Wikipedia:Ukens artikkel
|
| Våre beste artikler |
|
- og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.
Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil, kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside. Se årsoversikten over forslag. Du kan også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
[rediger] Ukens artikkel
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Andorra er et lite land som ligger imellom Frankrike og Spania i den østlige delen av fjellkjeden Pyreneene. Landet er et fyrstedømme med to samfyrster som statsoverhoder: biskopen av Urgell og Frankrikes president. Ordningen med to samfyrster ble traktatfestet i 1278. Først i 1993 ble landet en suveren stat og fullverdig medlem av det internasjonale samfunn. Andorras politiske system har gjennomgått en reformprosess der grunnloven av 1993 har gjort landet til et parlamentarisk demokrati. Det tidligere fattige og isolerte landet opplevde fra 1950-tallet og utover en økonomisk oppgangsperiode. Turisme og handel, bankvirksomhet og eiendomsutvikling har vært de viktigste sektorene i økonomien. Les mer… |
Neste ukes bolk er:  Astrid Lindgren-prisen er en årlig litteraturpris som tildeles svenske barnebokforfattere, «för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen». Prisen ble stiftet i 1967 av forlaget Rabén & Sjögren, som var Lindgrens eget forlag, både som forfatter og som forlagsredaktør. Prisbeløpet er 50 000 svenske kroner, og den deles ut årlig på Astrid Lindgrens fødselsdag den 14. november. Juryen for prisen består av representanter for forlaget og for Astrid Lindgrens familie. Les mer… |
[rediger] Ukens nynorsk-artikkel
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Trettiårskrigen (1618–1648) vart utkjempa hovudsakleg i det som i dag er Tyskland, og til forskjellige tider omfatta krigen nesten alle landa i Europa. Det var ein av dei mest øydeleggjande krigane i europeisk historie. Opphavet til krigen og målet til deltakarane var kompliserte, og ein kan ikkje peike ut ei enkelt årsak til krigen. Opphavleg vart krigen kjempa som ein religionskrig mellom protestantar og katolikkar i Det tysk-romerske riket, men maktbalansen innafor riket spelte òg ei stor rolle. Gradvis utvikla krigen seg meir til ein generell konflikt som omfatta dei fleste statane i Europa. Heile regionar vart lagt i grus under trettiårskrigen av dei vandrande soldatane (bellum se ipsum alet). Trettiårskrigen enda med avtalar i Osnabrück og Münster, delar av den større freden i Westfalen. les meir … |
Neste ukes bolk er:  Ein vulkan er ein opning eller sprekk i jordoverflata eller jordskorpa, som gjer at varm, smelta stein, oske og gassar slepp ut frå under overflata. Vulkansk aktivitet der stein vert kasta ut formar ofte fjell eller fjelliknande trekk over ein lengre periode. Vulkanar finn ein vanlegvis der jordskorpeplater dreg frå kvarandre eller møter kvarandre. Ein midtoseanisk rygg, til dømes den midtatlantiske ryggen, kan ha vulkanar som vert skapte av jordskorpeplater som dreg frå kvarandre. Eldringen i Stillehavet er døme på vulkanar skapt av møtande plater. Vulkanar kan dannast av mantelplummar. Desse såkalla heiteflekkane, til dømes ved Hawaii, kan dannast langt frå plategrensene. Heiteflekkvulkanar finn ein òg andre stader i solsystemet, særleg på steinplanater og månar. Les meir… |
[rediger] Ukens danske artikkel
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  En ædelgas er et grundstof i gruppe 18 i det periodiske system. Disse grundstoffer, karakteriseret som ikke-metalliske og kemisk inaktive, er gasser ved standardbetingelser. De fem ædelgasser, der har stabile isotoper er helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr) og xenon (Xe). Dertil kommer radon (Rn), som er radioaktivt, samt det ret nyopdagede syntetiske ununoctium (Uuo). Kemisk er ædelgasserne meget stabile grundet det maksimale antal valenselektroner, de indeholder i deres yderste skal, og som et resultat af dette reagerer de sjældent med andre grundstoffer. Neon, argon, krypton og xenon udvindes fra luft ved brug af metoder for kondensering og fraktionsdistillering. Helium separeres typisk fra naturgas, og radon isoleres som oftest fra radioaktivt forfald af dissocierede radiumforbindelser. Ædelgasser har flere vigtige anvendelser i industrier som oplysning, svejsning og rumudforskning. Helium bruges ofte i SCUBA til at erstatte en del af vejrtrækningsblandingen. Efter at risikoen for let antændelse af hydrogen blev anerkendt, blev dette grundstof erstattet af helium i luftskibe og balloner. Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Amalienborg er et slotsanlæg, der er beliggende i Frederiksstaden i København og som fungerer som hovedresidens for den danske monark. Anlægget består af fire næsten ens palæer, der omkranser en ottekantet slotsplads. Amalienborg er det fornemste stykke rokokoarkitektur i Danmark. Amalienborg er opkaldt efter Frederik 3.'s dronning Sophie Amalie, der omkring 1670 lod opføre et lystslot, der fik navnet Sophie Amalienborg. Dette brændte imidlertid allerede i 1689, og først efter Frederik 5.'s kroning i 1746 opstod der en storstilet plan om at opføre kvarteret Frederiksstaden, hvis centrum skulle være en monumental plads omgivet af fire palæer, hvis udformning var foreslået af Nicolai Eigtved. Efter Christiansborg Slots brand i 1794 blev Amalienborg overtaget af kongehuset, og siden har slottet været monarkens primære bolig. Læs mere |
[rediger] Utvalgt svensk artikkel
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Ivar Kreuger (1880-1932) var en svensk ingenjör, företagsledare, finansman och grundare av Kreugerkoncernen. Kreuger har kallats "Fursten i den första globala finansstaten" och var redan under sin levnad känd som "Tändstickskungen". Från att ursprungligen under tidigt 1900-tal grundat byggföretaget Kreuger & Toll Byggnads AB, med armerad betong som specialitet, skapade Kreuger ett omfattande tändsticks- och finansimperium som i slutet av 1920-talet kontrollerade merparten av världens hela tändsticksproduktion och en rad stora svenska industrikoncerner. Koncernens omfattande utlåning till stater under 1920-talet bidrog till att kapital från USA finansierade en stor del av uppbyggnaden av Europa efter första världskriget. Efter börskraschen i New York 1929 började koncernen få problem. Kreugers död i Paris den 12 mars 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen, en av historiens mest omfattande konkurser som fick långtgående konsekvenser i många länder. Läs mer… |
Neste ukes bolk er:  Édith Piaf (1915–1963) var en fransk sångerska och en ikon inom musikkulturen. Hon har allmänt ansetts som Frankrikes största populärmusikartist. Piaf var arvtagare till en stark tradition av parisisk chanson och den logiska efterföljaren till 1920-talets ”chanteuses réalistes”: Yvonne George, Damia och Fréhel. Hon var också en av de sångare som var med och skapade en ny parisisk musiktradition av mer internationell och exportvänlig karaktär. Hennes tidiga sånger som Marguerite Monnots Mon légionnaire (1937) och Michel Emers L'Accordéoniste (1940) tillhör den gamla music hall-traditionen. Piafs dramatiska tolkning av de texter hon sjöng och hennes speciella röst stämde väl med hennes egna komplicerade livsförhållanden med sprit- och drogproblem. Hon fick stora framgångar bland annat med sånger som La vie en rose (1946; egen text), Milord (1959) och Non, je ne regrette rien (1960). Hon var den främsta representanten för den franska chanson-traditionen under 1950- och 1960-talen. Piaf medverkade även i filmer. Läs mer… |
