Karl Esaias Sahlström

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til navigering Hopp til søk
Karl Esaias Sahlström
Født6. juli 1884Rediger på Wikidata
Død14. apr. 1964Rediger på Wikidata (79 år)
Beskjeftigelse Arkeolog, geologRediger på Wikidata
Nasjonalitet SverigeRediger på Wikidata
Medlem av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets AkademienRediger på Wikidata

Karl Esaias Sahlström (født 6. juli 1884 i Salen i Kyrkefalla socken i Kåkinds härad i Västergötland, død 14. april 1964 i Danderyd[1]) var en svensk geolog og arkeolog. Han er en av de viktigste skikkelsene innen Västergötlands arkeologi.[trenger referanse]

Han var sønn av August Svensson og Josefina Amalia Andersdotter. Faren døde da Sahlström var fire år. Sahlström bodde blant annet hos sin onkel kyrkoherde Johan Gustaf Sahlström på Eriksbergs prestegård i Eriksberg i Gäsene härad og gikk på skole i Skara. Deretter studerte han geologi, geografi og arkeologi i Uppsala. Han disputerte i 1915 med doktoravhandlingen Om Västergötlands stenåldersbebyggelse. I 32 år, i årene 1917 til 1949, var han kasserer for Geologiska föreningen. I 1929 ble han korresponderende medlem av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Sahlström ble belønnet med Geologiska Föreningens fortjenesteplakett i 1946 og Västergötlands Fornminnesförenings fortjenestemedalje i 1960.[trenger referanse]

Litteratur av K.E. Sahlström[rediger | rediger kilde]

  • Ett drumlinområde i Närke (1910).
  • Jordskalf i Sverige 1907-1910 (1911) 95 s.
  • "Några försök angående jordarternas permeabilitet", i Sveriges Geologiska Undersökningars Årsbok (1911)
  • "Om den glaciala erosionen å den norska strandflaten", i Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar maj 1914 (1914) s. 343-367. Også som særtrykk.
  • Glacial skulptur i Stockholms yttre skärgård : ett bidrag till frågan om inlandsisens eroderande verksamhet (1914) 36 s.
  • Om Västergötlands stenåldersbebyggelse (1915) 100 s. Doktorsavhandling.
  • "Förteckning över Skaraborgs läns stenåldersgravar", i Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 3 (1915) 92 s. Også som særtrykk.
  • "Några ord om Västergötlands bronsåldersfynd", i Studier tillägnade Oscar Almgren (1919) s. 227-236.
  • "Arkeologi" och "Geologi", i Biblioteksbladet (1921) s. 217-218.
  • "Ett 2000-årigt gravfält vid Hållaregården i Väring", i Vadsbobygden (1924)
  • "Några iakttagelser angående domareringar i norra Västergötland", i Fornvännen (1924)
  • Kåkinds härads fornminnen (1928) 105 s. Sammen med Hilding Svensson og Daniel Melin.
  • recension av "Högbom, A[rvid] G[ustaf], Slagrutor och rutgängeri förr och nu.", i Biblioteksbladet (1930) s. 81.
  • "Skaraborgs läns fornborgar", i Vadsbobygden (1930)
  • recension av "Rydh, Hanna, Stora Karlsö under forntiden", i Biblioteksbladet (1931) s. 164-165.
  • Gudhems härads fornminnen (1932) 291 s.
  • "Falbygden, Slätten och Guldkroken", i Falbygden 2 (1933) s. 18-33. Finnes også som særtrykk.
  • "Väglederna inom den västgötska gånggriftsbygden", i Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift (1935) 27 s.
  • "Bebyggelse och fosfathalt i norra Västergötland", i YMER (1938) s. 42-55. Sammen med Olof Arrhenius.
  • Valle härads fornminnen (1939) 210 s.
  • "Falbygdens förhistoria" i Bo V:son Lundqvists Falköping genom tiderna. 1, Falköpings historia (1940, 2:a rev. oppl.) 255 s.
  • "Västergötlands kulturella orientering under forntiden", ir Västergötlands Fornminnesförenings tidskift bd V:1 (1940)
  • Jordskalv i Sverige (1941).
  • "Domareringarnas härkomst", i Fornvännen (1942)
  • "Underökning av domarringar i Västergötland", i Fornvännen (1943) hefte 6.
  • "Hur marken danats" och "Fornfynd och fornlämningar", i Sockenbok om Finnerödja i Vadsbo härad, Västergötland av Sixten Rönnow (1944).
  • Sveriges lodade sjöar : sammenstilling (1945) 50 bl.
  • "Halsringar från la Tène-tiden i de forna götabygderna", i Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift, Femte delen häfte 4-5 (1947) 15 s., også som særtrykk.
  • "Hilding Svensson in memoriam", i Falbygden 7 (1948) s. 8-9.
  • Gravfältet på kyrkbacken i Horns socken, Västergötland (1948). Sammen med Nils-Gustaf Gejvall.
  • Jordartskarta över södra och mellersta Sverige (Ba 14) (1947-1949) SGU
  • "Västgötaslätterna och deras mångtusenåriga odlingshistoria", i Natur i Västergötland av Per Olof Swanberg & Kai Curry-Lindahl (1951) s. 351-361.
  • "Gravfältet i Mellby by, Kållands härad", "I. Arkeologisk del" av Sahlström. "II. Antropologisk del" av Nils-Gustaf Gejvall, i Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift Band V:6 (1951) 77 s, også som særtrykk.
  • "Stenålderskvinnan från Luttra i svensk antropologisk belysning", sammen med Nils-Gustaf Gejvall och C.H. Hjortström, i Arkeologiska forskningar och fynd: studier utgivna med anledning av H.M. Konung Gustaf VI Adolfs sjuttioårsdag 11.11.1952 (1952).
  • Jordskalv i Sverige 1941-1950 (1953) 33 s.
  • "Närkes domareringar", i Från Bergslag och bondebygd (1953).
  • "De senaste gånggriftsrestaureringarna i Falköping", i Falbygden 9 (1954) s. 33-52.
  • "Vadsbobygden vid tiden omkring Kristi födelse", i Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Skaraborgs län del 4 (1954).
  • Skövde stads fornminnen : inventering 1954 (1957) 54 s.
  • Bankälla och Stora Ro : två västgötska brandgropsgravfält (1954) 90 s. Sammen med Nils-Gustaf Gejvall.
  • Jordskalv i Sverige 1951-1957 (1958) 19 s. Sammen med Markus Båth.
  • Glimtar ur Skövdetraktens forntida bebyggelse (1963) 8 s. Fra et foredrag i Skövde 19/4 1963.

Litteratur om K.E. Sahlström[rediger | rediger kilde]

  • Folke Tengeland,"K E Sahlström död", i Västgötabygden 1964:3 (1964) s. 342.
  • Birger Nerman, "K. E. Sahlström in memoriam", i Fornvännen 1965:1-3 (1965) s. 60-70.
  • Tony Axelsson, "Västgötaforskaren Karl Esaias Sahlström", i Fynd 1-2/00 – Profiler i västsvensk arkeologi (2001) s. 42-46.

Referanser[rediger | rediger kilde]

  1. ^ Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges dödbok 1947-2006 Version 4.0 (CD-ROM, 2007).