Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/2025

Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024 · 2025

Uke 1

Början till Telekommunikationer i Stockholm faller samman med den industriella revolutionen, då flera stora tekniska satsningar genomfördes efter 1800-talets mitt. År 1853 grundades Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket (senare Televerket), samtidigt med att Klaragasverket vid Klara sjö startade sin verksamhet och kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren F. W. Leijonancker fick i uppdrag att utarbeta ett komplett förslag till vatten och avlopp i Stockholm. År 1853 räknas även som startåret för de svenska telekommunikationerna, då den första elektriska telegraflinjen anlades mellan Stockholm och Uppsala detta år.

År 1885 hade Stockholm flest telefoner i Europa, det vill säga fler telefoner i absoluta tal än det fanns i betydligt större städer som London, Berlin och Paris. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 2

Norrmalmsregleringen var den omfattande revision av stadsplanen för Nedre Norrmalm i Stockholm vilken beslutades av stadsfullmäktige 1945 och realiserades under 1950-, 60- och 70-talen. Genomförandet resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city, samtidigt som tunnelbanans utbyggnad underlättades.

Norrmalmsregleringen var den mest omfattande stadssaneringen i svensk historia, och engagerade en stor del av Sveriges arkitektelit. Omvandlingen av Nedre Norrmalm har både kritiserats och beundrats både i Sverige och utomlands, och räknas som en av de större och mest genomgripande cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 3

Stockholms regeringskvarter, Departementsstaden, finns på Nedre Norrmalm i Stockholm. I kvarterens fastigheter har Regeringskansliet lokaler för sina olika departement.

De första fastigheterna i Departementsstaden förvärvades redan 1906 (Arvfurstens palats) och den sista år 2019 (Adelswärdska huset). Flera byggnader har mycket höga kulturhistoriska värden. Byggnadsbeståndets ålder sträcker sig från 1640-talet, då kvarteren bildades, fram till våra dagars ombyggnationer.

Bland kända byggnader i kvarteren noteras Arvfurstens palats och Sagerska huset i kvarteret Lejonet samt Rosenbadkomplexet i kvarteret Rosenbad. Tillkomsten av Departementsstaden, som tog omkring 30 år att genomföra, illustrerar även en ändrad inställning till hur stadsförnyelse skulle bedrivas: från total rivning av byggnadsbeståndet och nybyggnation, till bevarande och varsam upprustning. Idag finns här omkring 4 000 arbetsplatser. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 4

Stockholms historiska apotek inrättades från 1500-talets andra hälft till 1900-talets första hälft. Stockholms första apotek för allmänheten öppnade i mars 1575, då A. Busenius började sälja medikamenter som kungahuset inte behövde. Under 1600-talet anlades nio apotek i Stockholm.

Från 1900 till 1950 ökade antalet apotek i Stockholm från 20 till 56. Idag finns bara ett apotek kvar i Gamla stan; apoteket Korpen som går tillbaka till 1674 och då hette Örnen. Apoteksmarknaden var hårt reglerad och myndigheterna föreskrev ofta apotekens geografiska läge, deras namn och vad de fick sälja. Det krävdes ett apoteksprivilegium för att kunna öppna ett apotek. Detta privilegiesystem existerade ända tills 1971.

Bland Stockholms historiska apotek har idag bara apoteken Korpen, Ugglan och Storken kvar sin äldre officininredning. Ugglan är Sveriges äldsta apotek med verksamhet i över 210 år på samma plats vid Drottninggatan 59 och Storken är det kulturhistoriskt mest värdefulla i landet. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 5

Skoklosters slott är ett tidigare privatpalats vid Mälaren mellan Stockholm och Uppsala. Skoklosters slott räknas som ett av Europas främsta barockslott. Det är det största privatpalats som någonsin har byggts i Sverige och tillkom under den svenska stormaktstidens mest blomstrande period. Trots en byggtid på över trettio år fullbordades slottet inte helt innan byggherren Carl Gustaf Wrangel dog 1676.

Arkitekt var troligen byggmästaren Caspar Vogel från Thüringen. De originella åttkantiga tornen och deras huvar har motsvarigheter i palatset Ujasdowa i Warszawa i Polen. Skokloster är arkitektoniskt unikt i Sverige.

Slottet förvärvades 1967 av staten som då började ett omfattande renoveringsarbete. Skokloster är numera museum och sedan 1971 ett statligt byggnadsminne. På Skoklosters slott förvaras över 50 000 föremål, däribland en omfattande vapensamling och ett porträttgalleri med 600 verk. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 6

Stockholms fontäner och dammar började anläggas i större omfattning efter 1900-talets början. Den första fontänen även kallad springbrunnen anordnades på 1690-talet i Kungsträdgården. Stadens äldsta fungerade fontän är Molins fontän (1873) i Kungsträdgården.

Till tidiga fontänskulpturer hör Tors fiske (1903) på Mariatorget och brunnsfontänen på Österlånggatan som är en del av skulpturen Sankt Göran och draken på Köpmantorget, den invigdes 1912. Ett exempel på en spegeldamm är den på Strömparterren, som anlades på 1930-talet. Står man på Norrbro och ser österut över Strömparterren speglar sig Carl Milles skulptur Solsångaren (1926) i dammens vatten. I Stockholm finns bara några få av Milles många vattenskulpturer, bland dem den kända Orfeusgruppen utanför Stockholms konserthus och Industrimonumentet utanför KTH. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 7

Margaret Fuller (1810–1850) var en amerikansk författare, journalist, kritiker och feminist med anknytning till den amerikanska transcendentala rörelsen. Hon var den första kvinnliga bokrecensenten på heltid inom journalistiken. Hennes bok Woman in the Nineteenth Century betraktas som det första större feministiska verket i USA.

Hon översatte Johann Peter Eckermanns Goethe-erinringar och brevväxlingen mellan Bettina von Arnim och Karoline von Günderrode. Hon visade betydande stilistisk talang i arbetena A Summer on the Lakes (1843), Woman in the Nineteenth Century (1845) och Papers on Literature and Art (1846), en samling kritiker. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 8

Logotyp för V för Vendetta.

V för Vendetta är en amerikansk dystopisk thriller från 2006. Filmen bygger på den tecknade serien V for Vendetta av Alan Moore och David Lloyd, som publicerades åren 1982–1989.

Filmen utspelas i London i en nära framtid där det totalitära och fascistiska partiet Norsefire har tagit makten över landet. Hugo Weaving spelar rollen som V, en maskerad och karismatisk frihetskämpe som söker hämnd mot de personer som vanställde honom. Natalie Portman spelar rollen som Evey Hammond, en kvinna från arbetarklassen som blir indragen i V:s planer. Stephen Rea spelar rollen som Eric Finch, en poliskommissarie som är medlem i Norsefire och som har i uppdrag att stoppa V. John Hurt spelar rollen som Adam Sutler, den diktatoriska partiledaren för Norsefire.

V för Vendetta har av många politiska grupper setts som en allegori mot förtryck av regeringen, där libertarianister och anarkister har använt filmen för att främja sina åsikter. Aktivisterna i Anonymous har gjort Guy Fawkes-masken, som används av V i filmen, populär genom att ha på sig den när de protesterar offentligt. Masken har även använts av deltagarna i Occupy-rörelsen. Både Moore och Lloyd har sagt att de är glada över att masken används i syfte att protestera mot tyranni och förtryck. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 9

Watchmen

Watchmen är en amerikansk action-/thrillerfilm med superhjältetema från 2009 i regi av Zack Snyder. Filmen bygger på den tecknade serien/serieromanen Watchmen (1986–1987), skriven av Alan Moore och illustrerad av Dave Gibbons. Filmen utspelar sig i en alternativ historia år 1985, då kalla kriget var som mest aktuellt, och i filmen har en grupp maskerade och pensionerade vigilanter börjat undersöka en konspiration som är riktad mot dem, då de plötsligt upptäcker något större och mer hotfullt som de måste hantera.

Filmen fick blandad kritik från recensenterna; vissa hyllade det unika och mörka sättet filmen visade upp superhjältarna på, medan andra ansåg att detta bara förlöjligade filmen. Kritik riktades också mot filmens längd, att den följde serieromanen nästan ordagrant och det faktum att filmen fick en restricted-klassificering ("R-rating") i USA. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 10

Sir Thomas More (1478–1535) var en engelsk politiker och författare. Han fick rykte om sig under sin levnad att vara en renässanshumanist. Under höjden av sin politiska karriär var han Lord Chancellor. More är mest känd för sin bok Utopia, en fiktiv skildring av ett främmande folks samhällsskick. Det var More som myntade ordet utopi (”ingenstans”). I landet Utopia fanns bland annat religionsfrihet, sex timmars arbetsdag och utbildning för både män och kvinnor.

More var nära vän med Erasmus av Rotterdam och beklädde flera höga statliga ämbeten under Henrik VIII. På grund av påvens vägran att godkänna kungens skilsmässa från Katarina av Aragonien kom det till en brytning mellan den engelska kronan och påven. När More motsatte sig monarkens strävanden att bygga upp en självständig statskyrka kom han i konflikt med Henrik VIII. Inom kort dömdes han till döden och avrättades genom halshuggning. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 11

Logotyp.

Sameblod (Saemien virre) är en svensk-samisk dramafilm fra 2017, skriven och regisserad av Amanda Kernell. Filmen handlar om Elle-Marja, en ung sydsamisk flicka som år 1933 bor vid Norra Storfjället i svenska Lappland. Elle-Marja och hennes syster Njenna skickas till den obligatoriska nomadskolan, där de försöker anpassa sig till den svenska kulturen. Elle-Marja står inför en inre konflikt när hon, efter att ha utsatts för fördomar och en rasbiologisk undersökning, beslutar sig för att rymma från nomadskolan och förneka sin samiska kultur.

De två systrarna i filmen skildras av de även i verkligheten biologiska systrarna Lene Cecilia Sparrok och Mia Erika Sparrok. Filmen är Kernells långfilmsdebut och även den första långfilmen på sydsamiska, ett starkt hotat språk. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 12

Amanda Kerfstedt (1835–1920) var en svensk författare, dramatiker och översättare. Kerfstedt skrev romaner, noveller och dramatik, men också barn- och ungdomslitteratur, recensioner och artiklar. Hon debuterade 1865 under pseudonymen "...y" med barnböckerna Tiggargossen eller Qvastgubbens dukater och Signild och hennes vänner. Under 1870-talet började hon använda sitt riktiga namn och skrev då främst noveller. År 1881 publicerades novellen Synd, som blev ett tidigt inlägg i 1880-talets sedlighetsdebatt. Till hennes mer kända böcker hör Små och stora (1882), Bland fält och ängar (1895) och Bränningar (1899). År 1901 gavs romanen Reflexer ut, troligtvis Sveriges första roman om en transvestit. Hon tillhörde samtidens mer populära författare.

Åren 1888–1891 var hon redaktör för tidskriften Dagny. Hon var kritisk till samtidens dubbelmoral som ställde olika krav på mäns och kvinnors beteende före och under äktenskapet. Hon var även engagerad i Fredrika-Bremer-Förbundets bokkommitté och kom därigenom att spela en roll i sekelskiftsdebatten kring barnlitteratur. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 13

Stockholms kända träd utgörs av huvudsakligen äldre, grova ekar, bland dem två kungsekar, Kungseken på Djurgården och Kungseken på Hjorthagen. Stockholms stads största träd är Prins Eugens ek på Waldemarsudde, och till stadens äldsta träd räknas Birger jarls ek på Kungsholmen. Att träd blir kända beror ofta på att de har en anknytning till kulturella eller historiska händelser. Exempelvis kan de ha inspirerat poeter som Carl Michael Bellman och Anders Österling till epistlar och dikter som Bellmanseken respektive eken på Plommonbacken. Träd har även symbolisk betydelse, som för den svenska organisationen Globträdet, vilka planterade Framtidsträdet 1986 på Hötorget.

En hotande fällning gav flera numera kända stockholmsträd en plats i historieböckerna, hit hör Kungsträdgårdens skogsalmar. Dessa skulle fällas natten till den 12 maj 1971 men räddades efter omfattande protester. Händelsen gick till historien som Almstriden och fick politiska konsekvenser. Ett annat exempel är den så kallade TV-eken som sågades ner i november 2011 trots stort engagemang av kulturpersonligheter och trädkramare. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 14

Karen Blixen (1885–1962) var en dansk författare.

Mellan åren 1914 och 1931 var Karen Blixen bosatt i Kenya, där paret Blixen ägde och drev en kaffefarm. Tiden i Afrika skildrade Karen Blixen i romanen Den afrikanska farmen. Den filmatiserades 1985 som Mitt Afrika, med Meryl Streep i huvudrollen. Mycket av den akademiska diskussionen om Blixens litterära verk har handlat om hennes skildringar av Afrika, inte minst i postkolonial teori. Blixen har också varit ständigt svår att etikettera, och hennes romaner har setts som alltifrån gotiska till surrealistiska, och till och med som sagor. En genomgående faktor i alla verk är att de präglas av intertextualitet.

Karen Blixen nominerades flera gånger till Nobelpriset i litteratur, men hon tilldelades det aldrig. Hennes bok Vinter-Eventyr ingår i Danmarks kulturkanon. Hennes gård i Danmark, Rungstedlund, är sedan 1991 ett museum. Farmen hon skildrar i Den afrikanska farmen gavs av Danmarks regering till Kenya som självständighetsgåva, och är också idag ett museum. ► Läs mer …
Vis – historikk

Uke 15

Drottningholms slott är ett kungligt slott beläget på Lovön i Mälaren, väster om Stockholm. Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia har sedan 1981 sin officiella bostad i slottets södra länga.

Drottningholms slott räknas till den svenska stormaktstidens förnämsta slottsbyggnader och är Sveriges bäst bevarade kungliga slott. På slottsområdet finns förutom slottet ett flertal byggnader och områden som Kina slott, Drottningholms slottsteater med Teaterplanen dessutom Lilla Kina, Hemmet, Götiska tornet, Drottningholmsmalmen samt Canton. Trädgårdsanläggningarna består av en barockträdgård och en engelsk park. Drottningholms park och byggnader besöks årligen av uppskattningsvis 700 000 personer från Sverige och utlandet.

Slottsområdet blev 1991 ett av Unescos världsarv och var då Sveriges första objekt på världsarvslistan. ► Läs mer …
Vis – historikk