Jörn Donner

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til navigering Hopp til søk
Jörn Donner
Jörn Donner2.jpg
FødtJörn Johan Donner
5. februar 1933 (85 år)
Helsingfors i Finland
Ektefelle Inga-Britt Wiik (1954–1962)
Jeanette Bonnier (1974–1988)
Bitte Westerlund (1995–)
Partner(e) Harriet Andersson
ForeldreKai Donner
Margareta von Bonsdorff
Far Kai Donner
Søsken Kai Otto Donner, Joakim Donner
Barn Johan Donner
Utdannet ved Helsingfors universitet
Beskjeftigelse Forfatter, regissør, skuespiller og politiker
Parti Svenska folkpartiet
Finlands sosialdemokratiske parti
Demokratiska Förbundet för Finlands Folk
Nasjonalitet Finland finsk
Språk Svensk
Utmerkelser
7 oppføringer
Pro Finlandia (1987), professors tittel (2003), Finlandia Award (1985), Svenska Akademiens Finlandspris (2004), Tollanderska priset (2002), Q16411533 (2017), Axel Hirschs pris (2008)

Jörn Johan Donner (født 5. februar 1933 i Helsingfors) er en finsk film-manusforfatter, filmregissør, skuespiller, produsent, politiker og grunnlegger av det finske filmarkivet. Han er sønn av den finske lingvisten Kai Donner.

Biografi[rediger | rediger kilde]

Jörn Donner har arbeidet i lange perioder i Sverige, og har der vært blant annet direktør for Svenska Filminstitutet (SFI) i årene 1978 til 1982. I 1979 var han jurymedlem for den 29. filmfestivalen i Berlin.[1] Ifølge den daværende styrelederen ved SFI, Per Ahlmark, ble Donner avskjediget fra SFI da han gjentatte ganger skal ha uttalt seg krenkende og nedverdigende om flere ledende svenske filmfolk, som Bo Widerberg, Vilgot Sjöman og Roy Andersson.[2] Ifølge Ahlmark skal Donner blant annet ha omtalt disse som «syke i hodet», «gale» og «udugelige».[2]

Internasjonalt har Jörn Donner blitt mest kjent som produsent for Ingmar Bergmans film Fanny og Alexander (Fanny och Alexander, 1982). I 1984 vant filmen totalt fire Oscar-priser, blant annet for beste fremmedspråklige film,[3] noe som gjorde Donner til den eneste finnen som har vunnet en Oscar. Han ble tildelt Finlandia-prisen i 1985 for sin roman Far og sønn (Far och son).

Donner har vært tilknyttet både og Svenska folkpartiet, Finlands sosialdemokratiske parti og Demokratiska Förbundet för Finlands Folk, og har til ulike tider vært valgt inn som representant i Finlands riksdag for Svenske folkpartiet (1987–1995, 2007, 2013–) og i Europaparlamentet for Finlands sosialdemokratiske parti 1996–1999. I 2007 kom han inn i Riksdagen i valgperioden da Eva Biaudet trakk seg fra vervet for å tiltre et verv ved OSSE.

I 2002 fikk Jörn Donner Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet i Finland, i 2004 Svenska Akademiens Finlandspris, og i 2008 fikk at Svenska Akademiens literaturpris Axel Hirschs pris

Donner har hatt både prostatakreft og lungekreft.[4]

Filmografi[rediger | rediger kilde]

  • Förhöret (Kuulustelu) (2009)
  • Gränsen 1918 (Raja 1918) (2007)
  • Presidentti (2000)
  • Ingmar Bergman: Om liv och arbete (1998)
  • Brev från Sverige (1988)
  • Dirty Story (1984)
  • Hockeyfeber (skuespiller) (1983)
  • Yhdeksän tapaa lähestyä Helsinkiä (1982)
  • Ingeniør Andrées luftferd (1982)
  • The Bergman File (1978)
  • Män kan inte våldtas (1978)
  • Ingmar Bergmanin maailma (1978)
  • Långt borta och nära (1976)
  • Baksmälla (1973)
  • Hellyys (1972)
  • Perkele! Kuvia Suomesta (1971)
  • Naisenkuvia (1970)
  • Anna (1970)
  • 69 – Sixtynine (1969)
  • Svart på vitt (Mustaa valkoisella'), (1968)
  • Stimulantia (1967)
  • Tvärbalk (1967)
  • Här börjar äventyret, (1965)
  • Att älska,(1964)
  • En söndag i september, (1963)

Bibliografi[rediger | rediger kilde]

  • 1951 – Välsignade liv
  • 1952 – Slå dig inte till ro
  • 1954 – Brev
  • 1955 – Jag, Erik Anders
  • 1957 – Bordet
  • 1958 – Rapport från Berlin
  • 1960 – På ett sjukhus
  • 1961 – Helsingfors, Finlands ansikte
  • 1962 – Djävulens ansikte – Ingmar Bergmans filmer
  • 1962 – Rapport från Donau
  • 1967 – Nya boken om vårt land
  • 1968 – Världsboken
  • 1968 – Musta Valkoisella
  • 1971 – Sommar av kärlek och sorg
  • 1972 – Marina Maria
  • 1973 – Sverigeboken
  • 1974 – Nu måste du
  • 1976 – Angelas krig
  • 1976 – Sagt och gjort
  • 1978 – Jakob och friheten
  • 1980 – Jag, Jörn Johan Donner född den 5 februari 1933 i Helsingfors
  • 1981 – Angela och kärleken
  • 1982 – Gabriels dag
  • 1982 – Dagbok från filminstitutet
  • 1984 – Far och son
  • 1985 – Hemåt i höstregn
  • 1985 – Viettelysten aika
  • 1986 – Motströms
  • 1986 – Presidenten
  • 1989 – Frihetens fångar
  • 1990 – Rapport från Europa
  • 1991 – Fazer 100
  • 1992 – Huset där jag bor
  • 1993 – Tillfälligheters spel
  • 1993 – Husrum
  • 1994 – En kärleks historia
  • 1998 – Varför finns jag till?
  • 2001 – Hjärtat är en svekfull vän
  • 2002 – Kärlekens ingenmansland
  • 2004 – Livsbilder
  • 2004 – Fåglars skugga
  • 2005 – Himo, Rakkaus ja Raivo
  • 2006 – Dödsbilder
  • 2006 – I min fars fotspår – Resor i Sibirien förr och nu
  • 2007 – Diktonius
  • 2009 – Bergman: PM
  • 2011 - Muistiinpanoja Mannerheimista
  • 2013 - Mammutti

Priser[rediger | rediger kilde]

Referanser[rediger | rediger kilde]

  1. ^ «Berlinale 1979: Juries». berlinale.de. Besøkt 4. august 2014. 
  2. ^ a b Ahlmark, Per (2011), Gör inga dumheter medan jag är död! : memoarer, Stockholm: Atlantis, s. 343-345, ISBN 978-91-7353-470-3 
  3. ^ Fanny and Alexansder (1982), IMDb
  4. ^ Jörn Donner: "Syöpäkontrollit piinaavat"

Eksterne lenker[rediger | rediger kilde]