Wikipedia:Relevanskriterier/kladd fra svensk Wikipedia

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Gå til: navigasjon, søk

Dette er en (uferdig) oversettelse av svensk Wikipedias relevanskriterier. For relevanskriteriene på norsk Wikipedia, se Wikipedia:Relevanskriterier. Denne siden kan brukes som et utgangspunkt for diskusjon om flere relevanskriterier.

Crystal Clear app messenger.pngUoversatt: Denne artikkelen er delvis på svensk, og ikke fullstendig oversatt til norsk.
Oversatte deler av artikkelen er ikke tilpassa norske forhold. Pekere er ikke satt til norsk Wikipedia.

Et emne har relevans eller har en encyklopedisk verdi om det er kjent utenfor en begrenset intressegruppe. Det bør imidlertid fastslås at relevanskriteriene ikke er en offisiell retningslinje eller policy, men mange av bidragsgiverne på Wikipedia anser at kriteriene er til stor hjelp for å bedømme om en artikel fortjener sin plass på Wikipedia da Wikipedia ikke er en samling av tilfeldig informasjon, hvilket er et korrekt syn.

Bakgrunn[rediger | rediger kilde]

Wikipedia skal bare inneholde fakta som er verifiserbare, og som ikke er egen forskning. I en slettediskusjon på WP:S kan det hevdes at en artikkel bør slettes på grunn av at den er skrevet som egenreklame, at den består av egen forskning eller at innholdet ikke er mulig å verifisere. Alle disse argumentene er slettingsgrunner. Andre wikipedianere kan hevde at et emne som mange finner obskurt, ikke nødvendigvis er uencyklopedisk. Det er altså vanskelig å trekke grenser. Derimot har det på dette prosjektet med tiden blitt utviklet en praksis, som mange etablerte brukere benytter når de argumenterer om hvorvidt en omdiskutert artikkel skal beholdes eller slettes. Denne praksisen nedtegnes her i form av (inntil videre uoffisielle) retningslinjer, som kan være et hjelpemiddel når det skal avgjøres om en artikkel har livets rett eller ikke. Som alt annet på Wikipedia er disse retningslinjene ikke hogd i stein. De kan modifiseres dersom fellesskapet kommer til at det er nødvendig.

Irrelevant til det motsatte er bevist[rediger | rediger kilde]

Praksis er at bevisbyrden ligger på den som vil beholde en artikkel. Dette innebærer at et emne er irrelevant inntil det motsatte er bevist.

Relevanskriterier[rediger | rediger kilde]

I diskusjoner der det henvises til følgende relevansekriteria, bør man linke til et bevis på at ens henvisning stemmer.

Basiskriteria[rediger | rediger kilde]

Disse kriteriene står over alle andra kriterier, og er grunnleggende retningslinjer for Wikipedia som ikke kan bortforklares:

(flere?)

Disse retningslinjene påpeker at dersom et artikkelemne skal oppfylle grunnleggende krav, må det finnes verifiserbare kilder å basere artikkelen på. Er artikkelemnet ikke tidligere omtalt, er ikke Wikipedia stedet å først gjøre dette.

Personer, levende og døde[rediger | rediger kilde]

Hva man kan ha med i biografier er et følsomt kapitel. Se Wikipedia: Biografier över levande personer for retningslinjer som gjelder for nålevende personer.

Populærmusikk og -grupper[rediger | rediger kilde]

Det finnes masse stoff om musikkgrupper, sangere og andre musikere på Wikipedia, se Kategori:Musiker. For at ikke Wikipedia skal oversvømmes av artikler om obskure demo-band, der fakta ikke kan verifiseres, finnes nedstående relevanskriterier.

En musikkgruppe eller musiker er relevant eller har encyklopedisk verdi om minst et av disse kriteriene er oppfylt:

  • Har gitt ut minst ett album på et internasjonalt selskap.
  • Har gitt ut minst ett album på et indie-/sjølstendig selskap (det vil si et plateselskap som har eksistert mer enn et par år og som har såkalte independent-artister i stallen, og der mange av disse er relevante), og der albumet har blitt solgt i minst 1000 eksemplar.
  • Har hatt en hit på en nasjonal toppliste i minst ett stort eller mellomstort land.
  • Har vært på en internasjonal turne eller en nasjonal turne i minst ett stort eller mellomstort land.
  • Har vært omtalt i flere nasjonale eller lokale etablerte og velrenomerte medier (blogger, skoleaviser og liknende ikke inkludert).
  • Har minst ett gruppemedlem som har vært med i andre relevante band. Når det gjelder solo- og sideprosjekt, anbefales det å omdirigere til hovedartikkelen og omtale prosjektet der.
  • Må regnes som den mest framstående representanten for en musikkstil, musikkretning eller en lokal scene i en by, et område eller liknende (f.eks. Manchester- og Bristol-scenen på 1990-tallet). Merk at de vanlige krava, som verifiserbarhet, også gjelder for artikler som faller inn under dette punktet.
  • Har vunnet en stor musikkpris som Grammy, Juno Award eller Mercury Music Prize eller tilsvarende.
  • Har vunnet eller fått en høy plassering i en stor musikkonkurranse.
  • Har skrevet eller framført musikken til et verk som er relevant (f.eks. hovedmotivet i en film eller tv-serie).
  • Har blitt hyppig spilt på en nasjonal radiokanal.
  • Har vært emne for et minst halvtime-langt musikkprogram i en nasjonal radiokanal.
Musikere/musikkgrupper som ikke primært lanserer sin musikk på plate[rediger | rediger kilde]

En musikkgruppe eller musiker som av ulike årsaker ikke lanserer sin musikk på plate, er relevant om:

  • Personen/gruppa er kjent på riksnivå innafor sin sjanger.
  • Personen/gruppa er blitt omtalt i riksdekkende massemedier.
  • Personen har vært en framtredende vokal- eller instrumentalsolist, dirigent eller liknende ved flere oppførelser på etablerte musikkscener (f.eks opera- eller konserthus).

Forfattere[rediger | rediger kilde]

  • Virksom før år 1700.
  • Opphavsperson (eneste eller mest sentrale) til verk som er trykt i minst 10.000 fysiske eksemplar.

Personer innen tv, radio og presse[rediger | rediger kilde]

En person er relevant ved at noen av følgende krav oppfylles:

  • Programleder, hovedrolleinnehaver eller annen framtredende profil i en tv- eller radioprogramserie med rating på minst 25.000 eller enkeltprogram med rating på minst 100.000.
  • Mindre framtredende profil i tv- eller radioprogramserie med rating på minst 100.000.
  • Sjefredaktør, fast spaltist eller liknende i avis med opplag på minst 100.000.

Idrettspersoner[rediger | rediger kilde]

Merk: For fotball fins det en egen stilmanual med relevanskriterier for fotballspillere.

En idrettsutøver eller -leder er relevant om han/hun er, eller har vært, noe av dette:

  • Profesjonell aktiv eller leder for profesjonell aktiv.
  • Aktiv eller leder i olympiske leker, verdensmesterskap, verdensdelsmesterskap eller annen kvalifisert konkurranse for verdens- eller verdensdelseliten.
  • Har i egenskap av framtredende idrettsprofil fått særskilt oppmerksomhet i riksdekkende massemedier, med for eksempel et lengre individuelt intervju.
  • Tilhører den nasjonale eliten, definert som de 0,5 prosent høyest ransjerte av alle registrerte konkurrerende i sin klasse (kjønn, alder, vektklasse, funksjonshinder osv) i landet.
  • NM-medaljer på seniornivå i idretter/øvelser med flere enn 5 deltakere.
  • NM-tittel på seniornivå i idretter/øvelser med flere enn 3 deltakere.
  • Internasjonal mesterskapstittel (minst kontinentalt mesterskap) på juniornivå i idretter/øvelser med flere enn 5 deltakere.

Eksempel på idrettsartikler eller tekster i disse som ikke er relevante:

  • Utøvere og ledere som tilhører nasjonalt juniornivå, inkludert gull i junior-NM, eller nordisk mesterskap for junior.
  • Utøvere og ledere som aldri har tilhørt eliten eller utmerka seg på annet vis.
  • Dagsaktuelle tropper og/eller lagoppstillinger, som gjerne raskt blir uaktuelle.
  • Dopingmistanker som ikke er bekrefta ved B-prøve. Utslag på A-prøven er ikke relevant.

Akademikere og forskere[rediger | rediger kilde]

Om en akademiker oppfyller ett eller flere av disse kriteriene, fortjener vedkommende en artikkel i Wikipedia:

  • Personen anses - av dem som arbeider på samma felt - som en framstående ekspert og en viktig person innafor området.
  • Personen har publisert et signifikant og velkjent akademisk verk.
  • Personen har forfatta et verk som benyttes som kurslitteratur ved flere høyskoler/universitet - av andre enn forskeren sjøl.
  • Personens arbeider sett under ett er signifikante og velkjente.
  • Personen er kjent for å ha lagt fram eller vært opphav til et viktig nytt konsept, en ny teori eller ny ide.
  • Personen er tildelt en kjent akademisk meriterende pris.
  • Personen siteres ofte (SCI).

Om en akademiker ikke oppfyller minst ett av disse kriteriene, kan vedkommende likevel være relevant for en artikkel. Det er vanskelig å definere konkrete krav til antall publikasjoner eller deres kvalitet. Slike kriterier varierer i praksis mye fra fag til fag. Ved populærvitenskapelig eller populariserende virksomhet kan en for eksempel bruke noenlunde samme kriterier som for andre forfattere.

Om en akademiker er kjent bare for sitt bidrag til et eneste konsept, for en eneste artikkel eller ide, kan det tidvis være bedre å ta med informasjonen i en artikkel om dette - og gjøre personens navn til en omdirigering.

Politikere[rediger | rediger kilde]

Se Wikipedia:Stilmanual/Politikere.

Fiktive fenomener og personer[rediger | rediger kilde]

Fiktiva fenomen och/eller personer är relevanta eller har encyklopediskt värde om de möter ett av följande kriterier:

  • De är omnämnda mer än en gång (och/eller är av avsevärd betydelse) i verk av av icke-trivial verkshöjd.

En fiktiv person, plats, varelse eller sak bör ha en egen artikel om den omnämns på ett icke-trivialt sätt i flera olika verk.

Institusjoner og organisasjoner[rediger | rediger kilde]

Tillräckliga krav för institutioner (myndigheter, företag, föreningar, stiftelser etc) om inget annat anges:

  • Institutionen har varit föremål för icke-trivialt publicerat arbete i respekterade massmedier utan anknytning till institutionen själv (tidningar, böcker, TV-dokumentärer, internetsajter).
  • Institutionens historia och utveckling är, enligt oberoende källa, unik eller exceptionell.

Foretak[rediger | rediger kilde]

Ett företag eller ett bolag är relevant eller har encyklopediskt värde om det möter ett av följande kriterier:

  • Företaget eller bolaget förekommer i listor över viktiga företag, publicerade av renommerade och oberoende publikationer
  • Företaget har stor marknadsandel i en eller flera branscher, vilka i sig är av encyklopediskt intresse
  • Företaget har bidragit starkt till utveckling av produkter med stor betydelse för många
  • Företaget har grundats av personer, väletablerade inom näringslivet eller som på annat sätt gjort sig kända utöver det vanliga (till exempel genom att vara förtjänta av en egen biografisk artikel)
  • Företaget är börsintroducerat
  • Företaget äger ett relevant varumärke
Varemerker og produkter[rediger | rediger kilde]
  • Varumärken och produkter som är allmänt kända, åtminstone på riksnivå.

Huliganfirmor[rediger | rediger kilde]

Huliganorganisationers relevans har varit särskilt omdiskuterad. Detta är ett förslag på policy för firmors relevans.

  • En enskild firma eller organisation är relevant om och endast om den har skildrats ingående i något av firman oberoende massmedialt verk, som en bok (ex Firman Boys i En av grabbarna) eller dokumentär/spelfilm (ex Chelsea Headhunters i The Football Factory). Material från firmascenen (t ex webbplatser) räknas inte, inte heller enstaka omnämnanden i massmedier.
  • Som vanligt gäller att texten ska vara verifierbar.
  • Denna policy kan med modifikation efter sunt förnuft användas för andra kriminella/ljusskygga organisationer.

Skoler og andre læreinstitusjoner[rediger | rediger kilde]

Disse institusjoner er relevante:

  • Offentlige høgskoler og universiteter.
  • Private høgskoler og høyskoler med offentlig godkjente utdanningsprogram
  • Offentlige grunnskoler og videregående skoler (bør samles i listeartikler per område)
  • Private grunnskoler og videregående skoler av historisk betydning.

Myndighetsinstanser[rediger | rediger kilde]

  • Nationella myndigheter är alltid relevanta.
  • Myndigheter för en kommun, stad eller annan administrativ region är relevanta endast om de har en viss storlek. Som tumregel kan användas att de har minst 100 anställda. Irrelevanta myndigheter kan listas i artikeln om staden eller regionen.

Ideelle organisasjoner og foreninger[rediger | rediger kilde]

En organisasjon eller en forening er relevant dersom

  • Foreningen/organisasjonen er/har vært registrert i enhetsregistreret

samtidig som det oppfyller minst ett av følgende kriterier:

  • Foreningen/organisasjonen har en form for virksomhet på et tilstrekkelig høyt nivå utenfor de enkelte medlemmenes interresseområde i egenskap av medlemmer i foreningen
  • Foreningen/organisasjonen har virket over en lengere tid (50 år eller mer)
  • Foreningen/organisasjonen har publisert materiale som er registrert i BIBSYS eller andre offisielle registre/databaser
  • Foreningen/organisasjonen har hatt avgjørende betydning for en allerede relevant persons karriere

En organisasjon eller en forening er ikke relevant dersom det oppfyller ett av følgende kriterier:

  • Den retter seg mot en liten interessegruppe
  • Den har et lokalt preg
  • Den har et lite antall medlemmer (<1000)
  • Den er en lokal underordnet avdeling av en større organisasjon og har ingen unike oppgaver.
Speider- og 4H-grupper[rediger | rediger kilde]

En speidergruppe eller en 4H-gruppe er relevant dersom det oppfyller eller har oppfylt ett eller flere av disse kriteriene:

  • Gruppen har hatt nasjonal eller lokal historisk eller spesiell kulturell betydning over tid (20 år +).
  • Gruppen kan knyttes til en historisk bygning.
  • Gruppen har eller har hatt ett medlem som har en egen artikkel i Wikipedia.
  • Gruppen eier ett eller flere eldre kjøretøy av historisk eller kulturell interesse.
  • Speidergruppen har arrangert en speiderleir (jamboree) av nasjonal eller internasjonal interesse.
  • 4H-gruppen har arrangert landsleir, eller annet arrangement av nasjonal eller internasjonal interesse.
  • Gruppen har, eller har hatt annen virksomhet av historisk eller kulturell interesse.
  • Artikler på kretser eller regionavdelinger skal som hovedregel skrives som lister over medlemslagene / -gruppene.
Politiske partier[rediger | rediger kilde]

Se Wikipedia:Stilmanual/Politikere.

Idrettslag og sportsarrangementer[rediger | rediger kilde]

Et idrettslag er relevant dersom det oppfyller eller har oppfylt ett eller flere av disse kriteriene:

  • Laget har minst en profesjonell aktiv.
  • Laget konkurrerer i den høyeste tredelen av et nasjonalt seriesystem for seniorer.
    • For fotball i Norge definers de tre øverste divisjonene for herrer som den høyeste tredelen.
  • Laget har minst 2 000 medlemmer.
  • Laget er eller har vært ungdomsklubb for en anerkjent utøver (utøver med internasjonal medalje fra kontinentalt mesterskap eller større, eller med markant nasjonal pressedekning).
  • Laget har hatt nasjonal eller lokal historisk eller spesiell kulturell betydning over tid (20 år +).
  • laget var blant de første som drev en særidrett i nasjonalt system.
  • Laget har arrangert et tradisjonelt mesterskap, konkurranse eller stevne for nasjonal og internasjonal elite.

Andre emner som fortjener artikler:

  • Landslag og nasjonale særidrettsforbund.
  • Tradisjonelle mesterskap, konkurranser og stevner for nasjonal og internasjonal elite.
  • Enkeltstående mesterskap, konkurranser og stevner bør få egne artikler dersom det har fått presseomtale i flere nasjonale medier og kan dekkes med en artikkel av en viss størrelse.
  • Tradisjonelle mosjonsidrettskonkurranser, stevner eller lignende med minst 1 000 aktive deltakere.

Artikler på idrettskretser, særidrettskretser og distriktsavdelinger av særidrettsforbund:

  • Denne typen artikler skal som hovedregel skrives som lister over medlemslag og -klubber.

Eksempel på idrettsartikler som ikke er relevante:

  • Aktuelle tropper og/eller laguttak og lagoppstillinger som er utsatt for hyppige endringer og fort blir uaktuelle.
Studentorganisasjoner[rediger | rediger kilde]
  • En självständig studentkår eller sammanslutning av studentkårer är relevant, i egenskap av fackligt representationsorgan.
  • En studentnation vid ett universitet med nationsobligatorium (Uppsala, Lund) är relevant, i egenskap av lokal kulturinstitution.
  • En underavdelning till en studentkår är relevant endast om den tillfredsställer de allmänna kriterierna för organisationer.

Bøker, filmer, kunstverk og andre kulturprodukter[rediger | rediger kilde]

En kulturprodukt (bok, målning, film, musikstycke etc) är relevant om den uppfyller eller har uppfyllt något av dessa kriterier:

  • Skapad före år 1500. Kommentar: Tidsgränsen är satt precis före tryckhantverkets genombrott, då böcker och musikalier var ovanliga.
  • För nyare böcker krävs eget ISBN och - för böcker utgivna i Sverige - att de finns på offentliga bibliotek i fler än bara pliktexemplar.
  • Omnämnd i facklitteratur.
  • Av officiella källor ha bedömts ha stor betydelse eller är typiskt för sin genre. Kommentar: Bör preciseras.

Kunstverk og andre unike verker[rediger | rediger kilde]

Ett unikt konstverk är relevant om det

  • är konst- och/eller kulturhistoriskt välbekant.
  • är särskilt belysande för en viss konsthistorisk/stilistisk epok eller riktning.
  • är framställda av en känd konstnär (e dyl).
  • belönats med någon större konstnärlig utmärkelse.
  • ingår i samlingar vid nationella, kommunala eller större privata museer.
  • utgör offentlig utsmyckning (t ex en staty).
  • av andra skäl än ovan givits stor uppmärksamhet i medier och dylikt, t ex på grund av uppmärksammade konststölder, höga försäljningspriser, kända falsarier etc.

Aviser og tidskrifter[rediger | rediger kilde]

  • Kontinuerligt utgiven i minst 100 år, eller kortare om den av andra skäl kan anses intressant.
  • Kontinuerligt utgiven med upplaga på minst 50 000, eller mindre om den av andra skäl kan anses intressant.
  • Tidningar och kataloger som enbart syftar till att marknadsföra en produkt, ett varumärke eller liknande är i allmänhet inte relevanta, oavsett upplaga och kontinuitet. Undantag gäller de som har unik kulturell status, till exempel IKEA-katalogen.

Nettsteder og webbinnehåll[rediger | rediger kilde]

En webbplats eller webbinnehåll (till detta begrepp räknas webbserier, olika former av webbradiostationer och podcasts, bloggar, internetforum, webbtidningar, e-zines med mera) är relevanta om ett av följande kriterier möts

  • Har exceptionellt hög trafik
  • Har hög Alexaranking (låg Alexaranking innebär dock inte automatiskt att en webbplats inte duger)
  • Är uppmärksammad i media på olika sätt

Den är dock inte relevant om

  • Den är officiell webbplats för ett företag, en organisation, ett varumärke etc (jämför microsoft.com kontra Microsoft, regeringen.se kontra Sveriges regering), då kan den omnämnas i huvudartikel. Om en sådan webbplats huvudman inte är relevant så är inte heller webbplatsen det.
  • Det är en privat hemsida av fankaraktär

Musikkstykker og album[rediger | rediger kilde]

Et album er relevant:

  • Om det er utgitt på et internasjonalt plateselskap.
  • Om det er utgitt på et selvstendig plateselskap eller annet lokalt selskap og har solgt minst 10 000 fysiske eksemplarer.

Var för sig tillräckliga krav på ett musikstycke/en sång/en singel:

  • Om singeln har legat på en nationell, kvalificerad topplista.
  • Om sången är en nationalsång, eller används som officiell sång för en region, en stad eller liknande.
  • Om sången/stycket tillhör standardrepertoaren i sin genre.

Plasser, veier och bygninger[rediger | rediger kilde]

  • Tätorter.
  • Kirker og tilsvarende hellige offentlige byggninger.
  • Platser namngivna på landsvägskartor.
  • Numrerade vägar, genomfartsvägar och vägar som har eller har haft särskild betydelse för samhället.
  • Centrumområden, varuhus, byggnadskomplex, torg och gator som hyser eller har hyst verksamhet riktad till allmänheten på region- eller riksnivå.
  • Offentliga större idrottsanläggningar med läktare, omklädningsrum etc.
  • Nutida och äldre administrativa enheter såsom kommuner, socknar och härader, samt dessas motsvarigheter i olika länder.
  • Byggnadsminnen, nationalparker och andra platser med nationell skyddsstatus.
  • Järnvägsstationer, bussterminaler och andra knutpunkter för fjärrtrafik.

Irrelevanta platser

  • Enskilda butiker, inrättningar, fastigheter, byggnader och kvarter utan historisk betydelse.
  • Vägar som varken har nummer, genomfartstrafik, kommersiell/offentlig verksamhet eller historisk betydelse.
  • Öppna platser i städer som inte är torg och inte har särskild historisk betydelse.
  • Enskilda rondeller eller vägkorsningar som inte är historiska eller på något annat sätt utmärker sig. (Exempel: Kungen krockade här)
  • Idrottsplaner och små gymnastiksalar som inte är anpassade för stora publikevenemang.