Lennart Nilsson

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Lennart Nilsson
Født24. aug. 1922[1][2][3][4]Rediger på Wikidata
Strängnäs[2]
Død28. jan. 2017[1][2][3][4]Rediger på Wikidata (94 år)
Stockholm[2]
BeskjeftigelseFotograf, skribent, naturviter Rediger på Wikidata
NasjonalitetSverige
GravlagtNorra begravningsplatsen (2017–)[5]
UtmerkelserHasselbladsprisen (1980)[6][7]
Prins Eugen-medaljen (1974)
The KTH Great Prize (1972)

Lars Olof Lennart Nilsson (født 24. august 1922 i Strängnäs, død 28. januar 2017[8] i Engelbrekts distrikt i Stockholm) var en svensk fotograf, mest kjent for sin banebrytende kikkhullsfotografering innen medisinen. Hans mest kjente arbeid er filmen Sagan om livet og boken Ett barn blir till.

Liv og verk[rediger | rediger kilde]

Lennart Nilsson som pressefotograf på Bromma lufthavn i 1946.

Bakgrunn[rediger | rediger kilde]

Da han var elleve år gammel fikk sitt første kamera av faren.[9]

Fotograf[rediger | rediger kilde]

Sent i tenårene og så tidlig i tjueårene fikk han anledning til å fotografere mange berømte svensker. Nilsson dokumenterte det svenske kongehuset fra 1940-tallet.[10]

Kong Gustaf VI Adolf og Lennart Nilsson i 1965.

Nilsson begynte sin yrkeskarriere som reportasjefotograf, blant annet for bildebladene Se og Life i årene 1965 til 1972.

Nilsson var den første som klarte å fotografere et levende foster i livmoren, men han bygde også dette fotografiske arbeidet på aborterte fostre.[11] Han fortsatte etter dette å utfordre grensene for hva som var mulig innen medisinsk fotografi. Særlig berømt er bildet der fosteret holder en tommel i munnen, som om det sugde på den.

Han ble flere ganger prisbelønt for sitt arbeid, ble æresdoktor og fikk i 2009 professortittel med begrunnelsen: «För att han synliggjort det osynliga och med vetenskaplig precision dokumenterat människans inre».[12]

I januar 2010 viste Sveriges Television Mikael Agatons dokumentarserie Resan till livets kärna som skildret Nilssons forsøk på å fotografere organellene i den menneskelige celle.

Nilsson var sønn av Nils Georg Nilsson og Karin Nilsson, født Lindén. Han var gift med Birgit Svensson (1926-1986) og med Catharina Fjellström, født Tjörnedal.[13]

Priser og utmerkelser[rediger | rediger kilde]

Bibliografi[rediger | rediger kilde]

  • Ett barn blir till, Bonniers (1965, 1976, 1990, 2003, 2009)
  • Jag vill göra det osynliga synligt, Bonnier Fakta (2010)
  • Lennart Nilsson Stockholm, Max Ström (2008)
  • LIFE, Jonathan Cape (2006)
  • Lennart Nilsson - hans livs bilder, Max Ström/Albert Bonniers förlag (2002)
  • Kroppens försvar, Bonnier Fakta (1985)
  • Nära naturen, Bonnier Fakta (1984)
  • Se Människan, Albert Bonniers förlag (1973)
  • Halleluja, en bok om frälsningsarmén, Albert Bonniers förlag (1963)
  • Myror, Forum (1959)
  • Liv i hav, Tiden (1959)
  • Reportage, Albert Bonniers Förlag (1955)
  • Sweden in Profile, Svenska institutet/Medéns (1954)

Fotografier i utvalg[rediger | rediger kilde]

Referanser[rediger | rediger kilde]

  1. ^ a b Encyclopædia Britannica Online, Encyclopædia Britannica Online-ID biography/Lennart-Nilsson, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ a b c d «Lennart Nilsson, Photographer Who Unveiled the Invisible, Dies at 94»[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ a b Munzinger Personen, Munzinger IBA 00000025796, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  4. ^ a b Archive of Fine Arts, cs.isabart.org, abART person-ID 150882, besøkt 1. april 2021[Hentet fra Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, www.svenskagravar.se, oppført som Nilsson, Lars Olof Lennart, besøkt 19. november 2017[Hentet fra Wikidata]
  6. ^ Hasselblad Foundation, «Tidigare Pristagare»[Hentet fra Wikidata]
  7. ^ www.hasselbladfoundation.org, besøkt 19. mars 2022[Hentet fra Wikidata]
  8. ^ «Världsberömde fotografen Lennart Nilsson död», Sydsvenskan 28. januar 2017
  9. ^ Lennart Nilsson, Lennart Nilsson Photography AB. Lest 30. januar 2017.
  10. ^ Lennart Nilsson, hans livs bilder, side 162
  11. ^ «Natalia Kazmierska: En abortdebatt blir till - Natalia Kazmierska - Expressen.se». [død lenke]Expressen - En abortdebatt blir till
  12. ^ «Lennart Nilsson får hederstitel av regeringen», Kamera & bild 4. juni 2009
  13. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P A Norstedt & Söner, Stockholm 1999 side 797
  14. ^ «Utmärkelser och minnestecken 1919–2001, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 2002, side 10» (PDF). Arkivert fra originalen (PDF) 7. mars 2016. Besøkt 29. januar 2017. 
  15. ^ «Samtliga innehavare av Stora guldmedaljen». Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Besøkt 17. april 2009. 

Kilder[rediger | rediger kilde]

Eksterne lenker[rediger | rediger kilde]