sagor (spekulativ fiksjon)
08 Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides 1,044 2011 Fantasy/Historisk spekulativ fiksjon
09 Alice in Wonderland (2010) 1,024 2010 Fantasy/Sagor (spekulativ fiksjon)
10 The Dark Knight 1,001 2008 Superhjältar (spekulativ fiksjon)
11 Harry Potter and the Sorcerer's Stone 974,8 2001 Fantasy (spekulativ fiksjon)
12 Pirates of the Caribbean: At World's End 963,4 2007 Fantasy/Historisk spekulativ fiksjon
13 Harry Potter and the Deathly Hallows Part 1 956,4 2010 Fantasy (spekulativ fiksjon)
14 The Lion King 945.7 1994 Sagor (spekulativ fiksjon)
15 Harry Potter and the Order of the Phoenix 939,9 2007 Fantasy (spekulativ fiksjon)

Därefter följer i tur och ordning Harry Potter and the Half-Blood Prince (2009), The Lord of the Rings: The Two Towers (2002), Star Wars: Episode I - The Phantom Menace (1999), Shrek 2 (2004), Jurassic Park (1993). ET (1982) åtefinns på 34:e plats trots att den återutgavs 1985 och 2002.

Science fiction[rediger | rediger kilde]

Utdypende artikkel: science fiction

Science fiction är en genre inom litteratur, film och TV-serier som oftast bygger på spekulationer kring vetenskap och teknologi i framtiden, och, inte att förglömma, hur detta påverkar människan. Den kan även beröra situationer där nutiden eller det förflutna är annorlunda. Tidsresor, förändringar av historien i avgörande ögonblick, parallella universum eller en alternativ verklighet som till exempel handlar om nutiden med den skillnaden att Hitler och nazisterna gick segrande ur Andra världskriget, är samtliga välkända koncept inom science fiction. Begreppet förkortas sedan 1920-talet på svenska oftast som sf, på brittisk engelska SF och på amerikansk engelska (och därmed även ofta på modern svenska) för sci-fi. Det kan vara viktigt att notera att science fiction verkligen har en relation till vetenskapliga principer och att även om den teknologi som förekommer i berättelsen inte finns så kan den, om man låter dagens vetenskapsmän och -kvinnor spekulera, vara möjlig i framtiden.[7]

Ett problem ska inte lösas med magi, religion eller med hjälp av övernaturliga varelser, och berättelsen ska inte innehålla ofattbara element eller ha en handling som helt cirklar kring ett fruktansvärt monster, för om detta sker är det fråga om en blandning med fantasy eller skräckfilm och berättelsen bör kategoriseras som spekulativ fiksjon.

Jules Verne og H.G. Wells[rediger | rediger kilde]

Det finns dock inga hinder mot action- eller äventyrsteman i science fiction, det är trots allt fråga om underhållning och inte om sociologiska beskrivningar av tänkbara teknologiska landvinningar.[8] Science fiction-berättelser började dyka upp i samband med den industriella revolutionen, och de beskrev en rädsla för vad industrialismen och det ökande antalet nya maskiner kunde föra med sig. Men det fanns även berättare som såg ljust på framtiden. Författaren och fransmannen Jules Verne (1828 - 1905) skrev sina första science fiction-romaner under 1860-talet: Till jordens medelpunkt, Från jorden till månen, En världsomsegling under havet, och 1873 Jorden runt på 80 dagar Böckerna blev oerhört populära och hade dessutom en mycket positiv syn på framtiden.[9] På 1880-talet påbörjade Herbert George Wells (1866 - 1946) sin författarbana med en rad noveller. Den första romanen, The Time Machine, kom 1895, och andra kända science fiction-romaner av Wells är Doktor Moreaus ö (1896), Den osynlige mannen (1897) och Världarnas krig (1898). Alla dessa böcker har blivit långfilmer, vissa flera gånger.[9]

Nyere science fiction[rediger | rediger kilde]

Andra kända science fiction-berättelser och författare är 1984 av George Orwell, Brave New World av Aldous Huxley, och The Fountainhead av Ayn Rand. Vidare Isaac Asimov, författare till bl.a. Stiftelsetrilogin och hans många robotnoveller som ligger till grund för filmen I, Robot. Arthur C. Clarke är berömd för 2001 A Space Odyssey, Ray Bradbury, känd för Martian Chronicles och Robert A. Heinlein författare till Double Star, Starship Troopers, Stranger in a Strange Land, The Moon Is a Harsh Mistress – alla Hugo Award-belönade romaner.

Den stora filmwebbplatsen IMDb har en topplista över de bästa science fiction-långfilmerna, men tyvärr finns även rena fantasy-filmer och blandade genrer med där. Star Wars-filmerna hör exempelvis hemma i fantasy-genren, men verkar ha hamnat i science fiction-facket eftersom fantasyberättelsen utspelas i rymden: Rymdimperiet slår tillbaka (från 1980), Inception (2010), Stjärnornas krig (1977), Matrix (1999), Terminator 2 (1991), Alien (1979), Wall-E (2008), Clockwork Orange (1971), Aliens - Återkomsten (1986), Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004), Tillbaka till framtiden (1985), Metropolis (1927), År 2001 - Ett rymdäventyr (1968), Jedins återkomst (1983), Blade Runner (1982), Donnie Darko (2001), The Thing (1982), Terminator (1984), District 9 (2009), De 12 apornas armé, V för Vendetta (2006), Stalker (1979), Nausicaä från Vindarnas dal (1984), Krigsspel (1965), Star Trek (2009), Avatar (2009), Truman Show (1998), Frankenstein (1931), Frankensteins brud (1935), Dawn of the Dead (1978), Apornas planet (1968), Solaris (1972).[10]

Fantasy – ikke oppfunnet av Tolkien[rediger | rediger kilde]

Utdypende artikkel: Fantasy

Begreppet fantasy, i den betydelse det har nu, började användas när J.R.R. Tolkiens verk Sagan om ringen från 1950-talet slog igenom bland collegeungdomar i USA under 1960-talet. Termen är dock äldre; mellan världskrigen användes i USA hade begreppet fantasy samma betydelse som fantastik og spekulativ fiksjon har idag. Fantasy var ett samlingsnamn för fantasy inklusive bl.a. science fiction.

Religion räknas inte som fantasy eller spekulativ fiksjon, eftersom religionen är verklig och inte fiksjon för dem som tror eller overklig och inte heller då fiksjon för dem som inte tror. I fantasy förekommer emellertid ibland väldigt tydliga allegorier. Den kristne Clive Staples Lewis, mer känd som C.S. Lewis är (när det gäller fantasy) mest känd för sina böcker om landet Narnia, där han i sju böcker författade under 1950-talet vänder sig till läsare i de tidiga tonåren. I bokserien förekommer ett lejon, Aslan, som först skapar Narnia, sedan låter sig dödas för att barnen och skogens djur ska överleva, och därefter uppstår från döden, för att i den sista boken rasera Narnia och ta de som varit goda och trott på honom till ett super-Narnia där de får stanna för evigt.

Av alla undergenrer till fantastik /spekulativ fiction är fantasy den enda som är klart uttalat icke-realistisk. Skaparen uppfinner ett mikrokosmos som inte finns, men han/hon lånar gärna från och blandar olika kulturer som finns i verkligheten och som hör hemma i skilda tidsperioder eller historiska eror. En fantasy-berättelse utspelas ofta i ett påhittat avgränsat land eller ö-rike. Berättelsen kan vara så komplex att det inte sällan finns både kartor och en förteckning över medverkande (namn och typ av varelse/väsen) i början eller slutet av boken. Den övergripande berättelsen är kampen mellan gott och ont, där det onda utmålas som nästan oövervinnerligt och mystiskt. Europeisk eller japansk medeltid med ärorika riddare med hästar och svärd samt upplysta eller grymma kungar och trollkarlar kan utgöra basrekvisita i historien. Men där kan även finnas dyrkansvärda skönheter, svårflirtade dvärgar som, om de övertygas, är orädda, lojala bundsförvanter, jättar, alfer, älvor och mängder av andra mer eller mindre magiska väsen eller nästan-människor. Enbart fantasin sätter gränser för berättelsen. Riddare och magi kan i fantasy blandas med rymdskepp, intragalaktiska imperier,[11] och laservapen. Att berättelsen innehåller rymdskepp gör den inte automatiskt till science fiction.

Det är vanligt att det är just den anglosfära varianten av fantasy som ses som fantasy.[12] Många anser att dagens fantasy började med 1800-talsförfattare som William Morris och George MacDonald och sedan fick sitt stora genombrott i och med J.R.R. Tolkiens verk Sagan om ringen som blev mycket populär under 1960-talet.[13] Tolkien själv var väldigt inspirerad av bland annat Beowulf när han skrev Sagan om Ringen och Bilbo - En hobbits äventyr.[14]

IMDb:s lista över de bästa fantasyfilmerna innehåller till stor del filmer som samma webbplats listar som science fiction-filmer. Det är självklart att filmversionerna av Tolkiens berättelser är fantasy, men även alla Star Wars-filmerna borde finnas här: Sagan om konungens återkomst (2003), Sagan om ringen: Härskarringen (2001), Stjärnornas krig (1977), Livet är underbart (1946), Sagan om de två tornen (2002), Toy Story 3 (2010), Spirited Away (2001), Amelie från Montmartre (2001), Den gröna milen (1999), Hugo Cabret (2011/II), Pans labyrint (2006), Det sjunde inseglet (1957), Prinsessan Mononoke (1997), Jedins återkomst (1983), Fart, flickor och faror (1924), Upp (2009), Trollkarlen från Oz (1939), Toy Story (1995), Persona (1966), Fanny och Alexander (1982), Min granne Totoro (1988), (1963), Måndag hela veckan (1993), Draktränaren (2010), Mordängeln (1962), Störst är kärleken (1946), Stalker (1979), Flickan och odjuret (1946), Harry Potter och Dödsrelikerna: Del 2, Nausicaä från Vindarnas dal (1984), Laputa - Slottet i himlen (1986), Min vän Harvey (1950), Bleka dödens minut (1987), Zigenarnas tid (1988), Det levande slottet (2004), Faust - Eine deutsche Volkssage (1926), Nosferatu (1922), Råttatouille (2007), Die Nibelungen: Siegfried (1924), Låt den rätte komma in (2008) , Avatar (2009), King Kong (1933), Andarnas natt (1951), Big Fish (2003), Superhjältarna (2004), Skönheten och odjuret (1991), Pirates of the Caribbean: Svarta Pärlans förbannelse (2003).

Romance – helter og skrekk[rediger | rediger kilde]

Den engelska beteckningen romance novel i litteraturvärlden översätts vanligen som kärleksroman. Totalt stod romance.genren för 55 procent av alla sålda inbundna böcker i USA 2009, till ett värde av 1,36 miljarder dollar. Romance är den största genren före religiös litteratur och deckare/polisromaner och är marknaden är störst inom det anglosfära kulturområdet.[15], [16] Den moderna, västerländska kärleksromanen uppkom under 1600- och 1700-talet, men har föregångare i medeltidens och renässansens s.k. riddarepos och riddarromaner. Dessa, som först fick spridning i Frankrike och kallades romans, kunde vara inriktade på forntiden och inspirerade av antiken eller bygga på keltiska myter som den om kung Arthur och trollkarlen Merlin, följde ett bestämt mönster, perspektivet var manligt och huvudpersonen man. Den moderna kärleksromanen är i regel skriven ur ett kvinnligt perspektiv med en kvinna som huvudperson. Genren, som domineras stort av engelskspråkiga författare, fick en explosionsartad spridning tack vare den allmänna läskunnigheten, veckotidningarnas följetongsromaner och, från 1930-talet, spridningen av billigare böcker i pocketform. Genren fäster störst vikt vid utvecklingen av en relation och en romantisk kärlek mellan två människor. Den måste ha ett känslomässigt tillfredsställande slut, vilket länge också innebar ett (för samtiden acceptabelt) moraliskt slut och dessutom ett lyckligt slut. [17] . Kärleksromanen kan vara förlagd till en historisk epok eller en miljö som vi känner till relativt lite om, eller också till en framtid där författaren måste spekulera ännu mer när det gäller själva inramningen, och räknas då som fantastik. I filmens värld är relationer, kärlek och könsrollsstereotyper (eller satir över / kritik mot sådana) nästan alltid ett tema oavsett om filmen kategoriseras som drama, action, thriller, äventyr eller komedi. Komediformen är emellertid den vanligaste genren för en film där kärlekstemat dominerar.

Det finns även en typ av romantisk underhållning – inom litteraturen, filmen och TV-serievärlden – som bland annat tillfört övernaturliga inslag eller skräck kryddad med förtäckt sexualitet. Vampyrromanen, som nästan är en egen genre, är ett typiskt exempel på detta. Film och TV har förändrat bilden av vampyren mycket under de senaste 100 åren. Den ondskefulle och fule vampyren lever kvar i litteraturen, men på bio och i TV-serier möter vi snarare en blodsugande pojkbandssångare. Han (för det är nästan alltid en man) är nu en snygg och sexig hjälte, alltid beredd att dö för sin mänskliga älskade som hotas av onda vampyrer, varulvar, trollkarlar, demoner eller andra bestar, plågad tusenfalt mer än en människa av kärlek, minnen och andra känslor eftersom vampyrer har kraftigt förstärkta sinnen. Man har hittat på olika förklaringar till varför han kan vandra omkring dagtid i solskenet och han dricker inte människoblod.[18]

Plågad av kärlek var redan det monster dr Frankenstein skapade i Mary Shelleys skräckroman Frankenstein; or, The Modern Prometheus, utgiven 1818 och Quasimodo, den vanskapte ringaren i Notre Dame i Victor Hugos roman från 1831. Även denna typ av böcker och filmer har sina rötter i medeltidens romans, och dessa hämtade i sin tur inspiration från antikens litteratur. Det grekiska eposet Odysséen från 700-talet f.v.t. är fullt av monster, vidunder och övernaturliga händelser. På sin långa resa hem från Trojanska kriget till sin älskade hustru stöter Odysseus på kikoner, lotofager, cykloper, människoätande jättar, trollkvinnor, sirener, sexhövdade sjöodjur, och magiska föremål som till exempel en säck man kan stänga in de olika väderstreckens vindar i. [19]

Det finns naturligtvis ingen skarp gräns mellan olika slags kärleksromaner, eller något exakt sätt att avgöra om en bok är en kärleksroman eller en skräckroman eller något annat. Om de spekulativa inslagen är stora brukar de kategoriseras som fantastik. Dit hör även den samling berättelser och sagor om kärlek, sex, monster och övernaturliga händelser från det Sydvästasiatiska och Indiska kulturområdet från 900-talet, som på svenska fått namnet Tusen och en natt, och som i väst först publicerades på engelska år 1706 under namnet The Arabian Nights' Entertainment. Även illustrationerna kan betecknas som fantastik.[20], [21] Ramberättelsen är att vesirens dotter Scheherazade (Shahrzâd) skall tillbringa en natt med den persiske kungen Shahriâr för att i gryningen avrättas. För att undgå döden berättar Scheherazade en saga för kung Shahriâr. Skickligt väver hon in en saga i en annan, och när gryningen kommer är kungen så spänd på hur det ska sluta att han låter Scheherazade leva ytterligare ett dygn. Hennes sagor varar 1001 nätter, varefter Shariâr kapitulerar och gifter sig med henne. På arabiska kallas samlingen "Alf Lailah wa Lailah" och på persiska "Hezār-o yek šab", och det finns flera olika okända författare och kringresande "sagoinslamlare" som står bakom verket. [21]

Den moderne vampyren[rediger | rediger kilde]

Den generation som växte upp med Harry Potter i bokform och på film har under första årtiondet av det nya millenniet som unga vuxna övergått till de farliga romansernas tid. I fantasy-skafferiet fanns vampyrerna, men det nya konceptet har inga likheter med greve Dracula. Trots ett stort utbud ropar läsare och biobesökare efter fler sexiga men livsfarliga vampyrer, som innerst inne är "goda". För yngre tonåringar har Stephanie Meyer ( ƒ julafton 1973) har skapat Twilight-sagan och har hittills kommit ut med följande romaner:

I slutet av 2010 hade bokserien sålt över 116 miljoner kopior över hela världen och översatts till 38 språk[22] Alla böckerna har filmats 2008, 2009, 2010, samt 2011 och 2012 när det gäller Breaking Dawn, som alltså blivit till två filmer.

För de något äldre ungdomarna finns The Vampire Diaries. Det är en amerikansk TV-serie (baserad på böckerna The Vampire Diaries av L.J. Smith) som hade premiär på CWTV den 10 september 2009. Serien har premiär på svenska TV6 den 11 februari 2010 med den lilla skillnaden att den där kallas endast Vampire Diaries. Manusförfattare är Kevin Williamson, Caroline Dries och Julie Plec. Säsong 2 har vissa blodiga scener som TV6 har valt att klippa. De blodiga scenerna har även en åldersgräns från 15 år.

True Blood är en ytterligare en serie om kärlekskranka vampyrer for de voksne (over 15 år) fra 2008, skapt av Alan Ball, mannen bak den populære og kritikerroste dramaserien Six Feet Under. Serien er basert på bøkene om Southern Vampire Mysteries av forfatteren Charlaine Harris. Serien sendes på HBO i USA der den hadde premiere 7. september 2008. Serien produseres av HBO i samarbeid med Alan Balls produksjonsselskap Your Face Goes Here Entertainment.[1] Den vises på SVT fra og med den 26. august 2009.

Historisk romanse[rediger | rediger kilde]

Litteratur som utgörs av en romantisk berättelse i en annan tid – oavsett om berättelsens par levde då eller om de träffas via resor i tiden – måste fyllas ut med fantastik eller spekulationer, eller som vinner på att inramas av fantastik. Kärlekshistorien mellan Kleopatra och Marcus Antonius är exempelvis välkänd, men den författare som skriver om dem idag måste göra ett antal antaganden, dvs spekulera ganska mycket, för att få ihop historien. Författarinnan Jean M. Auels romanserie Earth's Children om stenåldersflickan/kvinnan Ayla, där handlingen utspelas i Europa för 30 000 år sedan i slutfasen av senaste istiden, är ett utmärkt exempel på historisk fiksjon eller, om man så vill, historisk romance i åtminstone de senare böckerna. Den första boken, Grottbjörnens folk, utgavs 1980, og i den fick Ayla ett barn med en neandertalman. Auel var således tvungen att göra ett antagande om att homo sapiens og homo neanderthalensis kunde få barn tillsammans. Men därefter tydde forskningsresultat allt mer på att dessa två människotyper, som hade en gemensam förfader eller anmoder för ungefär en halv miljon år sedan (homo erectus), inte kunde alstra gemensamma barn när de möttes för 50 000 - 100 000 år sedan i Sydvästasien eller Europa. Men år 2010 gjordes upptäckter som medförde att historien fick skrivas om. Det visade sig att vi moderna människor bär på gener från neandertalmänniskor, och den tidigare skeptiske svensken Svante Pääbo och hans team i Leipzig hör till dem som upptäckt att de genetiska spåren efter neandertalmänniskan finns kvar i den moderna människans gener. De genetiska spåren i nuläget visar att sexuella kontakter bara verkar ha skett några få gånger, i en liten grupp som sedan spred generna genom en snabb expansion.[23], [24] Den moderna människan antas ha lämnat Afrika i två större utvandringsvågor, för 80.000 - 100.000 år sedan via Sinai och för 50.000 år sedan via Bab el Mandeb, ett trångt sund Röda havets sydöstra del, och vid något tillfälle har de beblandat sig med neandertalarna som kan ha uppstått ur homo heidelbergensis

Gotisk roman[rediger | rediger kilde]

Utdypende artikkel: Gotisk roman

Gotisk roman är en genre i vilken skräck/mystik och romantik mixas. Med den gotiska romanen vill författaren väcka så många starka känslor som möjligt. Handlingen är som regel förlagd till ett gammalt slott, där den demoniske slottsägaren har ett mörkt förflutet som en ung kvinna konfronteras med.

Den gotiska romanen uppstod när medeltidens historia omprövades i mitten av 1700-talet och genom att det samtidigt blev populärt med riddarromantik. Medeltiden hade dessförinnan betraktats som en förlorad epok. Ordet "gotisk" hade förknippats med denna svarta era och hade varit ett kränkande, nedvärderande ord. Från 1750 fick det genom några avhandlingar av den franske historikern Jean-Baptiste de La Curne de Sainte-Palaye gällande riddarväsendet samt den frankiska och galliska medeltiden i stället fått ett skräckblandat romantiskt symbolvärde. Åren 1775-1789 utgavs den enorma samlingen riddarsagor Bibliothéque universelle des romans i 112 band.

Horace Walpole med romanen The Castle of Otranto (1764) samt Ann Radcliffe och Matthew Gregory Lewis var tidiga i genren. När nyromantiken och nationalismen blommade ut på 1800-talet fick den gotiska romanen en ändrad inriktning. Exempel är Ringaren i Notre Dame (1831) av Victor Hugo, Svindlande höjder (1847) av Emily Brontë, Dorian Grays porträtt (1891) av Oscar Wilde, Dracula (1897) av Bram Stoker, Fantomen på Operan (1910) av Gaston Leroux

Referanser[rediger | rediger kilde]

  1. ^ Myers, D.G., (2011). «Literary Blog Fantasy Is a Genre of Christianity». Commentary, 11.03.2011. Besøkt 20. desember 2011. 
  2. ^ Ordet "apokalyps" är ett grekiskt ord som betyder "uppenbarelse" eller "avslöjande" (av någonting tidigare fördolt), men tolkas mycket ofta felaktigt som det som uppenbaras eller avslöjas. Ärkeängeln Gabriels avslöjande för Maria att hon väntade Jesus och samma ängels uppenbarelser av Koranen för profeten Muhammed är också apokalypser. En apokalyptisk upplevelse kan handla om något som ska hända många hundra år in i framtiden, ibland årtusenden. Begreppsförvirringen beror på att några av de mest kända apokalypserna – Daniel och Uppenbarelseboken (Johannes uppenbarelse) i Bibeln – handlar om "den yttersta tiden", den sista striden mellan Gud och Satan, och om vad som händer då och efteråt med mänskligheten. Johannes hade alltså en apokalyptisk upplevelse, en uppenbarelse, där han "såg" den framtida kosmiska kampen där Gud direkt ingriper i historien och besegrar all ondska.
  3. ^ Atwood, Margaret. «The Handmaid's Tale Study Guide: About Speculative Fiction». Arkivert fra originalen Läst den 18 april 2010. Besøkt 18. april 2010. 
  4. ^ Lilly, N.E. (2002). «What is Speculative Fiction». Squidoo. Besøkt 18. desember 2011. 
  5. ^ Stableford, Brian. ”Science fiction before the genre”. i James, Edward & Mendlesohn, Farah (red.) (2003) The Cambridge Companion to Science Fiction. Cambridge University Press.
  6. ^ IMDb, (2012). «All Time Box Office. Worldwide Grosses». Box Office Mojo (Internet Movie Database). Besøkt 27. desember 2011. 
  7. ^ Read, Write, Think (webbplats), (2005). «Definition of Science Fiction (pdf-fil)». NCTE/IRA. 
  8. ^ Clute & Nichols; The Encyclopedia of Science Fiction (1995), sid 568-570.
  9. ^ a b Clute, John; Langford; Nicholls, Peter & Sleight, Graham, (2011). «Jules Verne». SFE, The Encyclopedia of Science fiction. Besøkt 19. desember 2011. 
  10. ^ IMDb. «Votes by Genre: Sci-Fi . Top Rated Sci-Fi Titles». The Internet Movie Database. Besøkt 19. desember 2011. 
  11. ^ Intragalaktisk betyder inom en galax, exempelvis inom vår egen galax Vintergatan, till skillnad från intergalaktisk.
  12. ^ Jönsson, Johan (2005). «Intervju med Stefan Ekman». Catahya.net. Besøkt 20. desember 2011. 
  13. ^ Holmberg, John-Henri (1995) Fantasy: Fantasylitteraturens historia, motiv och författare Viken: Replik.
  14. ^ En guide till Tolkien och Sagan om ringen (svensk). Örebro: Bokförlaget Cordia. 2002. s. 286–289. ISBN 91-7085-255-3. 
  15. ^ Crystal, Ellie (2010). «Romance Novels». Crystalinks. Metphysic and Science Website. Besøkt 23. desember 2011. 
  16. ^ Maria (pseudonym), (2010). «Information kring genren Romance: Romance säljer mest i USA». Fantastika. (svenskspråkig webbplats). Besøkt 19. desember 2011. 
  17. ^ «The Romance Genre Overview». Romance Writers of America. Besøkt 22. juli 2010. 
  18. ^ Beam, Christopher (20 nov 2008) "I Vant To Upend Your Expectations: Why film vampires always break all the vampire rules". Slate Magazine. Läst den 6 mars 2012.
  19. ^ Rieu's, D.C.H. (2003) "Introduction" till Homeros The Odyssey. New York: Penguin, s. xi.
  20. ^ Encyclopaedia of Islam vol I. Leiden: Brill. 
  21. ^ a b Marzolph, Ulrich, van Leeuwen, Richard & Wassouf, Hassan (2004) The Arabian Nights Encyclopedia. ABC-CLIO.
  22. ^ PW, (Okt 2010). «Little, Brown to publish Official 'Twilight' Guide». Publishers Weekly. Besøkt 24. desember 2011. 
  23. ^ Allt om vetenskap (7, 2010) "Neandertalaren finns inom dig". Av Tomas Lindblad.,S 22-27.
  24. ^ Dagens afrikaner har inga neandertalgener. Det har däremot alla människor utanför Afrika, eftersom det är där homo sapiens stött på neandertalarna.

Eksterne lenker[rediger | rediger kilde]