Format: Radering, kolorert Dato / Date: Ukjent Kunstner / Artist: Hansen

Wikipedia: Ingvald Undset (1853 - 1893)

Geni: Ingvald Martin Undset (1853 - 1893)

Nasjonalbiblioteket: Ingvald Undset - Norske Oldsager i fremmede Museer (Kristiania 1878)

Eier / Owner Institution: Trondheim byarkiv, The Municipal Archives of Trondheim Arkivreferanse / Archive reference: Tor.H49.B03.R1056

Undset [’onsæt], Ingvald Martin, norsk Arkæolog, f. i Trondhjem 9. Novbr 1853, d. i Oslo 3. Decbr 1893, blev Student 1871, hvorefter han begyndte at studere klassisk og nordisk Filologi. Allerede fra sin tidlige Ungdom interesserede han sig stærkt for alle Mindesmærker fra den hedenske Oldtid. 1875—89 var han Assistent ved Universitetets Oldsakssamling og var tillige 1874—81 Assistent i Riksarkivet. Fra 1876 foretog han en hel Række Udenlandsrejser, hvorunder han han gjorde Studier til sit Hovedværk »Jernalderens Begyndelse i Nordeuropa« (1881), som er det første Forsøg paa at ordne og klassificere hele det store nordtyske arkæologiske Materiale fra denne vigtige Periode. Det første Afsnit af dette Værk indleverede han som Doktorafhandling og vandt ogsaa den filosofiske Doktorgrad herpaa 1881. Han fortsatte derefter indtil 1884 sine Studier i Italien, Tyskland, Frankrig, Belgien, Holland og England. Efter sin Hjemkomst skrev han en Mængde Afhandlinger til inden- og udenlandske Tidsskrifter. Paa Grund af den Sygdom, der saa tidlig bortrev ham, maatte han afslaa flere ærefulde Kaldelser fra Udlandet. I den moderne Arkæologis Historie er der faa Mænd, som har udøvet en saa bestemmende Indflydelse paa Studiernes Gang, og særlig i Nordtyskland har vel ingen indvirket saa klargørende og vejledende som U. Han vakte først Opmærksomheden hen paa sig ved et Arbejde over Ungarns Bronzealder (1880), og hans Hovedværk »Jernalderens Begyndelse i Nordeuropa« satte ham med eet Slag blandt Europas første Arkæologer. Hans øvrige videnskabelige Forfatterskab er, uagtet hans Virksomhed blev saa tidlig afbrudt, af betydeligt Omfang. Af hans selvstændige Bidrag til Nordens særlige Arkæologi er de vigtigste: »Norske Oldsager i fremmede Museer« (1878), en udførlig ræsonnerende Oversigt over Norges arkæologiske Materiale fra den ældre Jernalder (1880) og nogle mindre Afhandlinger fra hans sidste Aar, vedrørende Vikingetiden, hvori han eftertrykkelig fremhæver og med Eksempler belyser den nordiske Kulturs Sammenhæng med den udenlandske ogsaa i dette Tidsrum og Nødvendigheden af at efterspore de Vidnesbyrd, denne Sammenhæng har sat sig i de fra Tiden bevarede Oldsager. Af hans andre Skrifter kan nævnes: »Fra Akershus til Akropolis« (1892, 2. forkortede Udgave 1925), som indeholder, i populær Form, Erindringer fra hans arkæologiske Studierejser. (Litt.: »Norsk Forf.-Leks.« VI). (Siegwart Petersen.). K. F.

Kilde: Salmonsens konversationsleksikon s. 265 - 266 runeberg.org/salmonsen/2/24/0275.html

Medfølgende tekst til bildet:

Vid ett besøk i Königsberg för några månader sedan hade jag tilfälle att kasta en blick i en kort derförut afliden tysk fornforskares, den berömde Otto Tischlers efterlemnade dagböcker och anteckningar. Det visade sig deraf, huru högt denne med arkeologer och arkeologiska förhållanden i Europas olika länder ovanligt förtrogne man satte Ingvald Undset. Och när man på en kongress eller annorstädes träffer samman med fornforskare från Tyskland eller andra länder, kan man lätt öfvertyga sig om, att Tischler ej står ensam om sin uppfatning af den norske kollegan. Undset förtjener ock ett sådant anseende, ty han är utan tvifvel en bland de yppersta nu lefvande kännarne af det vidsträckta forskningsområde, som kallas förhistorisk arkeologi, och hans synkrets är vidare än de flestes, ty han blickar med vant öga äfven öfver den klassiska forntidens och medeltidens minnen. Det finnes ej mången inom, och ingen utom, Europas gränser, som skulle kuna täfla med Undset i mångsidig kännedom om de olika, mångtusen år omfattande förhistoriska perioderna och om kulturförhållandena under dem i de särskilda länderna, altifrån Nordsjöns ned till Medelhafvets kuster. Under de följande åren finna vi Undsets namn vid sidan af Nicolaysens och bröderna Ryghs bland dem, som kraftigt verka för en vetenskaplig undersökning af Norges fornminnen; och särskilt med den om norsk fornforskning och Kristiania rika fornsakssamling så högt förtjente Olaf Rygh fick Undset snart tillfälle att arbeta tillsammans. Undset är född den 9 Novbr. 1853. Att han ännu ung intager en så framskjuten vetenskapelig ställning, härför har han att tacka ei blott en ovanligt begåfning för vetenskaplig forskning, utan äfven det aldrig tröttnande nit, hvarmed han under resor och museiarbeten inom eget land och i snart sagdt alla delar af Europa gjordt sig förtrogen med de tallösa fasta och lösa fornminnen, som på ett för den invigde begripeligt språk ha så mycket att förtälja om vår verldsdels och hela menniskoslägtets kulturhistoria. Här är icke platsen att gifva en fullständig skildring af Undsets arkeologiska verksamhet, och än mindre af hans arbetan inom andra kretsar. Jag kan endast påminna om några få drag ur den förra. Redan 1868 finna vi den da endast femtonåriga "skole-eleven" Ingvald Undset som medlem af Foreningen til norske fortidsmindesmerkers bevaring, och i föreningens årsberättelse för 1872 läsa vi en innhållsrik redogörelse för den undersöksresa, som han på uppdrag af föreningen samma år företagit i sin hembygd, Throndhjemstrakten. Lifligt minnes jag ännu, med hvilken förtjusning Undset för många år sedan talade om ett viktigt fynd, som han 1873 gjort uppe i samma trakt. Bland åtskilligt skräp i ett båthus hade han letat reda på någre bronser, som gårdens egare en kort tid förut under nyodling hittat. Detta fynd kunde också verkligen uppfylla en fornforskare med glädje, ty det utgjordes af några väl arbetade romerska bronskärl från kejsaretiden, och ehuru många liknande saker anträffats inom Skandinaviens gränser, hade man ej förut så nordligt - i närheten af polarcirkeln - funnet något sådant minne af den beröring med den romerske kulturen, som vid början af den kristna tideräkningen blev af så stor betydelse för våra förfäder.