Kastal
En kastal är en tornliknande försvarsbyggnad i sten uppförd under medeltiden.
Etymologi[redigera | redigera wikitext]
Ordet kastal är en variant av kastell, vilket i sin tur är en försvenskning av det latinska castellum, som betyder befäst plats och är diminutiv av castrum som betyder borg. En kastal är således en "liten borg".
Kastaler i Sverige[redigera | redigera wikitext]
I de nordiska länderna började man uppföra kastaler på 1100-talet. Kastalerna byggdes intill kyrkor eller på andra strategiska platser. Vissa kastaler kom med tiden att bli kärntorn i stora borganläggningar, exempelvis Slottet Tre Kronor, Borgholms slott och Kalmar slott. De kastaler som bäst har bevarats i sin grundform till våra dagar är oftast de som ligger invid kyrkor och som inte har utvecklats till större anläggningar.
De första kastalerna byggdes troligtvis av trä, men kom sedermera att ersättas av kastaler i sten. En kastal har vanligen en rund- eller fyrkantig planform, är 3-4 våningar hög och byggd i mycket enkel rundbågestil.
Tolkning[redigera | redigera wikitext]
En äldre tolkning är att de användes som försvarstorn eller vakttorn. En förklaringsmodell som ges i aktuell forskning är att kastalerna hade både en sakral och fiskal funktion. Bottenvåningen inrymde ett kapell medan de i övrigt utgjorde skattesilor med magasinsvåningar, där skatteuppbörden förvarades i väntan på vinterväg då den kunde transporteras till centralmakten.[1] De har endast undantagsvis använts som bostäder.
Kastaler på Gotland[redigera | redigera wikitext]
- Kruttornet (1100-tal)
Väl bevarade kastaler finns vid följande kyrkor:
- Gammelgarns kyrka (1100-tal - övre delen rekonstruerad)
- Lärbro kyrka (1100-tal)
- Sundre kyrka (rund kastal, tidig medeltid)
Lämningar av kastaler finns vid följande kyrkor:
- Fröjels kyrka
- Gothems kyrka
- Hamra kyrka
- Lau kyrka
- Västergarns kyrka
- Öja kyrka
- Kräklingbo kyrka (ej synlig ovan mark)
- Näs kyrka (ej synlig ovan mark)
Lämningar efter kastaler finns även i:
- Botvatte i Ala socken (Botvatte kastal)
- Fardume i Rute socken
Uppgifter om kastaler finns från:
- Sanda socken, dels från Sanda kyrka och dels från Stenhuse gård.
Kastaler på svenska fastlandet[redigera | redigera wikitext]
- Nyköpingshus äldsta del (1100-tal)
- Vid Stora Kungsladugården invid Kilaån (ruin, 1100-tal)
Dessutom finns det kastaler vid följande kyrkor:
- Brunflo kyrka i Jämtland (1100-tal)
- Fellingsbro kyrka i Västmanland (osäker datering och funktion)
- Valleberga kyrka i Skåne (senmedeltida)
- Löderups kyrka i Skåne (1400-tal)
- Harmångers kyrka i Hälsingland (medeltida, nu klocktorn)
- Benestads kyrka i Skåne
- Hagbards källare i Blekinge (ruin)
Sunne kyrkoruin (1100-tal) i Jämtland har resterna av en delvis raserad kastal.
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Kastalen vid Brunflo kyrka -
Den runda kastalen vid Sundre kyrka -
Kastalen vid Harmångers kyrka -
Kastalen vid Gammelgarns kyrka -
Ruinen av en kastal vid Öja kyrka, Gotland -
Kastal från 1100-talet vid Lärbro kyrka, Gotland -
Kastalgrunden i Ala socken
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- [1] Nationalencyklopedin: Kastal
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Tommy Puktörne, "Den medeltida kyrkan i Skön", ur Kyrkan och bygden - utgiven med anledning av Sköns kyrkas 150-årsjubileum, 1 oktober 2000