Riksrådets privilegiebrev er benevnelsen på Stockholms eldste bevarte privilegiebrev. Det ble utferdiget av riksrådet den 1. mai1436. Brevet anses å markere starten på Stockholms rikspolitiske storhetstid og benyttes gjerne som tidsangivelse for når Stockholm innledet sin posisjon som hovedstad i Sverige.[1]
I Riksrådets privilegiebrev reguleres forholdet mellom kronen og Stockholm, på en gunstig måte for byen som takk for den «troskap och tjänst som rådet och menigheten i Stockholm hava riket och oss bevisat». Brevet starter med ordene:
In nomine sancte et indiuidue trinitatis. Vi Olaff, meth Gudz Nadh ærkebiscop i Upsalom, Bengt Lynköpunghe, Sven i Skara, Thomas i Strengnæs, Olaff i Vesterbros, Magnus i Abo, Niclas i Væghxio, meth sama nadh biscopa; Cristiern Niclisson, droste, Niclis Gödzstafson, Godzschalk Benctsson, […samt ytterligare 44 namn…] a vapn, rikesins radh ok mæn i Sverike, görom vitherlikhit meth thetta vart opna bref, at for troschap ok thiænist, som radhit och menheten i Stockholm hafva rikeno oc oss bevist, sunderlica ther fore at vi upa mena Sverikes rikis væghna ærom sva forente meth thöm ok the meth oss, at riket ok rikesins inbyggiara oc stadhen ok stadzins inbyggeriara skulu her effter til æværdelikin tidh saman blifva ok aldreigh offtermer at skilias, æhvat oss ofver gar upa badha sidor, utan hvar delin fornæmpde schal androm til hielp oc tröst vara meth lif ok godz kronnnone i Sverike til værdughet oc styrkelse, Sverikis rike, Stockholm stadh oc oss allom rikesins oc stadszins inbyggiarom, föddom oc oföddom, til nytto, gagn ok bestand. Ok for them troschap oc kärlek, som riket ok vi ærom thöm nu meth thet första pliktughe, hafvom vi upa mena rikasins væghna unt oc tillåtit meth godhom friom vilia ok beradhno modhe, at radhit oc menhetin i Stockholm, the nu æra oc tilkommande vardha, til æværdelikin tidh mugha oc skula niuta ok bruka effterscrifna artickla, previlegia oc frihet fri oc ohindradha fore oss ok alla vara effterkomanda, ok sculom vi oc vara effterkomanda vara thöm ther til behiælpughe effter vare ythersta macht mot alla mæn, æ hva the hælzt æra, som thöm oc thera effterkomanda her uti i nokrahanda mato hindra vilia.
Deretter følger 24 anvisninger og råd (privilegier) såkalte item. Den siste setningen er skrevet på latin og lyder:
Datum Stockholm anno domini milessimo quadringentesimo tircesimo sexto feria tercia proximal ante festum Sancti Johannis apostoli et evangeliste ante portam latinam, que est dies mensis Maii.
Originalbrevet er av pergament, måler 62 x 34 cm og har 54 bevarte segl hvor hvert bånd bærer segleierens navn. Riksrådets privilegiebrev oppbevares i Stockholms stadsarkiv.
Friman, Helena: Söderström, Göran: Stockholm: en historia i kartor och bilder, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2008, Monografier utgivna av Stockholms stad. ISBN 978-91-46-21843-2
In nomine sancte et indiuidue trinitatis. Vi Olaff, meth Gudz Nadh ærkebiscop i Upsalom, Bengt Lynköpunghe, Sven i Skara, Thomas i Strengnæs, Olaff i Vesterbros, Magnus i Abo, Niclas i Væghxio, meth sama nadh biscopa; Cristiern Niclisson, droste, Niclis Gödzstafson, Godzschalk Benctsson, […samt ytterligare 44 namn…] a vapn, rikesins radh ok mæn i Sverike, görom vitherlikhit meth thetta vart opna bref, at for troschap ok thiænist, som radhit och menheten i Stockholm hafva rikeno oc oss bevist, sunderlica ther fore at vi upa mena Sverikes rikis væghna ærom sva forente meth thöm ok the meth oss, at riket ok rikesins inbyggiara oc stadhen ok stadzins inbyggeriara skulu her effter til æværdelikin tidh saman blifva ok aldreigh offtermer at skilias, æhvat oss ofver gar upa badha sidor, utan hvar delin fornæmpde schal androm til hielp oc tröst vara meth lif ok godz kronnnone i Sverike til værdughet oc styrkelse, Sverikis rike, Stockholm stadh oc oss allom rikesins oc stadszins inbyggiarom, föddom oc oföddom, til nytto, gagn ok bestand. Ok for them troschap oc kärlek, som riket ok vi ærom thöm nu meth thet första pliktughe, hafvom vi upa mena rikasins væghna unt oc tillåtit meth godhom friom vilia ok beradhno modhe, at radhit oc menhetin i Stockholm, the nu æra oc tilkommande vardha, til æværdelikin tidh mugha oc skula niuta ok bruka effterscrifna artickla, previlegia oc frihet fri oc ohindradha fore oss ok alla vara effterkomanda, ok sculom vi oc vara effterkomanda vara thöm ther til behiælpughe effter vare ythersta macht mot alla mæn, æ hva the hælzt æra, som thöm oc thera effterkomanda her uti i nokrahanda mato hindra vilia.
