Nikolina

«Nikolina» er et skillingstrykk med opprinnelse fra Sverige.

Teksten

1.Att vara kär det är en ryslig plåga
den som försökt den säger inte nej.
Jag var så rysligt kär i Nikolina
och Lina hon var lika kär i mej.

2.Om hennes hand jag bad hos hennes pappa,
men jag fick det som jag ej väntat på.
Jeg aldrig kommit ut för någon trappa
så rysligt hastigt som jag gjorde då.

3.Jag gick då hem och satte mig att skriva
bad Nikolina ville va så snåall
att möta mig när månen börja skina
i ekebacken nästa lördagskväll.

4.Så mötte jag en mörk figur i kappa
och månen sken på himmelen den blå.
Den mötande var Nikolinas pappa
beväpnad med en rätt försvarlig påk.

5.Jag började att darra ut i knäna
och tänkte ta'till benen rädd och stygg,
men medan jag så gnodde mällan träna
fick påken dansa på min rygg.

6.Jag skrev til Nikolina då och sade:
Nu är det mitt håp totalt adjö,
om du ej bota kan min kärlekspina
sså dränker jag mig ut i närmaste sjö.

7.Men Lina skrev igen och sade till mig:
O kära Pelle blott nu hör på mig,
den som sitt liv förkortar är en kruka
du kan väl vänta till dess gubben dör.

8.Och nu så väntar jag och Nikolina
att gubben snart skall kola vippen av,
och som en gravsten skall jag då just sätta
den gamla påken uppå gubbens grav.

Kilder

• De gamle visene 4 med Alf Prøysen, Forlaget For Alle, Oslo 1975