Barbro Backberger
| Barbro Backberger | |||
|---|---|---|---|
| Født | 3. juni 1932[1][2][3] Kungälvs församling[1][3] | ||
| Død | mars 1999[2] Hässelby församling[2][3] | ||
| Beskjeftigelse | Skribent, journalist, politiker, samfunnsdebattør | ||
| Embete |
| ||
| Parti | Vänsterpartiet[4] | ||
| Nasjonalitet | Sverige | ||
Barbro Backberger (født 3. juni 1932 i Kungälv, død 1999 i Stockholm) var en svensk forfatter, kunstkjenner og feminist. Backberger var en av de åtte grunnleggerne av Grupp 8, samt av Författarcentrum.
Biografi
[rediger | rediger kilde]Backberger kom fra et hjem i lavere middelklasse i Kungälv, og var et av seks barn i familien. Hun var den første i familien til å ta utdanning, og jobbet som jordbruks- og fabrikkarbeider, ekspeditør og metallarbeider, før hun på 1960-tallet ble journalist og forfatter. Samtidens politiske begivenheter, samt inspriasjon fra tekster av forfatterne Eva Moberg og Kristina Ahlmark fikk henne til å begynne å skrive.
Backberger var en kvass feministisk debattant som ikke la noe imellom når hun skrev. Julaften 1965 fikk hun sin artikkel Den heliga familjen publisert i Dagens Nyheter. Hun skrev der at «[f]amiljen är en föråldrad institution, en kvarleva från 1800-talets borgeliga samhälle. Ändå betraktas den som sakrosankt, som ett socialt och moraliskt axiom istället för vad den är - en typ av gruppbildning i ett visst socialt system».
Året etter skrev hun i boken Det förkrympta kvinnoidealet: «Nittionio procent av kvinnorna i vår kultur är neurotiker, eller kanske nittioåtta, för att vara säker på att inte överdriva.» En nevrotiker er, ifølge Backberger, en person «som genom inverkan från en hämmande och frustrerande omgivning fått sin förmåga förstörd att till fullo utnyttja sin fysiska och psykiska kapacitet». Backbergers tekster vakte sterke reaksjoner.
Backberger var på 1960-tallet medlem av Grupp 222, som la press på likestillingsspørsmål, og hun deltok i 1967/68 i Karin Westman Bergs Könsrollsseminarium i Uppsala. Sammen med sju andre seminardeltakere grunnla hun i 1968 det feministiske nettverket Grupp 8.
På 1970-tallet var hun medlem i Vänsterpartiets sentralstyre, og var også vara i riksdagsgruppen.
Det feministiske perspektivet er også å finne i hennes skjønnlitterære tekster. Hun fikk også Tidningen VIs litteraturpris i 1977 for romanen Inga träd växer in i himlen.
Bibliografi
[rediger | rediger kilde]- 1965 - Goddag, yxskaft (lyrikk)
- 1966 - Det förkrympta kvinnoidealet (ny utg. 2003)
- 1973 - Kvinnokamp-klasskamp, sammen med Eivor Marklund og Gunvor Ryding.
- 1977 - Inga träd växer in i himlen (roman)
- 1983 - Sagan om grobladens rike (roman)
- 1990 - Vilda drömmars land (barne- og ungdomsbok)
- 2012 - Artikkelen Den heliga familjen fra 1965 inngår i Tidskrift för genusvetenskap nr. 4 - 2012, s. 78-104.
Priser og utmerkelser
[rediger | rediger kilde]Referanser
[rediger | rediger kilde]- ^ a b Den svenske kirkes fødsels- og dåpsprotokoller, «Kungälvs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13295/C/9 (1910-1942), bildid: 00086289_00122», side(r) 119, besøkt 23. april 2018, «20,juni,3,....Barbro Elisabeth, Fader: Carlsson Varl Martin disponent.... (19)94 25/9»[Hentet fra Wikidata]
- ^ a b c Sveriges dödbok, oppført som 19320603-4849, besøkt 23. april 2018[Hentet fra Wikidata]
- ^ a b c Svensk kvinnebiografisk leksikon ID BarbroBackberger, oppført som Barbro Elisabeth Backberger1932-06-03 — 1999 Författare, journalist, samhällsdebattör, besøkt 16. april 2023[Hentet fra Wikidata]
- ^ Unicameral Riksdag 1971-1993/94, undertittel Förteckning över ersättare 1974-1993/94 - band 1, side(r) 519, oppført som Backberger, Barbro (vpk), f 1932, bind 1, besøkt 9. april 2023, «Backberger, Barbro (vpk), f 1932, författare. Ersättare 1974 (23.3-22.4.1974) och 1976/77(10.1-11.4.1977)»[Hentet fra Wikidata]
Eksterne lenker
[rediger | rediger kilde]- «Barbro Backberger», Vem är hon 1988 (sv)
- Barbro Backberger i bibliotekskatalogen LIBRIS (sv)
- Familjen har blivit allt heligare, av Karolina Ramqvist, DN 11. juni 2002 (sv)