Sigrid Fridman

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til navigering Hopp til søk
Sigrid Fridman
Sigrid Fridman.jpg
FødtSigrid Carolina Sofia Fridman
23. nov. 1879[1][2][3]Rediger på Wikidata
Nedertorneå-Haparanda församling[1][2], Haparanda församling[4]Rediger på Wikidata
Død8. jan. 1963[2][3]Rediger på Wikidata (83 år)
Kungsholm[2]Rediger på Wikidata
Beskjeftigelse Billedhugger[5][2], fysioterapeut[5]Rediger på Wikidata
Utdannet ved Arvedson's Gymnastics Institute[2], Académie de la Grande Chaumière (19121914)[2][3]Rediger på Wikidata
Ektefelle ingen[2]Rediger på Wikidata
Nasjonalitet SverigeRediger på Wikidata

Sigrid Karolina Sofia Fridman (født 23. november 1879 i Haparanda, død 8. januar 1963) var en svensk skulptør og poet.

Biografi[rediger | rediger kilde]

Hun var datter av forstmannen Carl Gustaf Fridman og Mathilda Christina Bruhn. Etter studier ved J.Arvedsons gymnastiska institut flyttet Fridman til London, hvor hun arbeidet som fysioterapeut. Fridman startet med å lage skulpturer som et tidsfordriv i 1911, men for å lære seg teknikken fikk hun undervisning hos en skulptør i London. I 1912 dro hun til Paris for å videreutdanne seg i skulpturfaget ved Académie de la Grande Chaumière; hun ble der til 1914. I 1916 dro hun tilbake til Paris og studerte hos Antoine Bourdelle, deretter foretok hun studiereiser til blant annet Italia, Tyskland, Hellas, Spania og Portugal.

I samlingene til Nasjonalmuséet i Stockholm finnes en portrettbyste av litteraturkritikeren Klara Johanson som Sigrid Fridman laget i 1924.[6] De to kvinnene hadde et kjærlighetsforhold på 1920-tallet . Klara Johanson forsvarte også Sigrid Fridman i offentlige debatter om hennes skulpturer, og skrev i 1948 boken Sigrid Fridman och andra konstnärer: en krigsbok.

Til Fridmans mest kjente verk hører bronseskulpturen Kentauren, som ble reist i 1939 på Observatoriekullen i Stockholm. Fridman er representert ved Gøteborgs kunstmuseum[7], Moderna Museet i Stockholm[8] og på Gripsholm slott[9].

Skulpturer (utvalg)[rediger | rediger kilde]

  • Pingvinbrunnen, bronse – Naturhistoriska museet, Gøteborg
  • Fontene, bronse – Muramaris, Gotland
  • K.J. (Klara Johanson), bronse (1924) – Gripsholm slott[9]
  • Fredrika Bremer, bronse (avduket 1927) – Humlegården, Stockholm
  • Kentauren, bronse (reist 1939) – Observatoriekullen i Stockholm samt utenfor Ørebro lens museum i Ørebro
  • Ellen Key, bronse (reist 1953) – Ellen Keys park, Stockholm
  • Spillende Pan (reist 1961) – Härlanda, Gøteborg
  • Det dryppende treet, bronse (reist 1964) – Spelbomskans plass, Stockholm
  • Kentaur, bronse (1963) – Schönströmsparken i Bollnäs

Bibliografi (utvalg)[rediger | rediger kilde]

  • Sigrid Fridman: Vingslag - dikt, 1912

Bildegalleri[rediger | rediger kilde]

Kilder[rediger | rediger kilde]

  • Karlsson, Gunilla: (sv) Sigrid Fridman i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)
  • Klara Johansson: Sigrid Fridman och andra konstnärer - En krigskrönika, 1948
  • Ingrid Claréus: Stormen kring en staty, i Parnass, Stockholm, ISSN 1104-0548 , 1995:3/4 side 28-29 (behandler den Sigrid Fridmans skulptur av Fredrika Bremer i Humlegarden fra 1927 og de konflikter som var foran oppførelsen)
  • Ingrid Claréus: Staty med rabalder, i Parnass, Stockholm, ISSN 1104-0548  ; 1997:6, side18-19 (behandler problemene for Sigrid Fridman med å få skulpturen av Ellen Key akseptert av Skjønnhetsrådet for Stockholms by)
  • Siv Hackzell: Vägen till Ellen Keys park - urval och kommentarer, i Siv Hackzell (redaktør): Nytt syn på Ellen Key, 2000, ISBN 91-971749-0-4 ; Side 222-251 (behandler skulptøren Sigrid Fridman)
  • Elle-Kari Gustafsson: Skulptören Sigrid Fridman och samtiden - porträttstatyer i Stockholms publika miljö 1900-1960, 2004
  • Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-rom), Sveriges Släktforskarförbund
  • Svenskt konstnärslexikon del II side 245, Allhems Forlag, Malmö.
  • Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo forlag, 1987, side 158, ISBN 91-87504-00-6

Referanser[rediger | rediger kilde]

  1. ^ a b Den svenske kirkes fødsels- og dåpsprotokoller, «Nedertorneå kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010133/C/5 (1870-1890), bildid: H0006515_00149, sida 146», besøkt 21. januar 2020, «32,(nov),23,(Dec),5,,1,Sigrid Carolina Sofia»[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ a b c d e f g h Svenskt biografiskt lexikon, «Sigrid C S Fridman», Svenskt biografiskt lexikon 14472[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ a b c Mapping the Practice and Profession of Sculpture in Britain and Ireland 1851–1951, MSBI person ID msib2_1205191686, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  4. ^ Swedish Census 1890, oppført som Sigrid Karolina Sofia, f. 1879 i Haparanda, sok.riksarkivet.se, besøkt 21. januar 2020[Hentet fra Wikidata]
  5. ^ a b «Sigrid Karolina Sofia Fridman», Svenskt kvinnobiografiskt lexikon ID SigridFridman, besøkt 4. mars 2020[Hentet fra Wikidata]
  6. ^ «Nationalmuseum - Klara Johanson, 1875-1948, litteraturkritiker, författare». collection.nationalmuseum.se. Besøkt 11. april 2021. 
  7. ^ «Göteborgs konstmuseum | Danserska». emp-web-34.zetcom.ch. Besøkt 11. april 2021. «I unga år flyttade Sigrid Fridman till London, där hon var verksam som sjukgymnast. På 1910-talet började hon skulptera, till en början mest för sitt eget nöje. Senare vidareutbildade hon sig i Paris åren 1912–1914 och 1916. | Sigrid Fridman köptes in till samlingarna redan 1920 och är även representerad i Nationalmuseums samlingar samt med ett antal offentliga skulpturer runt om i Sverige. I Göteborg finns Spelande Pan i Härlanda och Pingvinbrunnen på Naturhistoriska museet.» 
  8. ^ Moderna museet Arkivert 16. april 2017 hos Wayback Machine.
  9. ^ a b Gripsholm