Göran Hägg

Göran Hägg
Født	7. juli 1947; Enskede-Årsta församling
Død	30. sep. 2015 (68 år); Italia
Beskjeftigelse	Skribent
Utdannet ved	Stockholms universitet (–1969) (akademisk grad: magistergrad)
Nasjonalitet	Sverige
Språk	Svensk
Utmerkelser	Aftonbladets litteraturpris (1974); Axel Liffner-prisen (1999); John Landquists pris (2004)
	Göran Hägg på Commons

Göran Olof Waldemar Hägg (født 7. juli 1947 i Enskede församling i Stockholm i Sverige, død 30. september 2015 i Italia^[4]) var en svensk litteraturekspert, forfatter, kritiker og debattant. Han var dosent i litteraturvitenskap ved Stockholms Universitet.

Liv og virke

Bakgrunn, utdannelse

Hägg vokste opp i Tallkrogen i det sørlige Stockholm.^[5] Han tok filosofisk embedseksamen ved Stockholms Universitet i 1969 og eksamen ved Lärarhögskolan i Uppsala i 1970.

Siden 1969 var han gift med sosionomen Barbro Severin (født 1947), med hvem han hadde tre barn.

Karriere

Hägg arbeidet fra 1971 til 1979 som lærer ved Arbetsmarknadsutbildningen i Stockholm. Opplevelser fra den tid ligger til grunn for den satiriske romanen Det automatiska paradiset (1979). Den skjønnlitterære debuten fant imidlertid sted i 1972 med diktsamlingen Ögon.^[6]

I 1978 avla Hägg doktorgraden på avhandlingen Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890–1930^[6].

Han var deretter dosent i litteraturvitenskap ved Stockholms Universitet. Fra 1979 var han dessuten aktiv som litteraturkritiker i Aftonbladet og fra 198 i Månadsjournalen, hvor han skrev frem til avisens opphør i 2002. I mer enn tyve år anmeldte han i Aftonbladet skolebøker etter de samme kriterier som man bedømmer «vanlige» bøker.^[7]

Etter å ha utgitt en rekke egne romaner, utkom Den svenska litteraturhistorien i 1996. Han utga Praktisk retorik (1998) og oppfølgeren Retorik idag (2002).

Hägg mottok Aftonbladets litteraturpris i 1974, og deltok to år i strek i tv-konkurransen På spåret sammen med Caroline af Ugglas.

Hägg døde under en reise i Italia. Ved sin død bodde han i Saltsjö-Duvnäs^[8], Nacka församling i Stockholms län.

Bibliografi

Kulturhistorie

Svenska kyrkor - en historisk reseguide, sammen med Ann Catherine Bonnier, Ingrid Sjöström og Malin Gezelius (2008)

Litteraturhistorie og debatt

Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890-1930, avhandling vid Stockholms universitet (1978)
Kupésamhället. Kultur, språk och humanism i det byråkratiska systemet (1984)
Författarskolan (1993)
Tjugoen moderna klassiker (1995)
Nyår i Sverige, antologi (1996)
Den svenska litteraturhistorien (1996)
Praktisk retorik. Med klassiska och moderna exempel (1998)
Det stora vankelmodet (1999)
Världens litteraturhistoria (2000)
Retorik idag (2002)
I världsfurstens harem - Erik Johan Stagnelius och hans tid (2007)
1001 böcker du måste läsa innan du dör (2008)
Utveckla monarkin (2010)
Retorik i tiden (2011)
D'Annunzio : dekadent diktare, krigare och diktator (2015)
Sanningen är alltid oförskämd - En biografi över August Strindberg (2016, utgitt posthumt)

Historie

Svenskhetens historia, (2003)
Välfärdsåren: svensk historia 1945-1986, (2005)
Påvarna, (2006)
Mussolini: en studie i makt, (2008)
Gud i Sverige, (2010)
Ett alldeles särskilt land: 150 år i Italien, (2012)
Svenska förmögenheter: gamla klipp och nya pengar – människorna, intrigerna, sveken, (2013)
Medici, (2014)

Skjønnlitteratur

Ögon, dikter (1972)
Vägen till den gyllene triangeln, noveller (1974)
Den stora kometen, roman (1975)
Lejontecknet, roman (1977)
Det automatiska paradiset, roman (1979)
Catilinas sammansvärjning, roman (1981)
Doktor Elgcrantz eller Faust i Boteå (1983)
Agneta hos kannibalerna, roman, (1986)
Anders och Dafne (1987)
Hjärtats diktatur (1990)
Framgångens frukt, roman (1992)
Money money, roman (1993)
Lucrezia Borgias fjärde bröllop och andra berättelser (1998)
Sommarön, roman (2001)
Alfred, roman om den fiktive poeten Alfred Edvard Hedman (2004)

Radioteaterstykker

Kvinnorna i Neapel (1980)
Prinsessan i berget (1981)
Tyrannmördarna (1982)

Oversettelser

Johannes Bobrowski, Den sarmatiska slätten

Referanser

^ ^a ^b ^c ^d Sveriges dödbok 1830-2020, oppført som Hägg, Göran Olof Waldemar, besøkt 29. april 2022^{[Hentet fra Wikidata]}
^ ^a ^b Internet Speculative Fiction Database, ISFDB forfatter-ID 186547, besøkt 9. oktober 2017^{[Hentet fra Wikidata]}
^ http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb120349800; Autorités BnF; besøksdato: 10. oktober 2015; BNF-ID: 120349800.
^ «Göran Hägg är död». Aftonbladet. Besøkt 2. oktober 2015.
^ Folkkär folkbildare med en gnutta gift i bläcket, minneartikkel av Jan Söderqvist, Svenska Dagbladet. Hentet 3. oktober 2015.
^ ^a ^b «1974: Göran Hägg». Aftonbladet. Besøkt 2. oktober 2015.
^ Göran Hägg (11. juli 2007). «"Äntligen: goda nyheter!"». Aftonbladet. Besøkt 6. oktober 2011.
^ «Göran Hägg». Wahlström & Widstrand. Arkivert fra originalen 26. august 2010. Besøkt 2. oktober 2015. «Arkivert kopi». Arkivert fra originalen 26. august 2010. Besøkt 10. oktober 2021.

[hash-1b17437fb428fd2a5a0763d5dd9e184828793c24-1] Sveriges dödbok 1830-2020, oppført som Hägg, Göran Olof Waldemar, besøkt 29. april 2022^{[Hentet fra Wikidata]}

[hash-7b820ca1745aad234c19e4d0b1deb3609d11d711-2] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB forfatter-ID 186547, besøkt 9. oktober 2017^{[Hentet fra Wikidata]}

[wikidata-6542ff4857e5ed46e3a9f501b78f1d4df132050b-v2-3] ttp://data.bnf.fr/ark:/12148/cb120349800; Autorités BnF; besøksdato: 10. oktober 2015; BNF-ID: 120349800.

[AB-4] «Göran Hägg är död». Aftonbladet. Besøkt 2. oktober 2015.

[5] Folkkär folkbildare med en gnutta gift i bläcket, minneartikkel av Jan Söderqvist, Svenska Dagbladet. Hentet 3. oktober 2015.

[aftonbl-6] «1974: Göran Hägg». Aftonbladet. Besøkt 2. oktober 2015.

[ab20070111Goda-7] Göran Hägg (11. juli 2007). «"Äntligen: goda nyheter!"». Aftonbladet. Besøkt 6. oktober 2011.

[8] «Göran Hägg». Wahlström & Widstrand. Arkivert fra originalen 26. august 2010. Besøkt 2. oktober 2015. «Arkivert kopi». Arkivert fra originalen 26. august 2010. Besøkt 10. oktober 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]