Konsekvensnøytralitet
Konsekvensnøytralitet er innen journalistikk et prinsipp som innebærer at konsekvensene av publisering av en tekst, en reportasje eller en nyhet ikke skal ha innflytelse på om saken bør publiseres. Ifølge dette synet er medienes oppgave er å få nyhetene fram i lyset, uavhengig av hvem som eventuelt måtte tjene eller tape på det.
Flere punkter i presens vær varsom-plakat går inn på spørsmål som omhandler konsekvensnøytralitet. VVPs hovedprisnipper fastslår at pressen har rett til å informere om det som skjer i samfunnet og avdekke kritikkverdige forhold. Konsekvenser av publiseringen unnlates (bevisst) å nevnes som kriterium på om publisering bør finne sted. Blant punkter i VVP som avgrenser på grunn av konsekvenser er blant annet (3.9) "Vis særlig hensyn overfor personer som ikke kan ventes å være klar over virkningen av sine uttalelser.", (4.3) "vær varsom ved bruk av begreper som kan virke stigmatiserende" samt (4.8) "når barn omtales, er det god presseskikk å ta hensyn til hvilke konsekvenser medieomtalen kan få for barnet"[1]
Begrepet konsekvensnøytralitet ble skapt av den svenske nyhetsjournalisten Erik Fichtelius på 1980-tallet.[2][3]
Referanser[rediger | rediger kilde]
- ^ «Vær Varsom-plakaten». Presse.no. Besøkt 29. november 2020.
- ^ Fichtelius, Erik (2008). Nyhetsjournalistik - Tio gyllene regler. Sveriges Utbildningsradio. ISBN 9789125080043.
- ^ Fichtelius, Erik (2016). Vad är en nyhet och 100 andra jätteviktiga frågor. «Är nyheten sann och relevant, alltså viktig för publiken, så ska den publiceras oavsett om det är bra eller dåligt för en viss stat, politiker eller affärsverksamhet. Reportern ska inte ha som avsikt att uppnå en viss effekt eller politisk åtgärd med sin rapportering»