Hopp til innhold

Helena Nyblom

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Helena Nyblom
Født7. des. 1843[1][2]Rediger på Wikidata
København[1]
Død9. okt. 1926[3][1]Rediger på Wikidata (82 år)
Engelbrekt[3][1]
BeskjeftigelseSkribent, barnebokforfatter, lyriker, selvbiograf, tegner, kunstmaler Rediger på Wikidata
EktefelleCarl Rupert Nyblom (1864–ukjent)[4][1]
FarJørgen Roed[1]
Barn
6 oppføringer
Carl Göran Nyblom[4]
Sven Nyblom[4]
Ellen Lundberg-Nyblom[4]
Knut Nyblom[4]
Lennart Nyblom[4]
Holger Nyblom
NasjonalitetSverige
GravlagtUppsala gamle kirkegård (1926–)[5][6]
UtmerkelserLitteris et Artibus (1923)
Helena Nyblom på Commons
John Bauers illustrasjion til Helena Nybloms eventyr Bortbytingarna[7], 1913.
Vershuset på Östra Ågatan 65 i Uppsala der familieen Nyblom bodde fra of med 1864.

Helena Augusta Nyblom, opprinnelige Helene Augusta Roed (født 7. desember 1843 i København, død 9. oktober 1926 i Stockholm) var en dansk-svensk forfatterinne. Hun er mest kjent for sine kunstventyr (konstsagor), en skrev også dramatikk, for det meste poengterte enaktere om hverdagslivet.[8]

Liv og virke

[rediger | rediger kilde]

Bakgrunn

[rediger | rediger kilde]

Helene Nyblom var datter av Jørgen Roed og Emilie Amanda Kruse. Hennes far var maler og professor ved Kunstakademiet i København, moren var interessert av antikkens kunst og litteratur. I hjemmet ble det lagt vekt på intellektuell og estetisk kultur og familien hadde livlig omgang med kunstnere, musikere, embetsmenn og forfattere. Nyblom var musikalsk begavet og utdannet seg i pianospill.[9][10]

Hun giftet seg med Carl Rupert Nyblom i 1864 og paret bosatte seg i Uppsala. Deres hjem ble et viktig møtested for kunstnerisk orienterte personer fra hele Norden. Paret hadde en anstrengt økonomi, som innebar at de begge måtte skrive for å klare seg.[9][10] Hun var mor till Carl Göran Nyblom, Sven Nyblom, Ellen Lundberg-Nyblom, Knut Nyblom, Lennart Nyblom og Holger Nyblom, farmor til journalisten Teddy Nyblom og arkitekten Peder Nyblom.

Forfatterskap

[rediger | rediger kilde]

Helena Nyblom debuterte med noveller publiserte i Ny illustrerad tidning, og senere utgitt i fire bind oversatt fra dansk av hennes make. Hun skrev også lyrikk og gav ut flere diktsamlinger. Sitt litterært gjennombrudd fikk hun med sine konstsagor. Hun skrev også en roman, noen pikebøker, og komedier.

Helena Nyblom var også kulturskribent og kritiker i blant andre Idun (avis), Ord och bild, Ny svensk tidskrift og Nordisk tidskrift.[11]

Konverterte til katolisismen

[rediger | rediger kilde]

I 1895 konverterte Nyblom til katolisismen i Sta-Eugenia kyrka i Stockholm. Konverteringen fikk stor medieoppmerksomhet og hun måtte tåle meget kritikk både der og i vennekretsen for å ha «falt for Roma». Ektemaken, selv ikke katolikk, tok henne offentlig i forsvar og innen den katolske minoritet i Stockholm var man stolt over den berømte konvertitten. (Ettersom Nyblom konverterte i voksen, alder forble barna i Svenska kyrkan. Men en sønn konverterte senere i livet og gav opphav til en stor katolsk slekt.)

Helena Nyblom ligger begravet på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi

[rediger | rediger kilde]

Skjønnlitteratur

[rediger | rediger kilde]
  • Noveller. Stockholm: Norstedt. 1875–1881. 
  • Noveller. Samling 4, Merkurius ; Farbror Elis ; I dyningen ; En Evas dotter ; En hård nöt att knäcka (på swe). Stockholm: Norstedt. 1881. 
  • Digte. Kjøbenhavn: Gad. 1881. 
  • Under dansen. Helsingfors. 1885. 
  • Nye digte. Kjøbenhavn: Gad. 1886. 
  • Fortællinger og Skizzer. Kjøbenhavn. 1887. 
  • Qvinnoöden: noveller. Stockholm: Norstedt. 1888.  - Fulltext: Göteborgs universitetsbibliotek och Projekt Runeberg.
  • Dikt och verklighet, samling 1 och 2. Stockholm: Norstedt. 1890.  - Fulltext: Göteborgs universitetsbibliotek och Projekt Runeberg.
  • Sverges skans: ett ord om och till svenskarne. Stockholm: Nordiska museet. 1893. 
  • Digte: tredie Samling. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1894. 
  • Fantasier: fyra berättelser. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1896. 
  • Det var en gång: sagor för små och stora barn. Stockholm: Gernandt. 1897–1898. 
  • "Det ringer!": skämt i en akt. Stockholm: Bonnier. 1902. 
  • En sagokrans. Stockholm: Bonnier. 1903. 
  • En trasslig härfva: proverb i en akt. Stockholm: Bonnier. 1904. 
  • Hämnd: lustspel i en akt. Stockholm: Bonnier. 1904. 
  • Till Konung Oscar efter Hans trontal 1905. Stockholm. 1905. 
  • Högvalla: familjeroman. Stockholm: Fritze. 1907. 
  • En gammal historia och andra noveller. Göteborg: Åhlén & Åkerlund. 1908. 
  • Ja och nej: originalsagor. Stockholm: Svensk läraretidning. 1908.  - Med teckningar av Ottilia Adelborg.
  • Finns det något bättre?: [dikt]. Stockholm. 1909. 
  • I sista stund: dramatisk scen. Stockholm: Bonnier. 1910. 
  • Kusinerna: berättelse för unga flickor. Stockholm: Skoglund. 1910. 
  • En musik-kur: dramatisk scen för två personer. Stockholm: Bonnier. 1910. 
  • Nye og gamle Digte och Dikter. Stockholm: Bonnier. 1910. 
  • När löfvet faller. Göteborg: Åhlén & Åkerlund. 1910. 
  • Porträttet: Komedi i en akt. Stockholm: Bonnier. 1910. 
  • Till fredens vänner: [jämte öfvers. på engelska.] Stockholm. 1910. 
  • Dollarprinsessan: en gammal violin. Stockholm: Bonnier. 1912. 
  • Kusin Claudia och andra berättelser. Stockholm: Bonnier. 1912. 
  • Sagospel: tillägnade Sveriges barn. Stockholm: Svensk läraretidning. 1912.  - Med originalillustrationer av Gerda Tirén.
  • Väninnorna: berättelse för unga flickor. Stockholm: Skoglund. 1912. 
  • Djur och människor (på swe). Stockholm: Norstedt. 1914. 
  • Sju flickor: berättelse för ungdom. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1915. 
  • Flickornas julbok: berättelser om flickor från slott och koja. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1916. 
  • Gamla violinen och annat ur dikt och verklighet. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1916. 
  • Katten från Siena och andra fantastiska berättelser. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1917. 
  • Håsjöstapeln. Stockholm: Nordiska museet. 1917. 
  • En ostyring och andra berättelser för flickor. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1921. 

Varia

[rediger | rediger kilde]
  • Estetiska frågor: Af H.A.N. Stockholm. 1882. 
  • I kvinnofrågan: embetet att vara husmoder : kvinnans kallelse. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1896. 
  • Fosterlandskärlek. Stockholm: Beijer. 1898. 
  • Den svenska och den danska nationalkarakteren: föredrag hållet vid Nordiska fören:s i Upsala årsmöte d. 15 mars 1900. Stockholm: Skoglund. 1900. 
  • Florens. Stockholm: Ljus. 1904. 
  • Frederi Mistral: Gavinana. Stockholm. 1906. 

Personhistorie

[rediger | rediger kilde]
  • Mina levnadsminnen. Stockholm: Bonnier. 1922. 
  • Mina levnadsminnen. 1, I Danmark 1843-1864. 1922. 
  • Mina levnadsminnen. 2, I Sverige 1864-1898. 1922. 
  • Två väninnor: Helena Nyblom och Anna Hamilton-Geete (på swe). Stockholm: Norstedt. 1950.  - Brev sammanställda av Holger Nyblom.

Referanser

[rediger | rediger kilde]
  1. ^ a b c d e f Svenskt biografiskt lexikon, «Helene (Helena) A Nyblom», Svensk biografisk leksikon-ID 8447[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ Artists of the World Online, AKL Online kunstner-ID 00308146[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ a b church death record, «Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/5 (1925-1929), bildid: 00017529_00061, sida 57», besøkt 6. juni 2019, «210,kt,9,,1,Nyblom Helena Augusta»[Hentet fra Wikidata]
  4. ^ a b c d e f Swedish Census 1880, oppført som Roed, Helena Augusta, f. 1843 i Köpenhamn, Danmark, sok.riksarkivet.se, besøkt 25. april 2018[Hentet fra Wikidata]
  5. ^ Svenska kyrkan, «Helena Nyblom 1843–1926. Författare.», besøkt 6. juni 2019[Hentet fra Wikidata]
  6. ^ Svenskagravar.se, www.svenskagravar.se, oppført som Nyblom, Helena, besøkt 5. august 2020[Hentet fra Wikidata]
  7. ^ «Bortbytingarna - Wikisource». sv.wikisource.org. Besøkt 18. mars 2020. 
  8. ^ Mal:Web cite
  9. ^ a b Gunnel Vallquist: (sv) Helene (Helena) A Nyblom i Svenskt biografiskt lexikon (1990-1991), hämtad 2012-10-16.
  10. ^ a b HumaNetten, Nr 7 hösten 2000 Helena Nyblom - konvertiten och sagoberätterskan - Elisabeth Stenborg
  11. ^ Gunnel Vallquist: (sv) Helene (Helena) A Nyblom i Svenskt biografiskt lexikon (1990-1991)), hämtad 2012-10-14.

Videre lesning

[rediger | rediger kilde]
  • Att bli människa: barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Mathilda Mallings författarskap 1880-1910. Göteborg: Makadam. 2010. ISBN 978-91-7061-087-5. 
  • Natur och kultur i Helena Nybloms sagor. Lund: Litteraturvetenskapliga institutionen, univ. 1983. 
  • Selma Lagerlöf, Helena Nyblom och Elisabet Dohna. Uppsala: Arne Eklund. 1957. 
  • Helena Nyblom och den svenska konstsagan vid sekelskiftet: kap. "Konstsagans källor" och "Förhållandet folkdikt - konstsaga". Uppsala: Littvet. inst., Uppsala univ. 1988. 
  • Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom. Stockholm: Bonniers juniorförl. 1991. ISBN 91-48-51971-5. 
  • Helena Nyblom. Stockholm: Norstedt. 1987. ISBN 91-1-873132-5. 

Eksterne lenker

[rediger | rediger kilde]
Wikisource (en) Författare:Helena Nyblom – originaltekster fra den engelskspråklige Wikikilden
Hentet fra «https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Helena_Nyblom&oldid=24132089»