Sverker Sörlin

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Gå til: navigasjon, søk
Sverker Sörlin (2010)

Sverker Sörlin (født 1956) er en svensk forfatter og professor i miljøhistorie. Han tok doktorgrad i idéhistorie 1988 med avhandlingen Framtidslandet: Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet. Han har publisert innen vitenskaps-, miljø-, og skogshistorie, humanøkologi, europeisk historie, forskningspolitikk, innovasjonsstudier samt om den høyere utdanningens historie og politikk. Hans forfatterskap omfatter også essayer, populærvitenskap, samfunnsdebatt og kulturkritikk, hovedakelig i Dagens Nyheter.

Sverker Sörlin ble professor ved Umeå universitet i 1993. Fra 2007 er han professor ved Avdelingen for teknikk- og vitenskapshistorie på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Han har bl.a. vært assisterende leder for Centrum för vetenskapshistoria ved Kungliga vetenskapsakademien (1988–1990), prefekt ved Institutionen för idéhistoria, Umeå universitet (1995–1998), direktør for Swedish Institute for Studies in Education and Research, SISTER (2000–2003), gjesteforsker ved University of California at Berkeley (1993) og ved University of Cambridge (2004–2005) og gjesteprofessor ved Universitetet i Oslo (2006). Sverker Sörlin er også aktiv innen rådgivning og utredning av forskningspolitikk og miljøpolitikk. I 1999 ble han innvalgt i det kongelige svenske ingeniørvitenskapsakademiet. Fra 2006 til 2009 var han leder for den svenske komitéen for det internasjonale polaråret.

Bibliografi (utvalg)[rediger | rediger kilde]

  • Sinnenas skog (1983)
  • Framtidsvittnet: Ludvig Nordström och drömmen om Sverige, med Otto Fagerstedt (1987)
  • Framtidslandet: Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet (1988)
  • Naturkontraktet: Om naturumgängets idéhistoria (1991)
  • Humanekologi: Naturens resurser och människans försörjning, med K.V. Abrahamsson, J.-E. Hällgren & T. Sundström (1992)
  • Det europeiska kalejdoskopet: Regionerna, nationerna och den europeiska identiteten, med Janerik Gidlund (1993)
  • Denationalizing Science: The Contexts of International Scientific Practice, med Elisabeth Crawford & Terry Shinn (1993)
  • De lärdas republik: Om vetenskapens internationella tendenser (1994)
  • Obemärkta: Det dagliga livets idéer, med Ronny Ambjörnsson (1995)
  • Universiteten som drivkrafter: Globalisering, kunskapspolitik och den nya intellektuella geografin (1996)
  • Jorden en ö: En global miljöhistoria, med Anders Öckerman (1998, ny uppl. 2002)
  • Den globala nationalismen: Nationalstatens historia och framtid, med Björn Hettne & Uffe Östergård (1998, ny uppl. 2006)
  • Sustainability – the Challenge: People, Power, and the Environment, med L. Anders Sandberg (1998)
  • Friluftshistoria – Från "härdande friluftslif" till ekoturism och miljöpedagogik, med Klas Sandell (2000, nytt opplag 2008)
  • Kunskap för välstånd: Universiteten och omvandlingen av Sverige, med Gunnar Törnqvist (2000)
  • Nationens röst: Texter om nationalismens teori och praktik (2001)
  • Narrating the Arctic: A Cultural History of Nordic Scientific Practices, med Michael T. Bravo (2002)
  • Världens ordning (2004)
  • Mörkret i människan (2004)
  • Linné och hans apostlar, med Otto Fagerstedt (2004)
  • Vad kan stiftelser göra?: Den privata stiftelsesektorn som forskningsfinansiär (2005)
  • ”I den absoluta frontlinjen”: En bok om forskningsstiftelserna, konkurrenskraften och politikens möjligheter (2005)
  • Nationalism (2006)
  • Knowledge Society vs. Knowledge Economy, med Hebe Vessuri (2007)
  • Forska lagom och vara världsbäst: Sverige inför forskningens globala strukturomvandling, med Mats Benner (2008)
  • Nature’s End: Environment and History, med Paul Warde (2009)
  • Den blinde skaparen: en Essä om Darwin och livets sammanhang (2009)
  • Kroppens geni – Marit, Petter och skidåkningen som lidelse (2011), norsk tittel Kroppens geni. Marit, Petter og langrenn som lidenskap, oversatt av Einar Blomgren

Priser og utmerkelser[rediger | rediger kilde]

  • Kungliga Skytteanska Samfundets pris og Kungliga Gustaf Adolfs Akademien för svensk folkkulturs pris 1988 for Framtidslandet
  • Libers pris 1989 for En renare värld
  • Augustprisen 2004 för Världens ordning og Mörkret i människan, Europas idéhistoria 1492-1914

Eksterne lenker[rediger | rediger kilde]