Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 16, 2017

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Nasafjälls silvergruva' på en karta från 1646. Siffrorna avser olika gruvhål, utom 17 som är kyrkogården.
Nasafjälls silvergruva' på en karta från 1646. Siffrorna avser olika gruvhål, utom 17 som är kyrkogården.

Nasafjälls silververk var en silverutvinning i Pite lappmark i Lappland som pågick 1635–1659 och 1770–1810. Malmen bröts på Nasafjället (Silbbanássja) strax öster om gränsen mot Norge. Smältningen skedde under den första perioden i Silbojokk vid Sädvvájávrre, under den andra perioden i Adolfström vid Laisälven. Det var den första större mineralutvinningen i övre Norrland och ledde till bildandet av ett tionde bergmästardöme.

Den totala produktionen uppgick under den första perioden till ungefär 860 kilo silver och 255 ton bly. Under den andra perioden producerades drygt 110 kilo silver och 21 ton bly.

Nasafjällsverket har fått dåligt eftermäle eftersom verksamheten under den första perioden bedrevs med tvångsrekryterad arbetskraft. Själva gruvbrytningen utfördes till stor del av män från kustsocknarna som uttagits till krigstjänst. Malmtransporterna sköttes av samer med rendragna ackjor. De fick ersättning för arbetet, men kunde inte själva välja om de skulle utföra skjutsarna. Renskötseln blev lidande och många samer lämnade regionen, vilket ledde till att de som blev kvar fick tjänstgöra i allt längre perioder och utsattes för allt hårdare press. ► Läs mer …