Wikipedia:Ukens artikkel
– og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på Forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde. Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister.
Du kan også være med på å foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Aktuelle artikler finner du på Wikipedia:Kandidatsider/Vedtatte. Sjekk på på artikkelens diskusjonsside at artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
Ukens artikkel
[rediger kilde]Ukens artikkel. Arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024 · 2025
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Helleristningene på Strand i Osen kommune i Trøndelag er en gruppe på åtte helleristningsfigurer. Dette er veideristninger fra steinalderen, og den største figuren er en naturalistisk utformet grindhval som er 2,9 meter lang. Dessuten finnes to mindre dyrebilder og tre geometriske figurer. Ristningsberget ble oppdaget under arbeidet med en vei i 1925. ► Les mer her. |
Neste ukes bolk er:  Liste over stortingsrepresentanter 2021–2025 omfatter alle som ble valgt til Stortinget ved stortingsvalget 13. september 2021. De 169 mandatene ble fordelt med 48 til Ap, 36 til Høyre, 28 til Sp, 21 til FrP, 13 til SV, 8 til Venstre, 8 til Rødt, 3 til MDG, 3 til KrF og 1 til det nye partiet Pasientfokus (PF), som bare stilte liste i Finnmark. Rødt kom for første gang over sperregrensen på 4 %, og partiet fikk derfor delta i fordelingen av utjevningsmandater. KrF kom for første gang under sperregrensen, men fikk innvalgt tre distriktsrepresentanter. Som følge av valget tiltrådte Jonas Gahr Støres regjering (Ap, Sp).► Les mer her. |
Ukens nynorsk-artikkel
[rediger kilde]Wikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024 · 2025
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Jean-François Champollion (1790–1832) var ein fransk egyptolog som er kjend for å ha dechiffrert dei egyptiske hieroglyfane. I 1808 oppdaga han prinsippet som låg til grunn for ligaturane (grupperinga) til teikna. Basert på likskapen med ein av dei koptiske dialektane, hevda han at dei egyptiske hieroglyfane ikkje uttrykte vokalar. I 1810 la han fram påstanden om at dei egyptiske hieroglyfane vart nytta både som ideogram (som uttrykkjer ein ide) og som fonogram (som uttrykkjer eit fonem). I 1812 la han fram ein teori om kronologien i skrifta, som gjekk ut på at kursiv hieratisk skrift var ein forenkla versjon av hieroglyfane. I 1821 klarte han å dechiffrera dei fyrste kongelege inskripsjonane på Rosettasteinen, mellom andre dei til Ptolemaios V. Noko seinare klarte han, ved hjelp av inskpripsjonar på ein obelisk og ein tospråkleg papytus, å tyda inskripsjonane til Kleopatra. Les meir … |
Neste ukes bolk er:  Dansk litteratur omfattar litteratur skriven av danskar, i Danmark eller på dansk. Dei fyrste spora stammar frå runeinnskrifter frå jernalderen og vikingtida, men begynner for alvor i mellomalderen og nyare tid. Dansk litteratur omfattar forfattarar som Saxo Grammaticus, Søren Kierkegaard, H.C. Andersen, Henrik Pontoppidan og Karen Blixen. Sidan Danmark i ein del av historia si òg hadde overherredøme over Noreg, har dei to nasjonane mykje felles kultur og litteratur og deler derfor ein del forfattarar. Den best kjende av desse er Ludvig Holberg. Dei eldste bevarte tekstane frå Danmark er runeinnskrifter på minnesteinar og andre objekt. På 1100-talet blei dei fyrste eigentlege danske litterære verka til, og kring 1200 blei hovudverket frå dansk mellomalder, Gesta Danorum (Føretaka til danane) om den heroiske fortida til Danmark skrive av Saxo på latin. Les meir … |
Ukens danske artikkel
[rediger kilde]|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Et kobberstik er et dybtryk taget af en ridset kobberplade; og i videre betydning kunstblade, som fremkommer ved aftryk på papir af en kobberplade. Ved denne teknik arbejdes altså tegningens linjer ned i kobberpladen, mens man i træsnittet uddyber mellemrummet mellem tegningens linjer, så at disse bliver stående i ophøjet relief over træstokkens grund. Kobberstik egner sig ikke som træsnit til illustrationsmiddel, idet det ikke lader sig gengive ved bogtrykkerpressen. Det har imidlertid haft overordentlig kunstnerisk betydning, dels som selvstændig kunstart, dels ved reproduktion af andre kunstværker, og i århundredernes løb udvikledes der en egen fint gennemarbejdet teknik. De i pladen indgraverede linjer kan udvides såvel i bredde som i dybde, hvilket gør det muligt at opnå en rig afveksling af overgange fra de dybeste skyggepartier til det højeste lys. I Danmark er en af de betydeligste kobberstikkere J.F. Clemens (1749-1831). ► Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Gunnar Gunnarsson (1889-1975) var en islandsk forfatter, som mest skrev på dansk. Hans hovedværker er de historiske romaner Borgslægtens Historie (1912-1914) og Kirken paa Bjærget (1923-1928). Gunnar var søn af en landmand, og hans mor døde, da han var otte år gammel. Dette mærkede ham for livet, og et tilbagevendende tema i hans bøger er netop, at en idyllisk verden knuses. Han debuterede som 17-årig med en digtsamling, og snart efter drog han til Danmark, hvor han gik på Askov Højskole. Handlingen i hans bøger var altid henlagt til Island, skønt han blev dansk gift og boede i Danmark frem til 1939. Ud over egne bøger oversatte han islandske værker som Salka Valka af Halldór Laxness til dansk. Han var flere gange nomineret til Nobelprisen i litteratur. Han bosatte sig efter krigen i Reykjavik, hvor han ligger begravet. Hans barndomshjem er doneret til den islandske stat og huser nu Gunnar Gunnarsson Instituttet. ► Læs mere |
Utvalgt svensk artikkel
[rediger kilde]Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024 · 2025
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Amanda Kerfstedt (1835–1920) var en svensk författare, dramatiker och översättare. Kerfstedt skrev romaner, noveller och dramatik, men också barn- och ungdomslitteratur, recensioner och artiklar. Hon debuterade 1865 under pseudonymen "...y" med barnböckerna Tiggargossen eller Qvastgubbens dukater och Signild och hennes vänner. Under 1870-talet började hon använda sitt riktiga namn och skrev då främst noveller. År 1881 publicerades novellen Synd, som blev ett tidigt inlägg i 1880-talets sedlighetsdebatt. Till hennes mer kända böcker hör Små och stora (1882), Bland fält och ängar (1895) och Bränningar (1899). År 1901 gavs romanen Reflexer ut, troligtvis Sveriges första roman om en transvestit. Hon tillhörde samtidens mer populära författare. Åren 1888–1891 var hon redaktör för tidskriften Dagny. Hon var kritisk till samtidens dubbelmoral som ställde olika krav på mäns och kvinnors beteende före och under äktenskapet. Hon var även engagerad i Fredrika-Bremer-Förbundets bokkommitté och kom därigenom att spela en roll i sekelskiftsdebatten kring barnlitteratur. ► Läs mer … |
Neste ukes bolk er:  Stockholms kända träd utgörs av huvudsakligen äldre, grova ekar, bland dem två kungsekar, Kungseken på Djurgården och Kungseken på Hjorthagen. Stockholms stads största träd är Prins Eugens ek på Waldemarsudde, och till stadens äldsta träd räknas Birger jarls ek på Kungsholmen. Att träd blir kända beror ofta på att de har en anknytning till kulturella eller historiska händelser. Exempelvis kan de ha inspirerat poeter som Carl Michael Bellman och Anders Österling till epistlar och dikter som Bellmanseken respektive eken på Plommonbacken. Träd har även symbolisk betydelse, som för den svenska organisationen Globträdet, vilka planterade Framtidsträdet 1986 på Hötorget. En hotande fällning gav flera numera kända stockholmsträd en plats i historieböckerna, hit hör Kungsträdgårdens skogsalmar. Dessa skulle fällas natten till den 12 maj 1971 men räddades efter omfattande protester. Händelsen gick till historien som Almstriden och fick politiska konsekvenser. Ett annat exempel är den så kallade TV-eken som sågades ner i november 2011 trots stort engagemang av kulturpersonligheter och trädkramare. ► Läs mer … |
Uke 14
[rediger kilde]| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
Uke 15
[rediger kilde]| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |