Wikipedia:Ukens artikkel
|
| Våre beste artikler |
|
- og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.
Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil, kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside. Se årsoversikten over forslag. Du kan også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
[rediger] Ukens artikkel
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Alkoholisme eller alkoholavhengighet er en invalidiserende avhengighetslidelse. Lidelsen er preget av tvangsmessig og ukontrollert forbruk av alkohol, til tross for negative effekter på helsen til den som drikker og på vedkommendes sosiale relasjoner og status. Alkoholisme er, som andre former for stoffavhengighet, definert som en sykdom som kan behandles. De nøyaktige mekanismene som ligger til grunn for alkoholisme er usikre, men risikofaktorer omfatter sosialt miljø, stress, psykisk helse, genetisk disposisjon, alder, etnisk gruppe og kjønn. Langvarig alkoholmisbruk gir forstyrrelser i hjernen som opprettholder alkoholikerens manglende evne til å slutte å drikke og resulterer i alkoholisk abstinenssyndrom ved stans i alkoholinntaket. Alkoholisme har også dyptgripende sosiale konsekvenser for alkoholikerne selv og deres nærmeste. Les mer… |
Neste ukes bolk er:  Astronomi er det vitenskapelige studiet av himmellegemer (som stjerner, planeter, kometer og galakser) og fenomener utenfor jordens atmosfære (slik som kosmisk bakgrunnsstråling). Den befatter seg med himmellegemers utvikling, fysikk, kjemi, meteorologi og bevegelser, så vel som universets utforming og utvikling. Astronomi er en av de eldste vitenskaper. Det var imidlertid med oppfinnelsen av teleskopet på begynnelsen av 1600-tallet at faget utviklet seg til en moderne vitenskap. Tidligere har astronomi innbefattet ulike disipliner som astrometri, stjernenavigasjon, observasjonell astronomi, utvikling av kalendre, og også astrologi, men profesjonell astronomi regnes nå å være omtrent synonymt med astrofysikk. Siden det 20. århundre har faget astronomi blitt splittet til observasjonelle og teoretiske grener. Les mer… |
[rediger] Ukens nynorsk-artikkel
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Nikita Khrusjtsjov (1894 - 1971) var leiar i Sovjetunionen under den kalde krigen, frå 1953 til 1964. Khrusjtsjov var ansvarleg for den delvise avstaliniseringa av Sovjetunionen, og for fleire relativt liberale reformer i innanrikspolitikken i landet. Partikollegaene til Khrusjtsjov fjerna han frå makta i 1964, og erstatta han med Leonid Brezjnev. Khrusjtsjov var politisk kommissær under den russiske borgarkrigen. Han støtta utreinskinga til Stalin, og godkjende tusenvis av arrestasjonar. Dei politiske arvingane til Stalin slåst om makta etter at han døydde i 1953, og Khrusjtsjov gjekk, etter fleire år, sigrande ut av kampen i 1956. Khrusjtsjov håpa etter kvart på å kunne stole på rakettar når det gjaldt forsvar av landet, og gav difor ordrar om kutt i vanlege militære styrkar. Trass i kutta var perioden under Khrusjtsjov den mest spente i den kalde krigen, og krigen nådde høgdepunktet sitt med Cubakrisa. Les meir … |
Neste ukes bolk er:  Danmark er eit land i Nord-Europa. Geografisk utgjer Danmark ei stor halvøy, Jylland, og ei rekkje øyar, der Sjælland, Fyn, Lolland, Falster og Bornholm er dei mest kjende. Kongeriket Danmark femner saman med sjølve Danmark bilanda Grønland og Færøyane. Landet vert delt inn i fem regionar og 98 kommunar. Danmark har vore medlem av FN og NATO siden opprettinga og av EU sidan 1973, men er ikkje ein del av eurosona. Sidan 2011 har Helle Thorning-Schmidt (Soc.) vore statsminister i Danmark. Nasjonalspråket dansk er i stor grad innbyrdes lettfatteleg med norsk og svensk, og har sterke historiske og kulturelle band til dei andre nordiske språka. Dansk utgjer mange dialektar. Desse var i grove trekk ferdig utvikla på 1300-talet, og dansken nådde si maksimale dialektspalting kring år 1700. Sidan den gongen har dialektane vore på stadig tilbaketog, og no pratar berre 5 % av danskane dialekt. Les meir … |
[rediger] Ukens danske artikkel
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Et orgel er et tangent-instrument bestående af en eller flere dele, hver spillet med sit eget klaviatur enten med hænderne eller fødderne. Orglet er et af de ældste musikinstrumenter i den vestlige musikalske tradition. Det har en prominent plads i den vestlige kirkes liturgi, og fra midten af det 19. århundrede er det for alvor taget ind som et sekulært instrument. Orglet virker ved, at der pumpes luft ind, som ledes til piber af forskellig længde og tykkelse. Når en tangent trykkes ned, åbnes for luftstrømmen, og der kommer lyd. Sweelinck og Frescobaldi er blandt de første der har skrevet musik for orglet. Senere har blandt andet Buxtehude og Bach skrevet meget orgelmusik. I rockmusikken har blandt andet Rick Wakefield brugt pibeorglet, men ellers har hammondorglet været brugt af en del grupper og musikere. Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Bladet er ud over stænglen og roden et af de tre grundorganer hos de højere planter, og i fagsproget betegnes det som organtypen phyllom. Blade er udvoksninger ved siden af knopperne på stænglen. Bladenes oprindelige funktion er fotosyntese (opsamling af lysenergi bundet i organisk stof) og transpiration (fordampning, der driver optagelse og transport af uorganiske stoffer). Nogle plantearter kan optage vand igennem bladene. Blade findes kun hos karplanter, dvs. hos bregner og frøplanter. Derimod mangler de hos mosser og alger, som kan have bladlignende dannelser på deres thallus, hvor de dog kun kan betragtes som analoge til bladene. Rigdommen af bladformer er enorm. I nogle tilfælde er der i løbet af evolutionen opstået bladorganer, der ikke længere har noget at gøre med bladets oprindelige funktioner: fotosyntese og transpiration, f.eks. blosterblade, bladtorne og bladranker, ligesom knopskællene er omdannede blade.Læs mere |
[rediger] Utvalgt svensk artikkel
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Historiska kartor över Stockholm och dess omgivningar finns bevarade sedan 1600-talets början. Stockholms äldsta kända karta härrör från tidigt 1620-tal och visar staden innan de första regleringarna genomfördes. Genom skapandet av Lantmäteriet år 1628 fick kartograferingen struktur och kvalitet och exakta kartor blev viktiga för stormakten Sverige inte minst av militärstrategiska skäl. På 1700-talet utgavs en rad Stockholmskartor med god exakthet, exempelvis Werner von Rosenfeldts karta från 1702 och Petrus Tillaeus’ karta från 1733, som fick officiell status samt Charta Öfwer Stockholms Stads Belägenhet av kartografen Georg Biurman från 1750-talet. År 1831 bildades Topografiska corpsen som skulle producera en lång rad Stockholmskartor, exempelvis utgavs 1861 Topografiska corpsens karta. Trakten kring Stockholm i nio blad. Kartan ger en bild hur Storstockholms topografi tedde sig under 1800-talet. Till Stockholms första moderna kartverk räknas Lundgrens Stockholmskarta från 1885. Genom att med rött lägga in framtida gaturegleringar skapade Lundgren en metod att se både det förgångna och framtida stadsplaneringar samtidigt. Läs mer… |
Neste ukes bolk er:  Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 vid Ringstorpshöjden nordost om dåvarande Helsingborg. De stridande parterna var den danska invasionsarmén på 14 000 man, ledd av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och den lika stora svenska armén ledd av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock. Slaget hade sin upptakt när Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Då större delen av de svenska stridskrafterna hade utplånats vid Poltava, var styrkorna i landet i för dåligt skick för att bjuda tillräckligt försvar. Stenbock tvingades därför dra sig tillbaka till Småland, där en ny armé tränades upp. Under tiden ryckte den danska armén allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen. Läs mer… |
