Hopp til innhold

Sveriges kulturkanon

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Det anatomiske teatret i Gustavianum, Uppsala universitets eldste bevarte bygning. Verket er kreditert Gustav II Adolf og Olof Rudbeck d.e. og oppført i kategorien offentlighet. Foto: ArildV Det anatomiske teatret i Gustavianum, Uppsala universitets eldste bevarte bygning. Verket er kreditert Gustav II Adolf og Olof Rudbeck d.e. og oppført i kategorien offentlighet. Foto: ArildV
Det anatomiske teatret i Gustavianum, Uppsala universitets eldste bevarte bygning. Verket er kreditert Gustav II Adolf og Olof Rudbeck d.e. og oppført i kategorien offentlighet.
Foto: ArildV
Gustav Vasas bibel, den svenske bibeloversettelsen utgitt i 1541 er oppført i kategorien religion.

Sveriges kulturkanon er en liste med over 100 svenske verk innen ti områder fordelt på kategoriene kunstarter og samfunn og utarbeidet 2023–2025. De ble offisielt utpekt av den svenske regjeringen i 2025 som særlig betydningsfulle deler av Sveriges kulturarv.

Under valgkampen i 2006 hadde Cecilia Wikström (Folkpartiet, nåværende Liberalerna) foreslått at Sverige burde ha en litterær kanon valgt av for eksempel Skolverket eller Svenska Akademien.[1] Det ble starten på den såkalte «kanondebatten».[2]

Da partiene i Riksdagen ble spurt om saken i 2022, var Sverigedemokraterna og Kristdemokraterna positivt innstilt til en kulturkanon, Moderaterna tvilrådige og de øvrige partiene negative.[3][4]

I Tidöavtalen[a] fra oktober 2022 fremgikk det at en nasjonal kulturkanon skulle utarbeides av eksterne ekspertkomitéer, i tillegg til at forskjellige leselister skulle utformes og tilpasses ulike årskull i grunnskolen og gymnaset, med både svenske og internasjonale verk.[2]

Oppdraget

[rediger | rediger kilde]

21. desember 2023 vedtok regjeringen Kristersson et direktiv til en komité som skulle utarbeide en svensk kulturkanon.[5][6] Historiker og professor Lars Trägårdh ble utnevnt til leder av komitéen.[7]

Komitéen, som tok navnet «En kulturkanon för Sverige», besluttet at kanonen skulle omfatte de to kategoriene kunstarter (bestående av områdene litteratur, bilde og form, musikk, film og scenekunst samt lærdom og sakprosa) og samfunn (med områdene lov og rett, religion, økonomi, oppfinnelser samt offentlighet). Totalt skulle kulturkanonen omfatte 100 verk, som skulle tas frem av to ekspertgrupper, en for hver av de to kategoriene. Ekspertene fikk i oppdrag for hvert område å velge ut ti verk «av hög kvalitet som har gjort bestående intryck och blivit viktiga referenspunkter i svensk kultur och tradition». Innen området litteratur ble det også spesifisert at ni verk skulle være prosa, og det tiende en «antologi» med ti verk fra den svenske lyrikken.[8] Kulturkanonen skulle ha med verk skapt av både kvinner og menn, og i tillegg måtte de være minst 50 år gamle.[8] Det siste kriteriet innebar at 1975 ble det siste mulige året for verkene.

I januar 2025 lanserte regeringskansliet en hjemmeside for å presentere kulturkanonomitéens arbeid, kulturkanon.se. Her hadde også publikum mulighet til å nominere verk.

Utvalgsmedlemmer

[rediger | rediger kilde]

I tillegg til Lars Trägårdh, besto ekspertgruppene av; Hans-Gunnar Axberger, Katarina Barrling, Daniel Waldenström, Henrik Berggren, Bengt Kristensson Uggla, Inga-Britt Ahlenius, Svante Nordin, Torsten Pettersson, Mattias Lundberg, Karin Sidén, Björn Linnell og Karin Helander.[9]

Resultatet

[rediger | rediger kilde]

Kulturkanonen ble offentliggjort under en pressekonferanse 2. september 2025 i form av SOU 2025:92 En kulturkanon för Sverige og overlevert til kulturminister Parisa Liljestrand.[9]

Litteratur

[rediger | rediger kilde]
Kallocain av Karin Boye
Verk Sjanger Opphavsperson År Ref.[b][6]
Det går an kortroman Carl Jonas Love Almqvist 1839 122
Giftas I-II novellesamling August Strindberg 1884–1886 123
Gösta Berlings saga roman Selma Lagerlöf 1891 124
Muittalus sámid birra. En bok om lapparnas liv Johan Turi 1910 125
Kallocain roman Karin Boye 1940 126
Pippi Langstrømpe roman Astrid Lindgren 1945 127–128
Utvandrarna roman Vilhelm Moberg 1949 128–129
Katitzi roman Katarina Taikon 1969 129–130
Udyret fra Säffle roman Maj Sjöwall og Per Wahlöö 1971 130–131
Lyrikkantologi
«Skulle jag sörja, då vore jag tokot» fra Helicons Blomster lyrikk Lasse Lucidor 1688 131–132
«Drick ur ditt glas, se Döden på dig väntar,
Till fader Movitz, under dess sjukdom, lungsoten,
eller Fredmans epistel n:o 30» fra Fredmans epistlar		 vise Carl Michael Bellman 1790 132–133
«Några ord till min k. dotter, i fall jag hade någon» lyrikk Anna Maria Lenngren 1798 133–134
«Vän! I förödelsens stund» lyrikk Erik Johan Stagnelius udatert 134–135
«Triumf att finnas till …» fra Septemberlyran lyrikk Edith Södergran 1918 135–136
«Det är vackrast när det skymmer» fra Kaos lyrikk Pär Lagerkvist 1919 136–137
«Stjärnorna kvittar det lika» fra En döddansares visor lyrikk Nils Ferlin 1930 137–138
«Eufori» fra Färjesång lyrikk Gunnar Ekelöf 1941 138–139
«Den halvfärdiga himlen» fra Den halvfärdiga himlen lyrikk Tomas Tranströmer 1962 139–140
«Äktenskapsfrågan I–II» fra Husfrid lyrikk Sonja Åkesson 1963 140–141

Bilde og form

[rediger | rediger kilde]
«Selvportrett med allegorier» av David Klöcker Ehrenstrahl
Verk Sjanger Opphavsperson År Ref.
Kalkmalerier i Härkeberga kyrka billedkunst Albertus Pictor 1480-årene 141–142
Gripsholms slott med Statens porträttsamling arkitektur og
billedkunst		 Henrik von Cöllen og
Fredrik Nussdorffer (byggmestere)		 1537/1822 142–143
«Selvportrett med allegorier» billedkunst David Klöcker Ehrenstrahl 1691 143–144
Stockholms slott arkitektur og
billedkunst		 Nicodemus Tessin den yngre
og Carl Hårleman		 1771 144–145
«Nordisk sommerkveld» billedkunst Richard Bergh 1899–1900 145–146
Lilla Hyttnäs, Sundborn interiør
billedkunst		 Karin og Carl Larsson 1889–1912 146–147
Målningarna till templet billedkunst Hilma af Klint 1906–1915 148–149
Tomtebobarnen billedbok Elsa Beskow 1910 149–150
Stockholms stadshus arkitektur Ragnar Östberg 1923 150–151
«Sitting... Six months later, version A» billedkunst Öyvind Fahlström 1962 151–152

Musikk

[rediger | rediger kilde]
Platetikett til en innspilling av «Calle Schewens vals» med Evert Taube og orkester på en 78-plate innspilt i 1936.
Verk Opphavsperson År Ref.
Drottningholmsmusiken
(24 korte orkestersatser, fremført i forbindelse med bryllupet
mellom kronprins Adolf Fredrik og Louise Ulrike av Preussen i 1744.)		 Johan Helmich Roman 1744 152–153
«Sjung med oss, Mamma!» første hefte Alice Tegnér 1892 153–154
Midsommarvaka
Svensk Rapsodi nr 1 for stort orkester, op 19		 Hugo Alfvén 1903 154–155
Tre innspilte musikkstykker med spillemannen Hjort Anders Olsson Hjort Anders Olsson tidlig 1900-tall 155–156
«Flyttningssång» og «Till kåtan och hemmet»
(To samiske joiker fra tidlig 1900-årene, innspilt av Karl Tirén
i Talma sameby respektive Semisjaur-Njarg sameby 1914–1915.)		 Lars Sikku og Frida Johansson 1914/1915 156–157
«Calle Schewens vals» og «Möte i monsunen» Evert Taube 1931/1935 157–158
Förklädd gud, opus 24 Lars-Erik Larsson 1940 159
Aniara
(opera)		 Karl-Birger Blomdahl 1958 160–161
Jazz på svenska
(musikkalbum)		 Jan Johansson 1964 161–162
Symfoni nr. 7 Allan Pettersson 1968 162–163

Film og scenekunst

[rediger | rediger kilde]
Karl Gerhard synger «Den ökända hästen från Troja» i sin revy på Folkan.
Verk Sjanger Opphavsperson År Ref.
Drottningholms slottsteater arkitektur Carl Fredrik Adelcrantz 1766 163–164
Lejonets unge på Sundsvalls teater skuespill Frida Stéenhoff 1897 164–165
Ett drömspel skuespill August Strindberg 1902 165–166
Kjørekarlen stumfilm Victor Sjöström 1921 166–167
Revyen Gullregn med kupletten
«Den ökända hästen från Troja»		 revy Karl Gerhard 1940 167–168
Frøken Julie ballett Birgit Cullberg 1950 168–169
Det syvende segl film Ingmar Bergman 1957 169–170
Dom kallar oss mods dokumentarfilm Stefan Jarl og Jan Lindqvist 1968 170–171
Fars lille påg lystspill Franz Arnold, Ernst Bach
og Nils Poppe		 1975 171–172
Medeas barn på Unga Klara skuespill Suzanne Osten og Per Lysander 1975 172–173

Lærdom og sakprosa

[rediger | rediger kilde]
Kart over Norden hentet fra Olaus Magnus' Historia de gentibus septentrionalibus («De nordiske folkenes historie») som ble utgitt på latin i Roma i 1555.
Verk Sjanger Opphavsperson År Ref.
Himmelske åpenbaringer sakprosa Birgitta av Vadstena cirka 1370 174
Historia de gentibus septentrionalibus sakprosa Olaus Magnus 1555 174–175
Christinas selvbiografi selvbiografi Christina av Sverige 1670–1680 175–176
Lappländsk resa reieskildring Carl von Linné 1732 176
Drömbok dagbok Emanuel Swedenborg 1743–1744 177
Fädernas gudasaga sakprosa Viktor Rydberg 1887 177–178
Svenska folkets underbara öden sakprosa Carl Grimberg 1915 178–179
Barnets århundrad Ellen Key 1900 179
Kris i befolkningsfrågan debattbok Alva og Gunnar Myrdal 1934 179–180
Vägmärken Dag Hammarskjöld 1963
(posthumt)		 180–181

Lov og rett

[rediger | rediger kilde]
Verk Opphavsperson År Ref.
Magnus Erikssons landslov Magnus Eriksson cirka 1350 181–182
Landsloven av 1734 Sveriges riksdag 1734 182–183
Trykkefrihetsforordningen av 1766 Sveriges riksdag 1766 183–184
Offentlighetsprinsippet Sveriges riksdag 1766, 1809,
1937 og 1949		 184–185
Forfatningen av 1809 Sveriges riksdag 1809 185–186
Rättegångsbalken Sveriges riksdag 1948 186–187
Den europeiske menneskerettskonvensjon Europarådet 1950 187–188
Brottsbalken Sveriges riksdag 1965 188–189
Forfatningen av 1974 Sveriges riksdag 1974 190–191
Allemannsretten 191–192

Religion

[rediger | rediger kilde]
Marstrands synagoge i Marstrand innenfor Fredriksborg bastion, Sveriges første synagoge fra 1782.
Verk Sjanger Opphavsperson År Ref.
Husaby kyrka kirkebygg 1000-tallet 192–193
Vadstena kloster kloster Birgitta av Vadstena 1384 193–194
Horologium Mirabile Lundense astronomisk ur i
Lund domkirke		 Nicolaus Lilienvelds m.fl. 1423 194–195
Malmø-salmeboken salmebok Christiern Pedersen 1528 195–196
Gustav Vasas bibel bibel 1541 197–198
Konventikelplakatet forordning 1726 198–199
Marstrands synagoge Sveriges første
synagoge		 1782 199–200
O store Gud salme Carl Boberg 1885 200–201
Kyrkomötets beslutning om å åpne
prestembetet for både menn og kvinner		 Kyrkomötet 1958 201–202
Nattvardsgästerna film Ingmar Bergman 1963 202–203

Økonomi

[rediger | rediger kilde]
Falu koppargruva er tatt opp i økonomi.
Verk Opphavsperson År Ref.
Falu koppargruva cirka 1400 203–204
Sveriges riksbank Sveriges riksdag 1668 204–205
Storskiftet 1749 205–206
Näringsfrihetsförordningen Johan August Gripenstedt 1864 207–208
Industrilandskapet i Norrköping Carl Theodor Malm,
Theodor Glosemeyer, m.fl.		 1850–1920 208–209
Harsprånget vannkraftverk Sveriges riksdag 1900 209–2010
Folkpensionsreformen Sveriges riksdag 1913 210–2011
Saltsjöbadsavtalet LO og SAF 1938 211–2012
IKEA Älmhult Ingvar Kamprad 1958 212–2013
Særbeskattningen av ektefeller Sveriges riksdag 1971 213–214

Oppfinnelser

[rediger | rediger kilde]
Nobelprisen er tatt opp under kategorien oppfinnelser.
Verk Opphavsperson År Ref.
Dampmaskin Mårten Triewald 1728 215–216
Systema naturae Carl von Linné 1735 216–217
Tabellkommissionen
(forløper for Statistiska centralbyrån)		 Pehr Wargentin 1756 217–218
Kakkelovnen Fredrik Wrede og
Carl Johan Cronstedt		 1767 218–219
Justitieombudsmannen Hans Järta og bondestanden 1809 219–220
Göta kanal Baltzar von Platen 1832 220–221
Nobelprisen Alfred Nobel 1901 221–222
Det sfæriske kulelageret Sven Wingquist 1906 222–223
Saab 37 Viggen Saab 1967 223–224
Pappapermisjonen Sveriges riksdag 1974 224–225

Offentlighet

[rediger | rediger kilde]
Läsebok för folkskolan som kom ut første gang i 1868.
Verk Opphavsperson År Ref.
Gustavianum Gustav II Adolf
og Olof Rudbeck d.e.		 1622–1625 225–226
Styreformen av 1634 Axel Oxenstierna 1634 226–227
Lappekodisillen Den svenske og norske staten 1751 227–228
Svenska Akademiens ordbok Gustav Ⅲ 1786 228–229
Läsebok för folkskolan Fredrik Ferdinand Carlson
og Norstedts forlag		 1868 229–230
Riksdagshuset Helgo Zettervall
og Aron Johansson		 1897–1905 230–231
Brunnsviks folkhögskola Karl-Erik Forsslund 1906 231–232
Vasaloppet Anders Pers og IFK Mora 1922 232–233
Per Albin Hanssons folkhemstale Per Albin Hansson 1928 234
Radiohuset Erik Ahnborg og Sune Lindström 1962 235

Kulturkanonen vakte debatt både før og etter den ble presentert. Noen av punktene som har blitt løftet frem, er risikoen for eksludering og homogenisering, at kultur ikke skal styres av staten, at det allerede finnes en etablert kulturkanon, at en kulturkanon innebærer instrumentalisering av kultur og bygger på et foreldet kultursyn.[10][11][12]

Se også

[rediger | rediger kilde]

Fotnoter

[rediger | rediger kilde]
  1. ^ Tidöavtalen er en skriftlig avtale mellom de svenske partiene Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna og Sverigedemokraterna som ble offentliggjort 14. oktober 2022. Tidöavtalen lå til grunn for å utnevne Ulf Kristerssons regjering med Ulf Kristersson som statsminister etter Riksdagsvalget i Sverige 2022.
  2. ^ Referansene viser til sidetall i SOU 2025:92, En kulturkanon för Sverige (Statens offentliga utredningar)

Referanser

[rediger | rediger kilde]
  1. ^ Wikström, Cecilia (29. juli 2006). «Därför behövs litteraturkanon» (på svensk). Svenska Dagbladet. Arkivert fra originalenBetalt abonnement kreves 9. juli 2022. Besøkt 13. september 2025. 
  2. ^ a b Palo, Katja (14. oktober 2022). «Nya regeringen ska ta fram svensk kulturkanon» (på svensk). Göteborgs-Posten. Besøkt 13. september 2025. «Den nya regeringen med M, KD och L ämnar ta fram "en svensk kulturkanon". Det framgår av det så kallade Tidöavtalet – den överenskommelse som de tre nya regeringspartierna har slutit tillsammans med SD. Flera andra punkter i avtalet påverkar också kulturen.» 
  3. ^ Andersson, Alexandra (31. august 2022). «De flesta partierna säger nej till kulturkanon» (på svensk). Sveriges Radio. Arkivert fra originalen 13. september 2025. Besøkt 13. september 2025. «Inför valet säger de flesta riksdagspartier nej till att ta fram en svensk kulturkanon. "Frågan har blivit politiskt laddad och kopplats ihop med andra frågor om kultur och kulturarv i samhället", säger Jenny Bergenmar, professor i litteraturvetenskap på Göteborgs universitet» 
  4. ^ Lesseur, Marcus Bornlid; Ahlström, Kristofer (8. september 2022). «Så vill partierna förändra kulturpolitiken»Betalt abonnement kreves (på svensk). Dagens Nyheter. Besøkt 13. september 2025. 
  5. ^ «Kommittédirektiv 2023:180». SOU 2025:92 En kulturkanon för Sverige. s. 275–279. 
  6. ^ a b «SOU 2025:92 En kulturkanon för Sverige» (PDF) (på svensk). Statens offentliga utredningar. Arkivert fra originalen (PDF) 11. september 2025. Besøkt 11. september 2025. 
  7. ^ Andersson, Elisabet (21. desember 2023). «Har svensken kultur? Svaret är på väg» (på svensk). Svenska Dagbladet. Arkivert fra originalenBetalt abonnement kreves 29. mars 2024. Besøkt 13. september 2025. 
  8. ^ a b «5.1.3 Kriterier för urval av verk». SOU 2025:92 En kulturkanon för Sverige. s. 115. 
  9. ^ a b «En kulturkanon för Sverige överlämnad till Parisa Liljestrand» (på svensk). Regeringskansliet. 2. september 2025. Arkivert fra originalen 13. september 2025. Besøkt 13. september 2025. «I december 2023 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att ta fram en svensk kulturkanon. I dag överlämnade utredningen sitt betänkande, En kulturkanon för Sverige, till kulturminister Parisa Liljestrand. Totalt har 100 verk valts ut av fristående och sakkunniga expertgrupper.» 
  10. ^ «Hård kritik mot kulturkanon: ”Fortsatt förtryck”» (på svensk). Sveriges Television. 21. oktober 2024. Arkivert fra originalen 11. september 2025. Besøkt 13. september 2025. 
  11. ^ Andersson, Elisabet (2. september 2025). «Avhoppade ledamoten: ”Väldigt exkluderande”» (på svensk). Svenska Dagbladet. Arkivert fra originalenBetalt abonnement kreves 4. september 2025. Besøkt 13. september 2025. «Sveriges kulturkanon syftar till ”bildning, gemenskap och inkludering”. Men Marlen Eskander, som hoppade av kanonkommittén, menar att det blir exkluderande när bara sådant som är minst 50 år får vara med. – Det är att medvetet utesluta samtidens erfarenheter.» 
  12. ^ «Författare i upprop mot införandet av svensk kulturkanon» (på svensk). Sveriges Television. 9. november 2022. Arkivert fra originalen 13. september 2025. Besøkt 13. september 2025. «Regeringens besked om att ta fram en svensk kulturkanon har väckt stor uppmärksamhet. I ett gemensamt upprop i Expressen förklarar nu över 200 författare varför införandet av en kulturkanon skulle vara förödande för det fria ordet.» 

Eksterne lenker

[rediger | rediger kilde]
Autoritetsdata

Hentet fra «https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_kulturkanon&oldid=25412611»