Samuel Columbus
| Samuel Columbus | |||
|---|---|---|---|
| Født | 24. apr. 1642 Husby församling[1] | ||
| Død | 8. juli 1679[1] (37 år) Stockholm[1] | ||
| Beskjeftigelse | Skribent, lingvist, lyriker | ||
| Utdannet ved | Uppsala universitet | ||
| Nasjonalitet | Sverige[2] | ||
Samuel Jonae Columbus (født 24. april 1642 i Husby i Dalarna, død 8. juli 1679) var en svensk forfatter, språkteoretiker, språkforsker, salmedikter og amanuensis ved antikvitetskollegiet fra 1667 til 1670 og venn/lærling av Georg Stiernhielm. Etter Stiernhielms død dro Samuel Columbus i 1674 sammen med brødrene Reenstierna ut i Europa, som informator under deres internasjonale videreutdannelse. Også etter at de kom tilbake til Sverige ble han igjen i Europa. Sju måneder før sin død begynte han tilbakereisen til Sverige – en reise som tok han 3 måneder. Han var hele resten av sitt liv sterkt påvirket av en sykdom han hadde pådratt seg i sin studietid i Uppsala, der han en tid var arrestert for delaktighet i oppløp. Nærmest på slump hadde han blitt dratt med i en strid for«akademisk frihet», noe som i datidens termer betydde at studentene ville drikke og ha fri i stedet for å studere. Sykdommen han fikk i studietiden var den samme som han til slutt døde av, bare 37 år gammel, fire måneder etter at han kom tilbake til hjemlandet i 1679.
Hans salmer finnes i de svenske salmebøkene fra 1819 og 1986, i tillegg til å stå som inspirasjon for en av salmene i Salmer 1997 og Norsk salmebok 2013.
Sammen med Stiernhielm dramatiserte han dennes dikt Hercules for ballett.
Salmer[rediger | rediger kilde]
- «Nu är en dag framliden» (1819 nr. 439). Columbos blir ikke angitt som forfatter i senere svenske salmebøker.
- «Så har nu denna dag» (1986 nr. 503). Skrevet i 1674. (I Salmer 1997: «Så stilner levets dag»)
Verker[rediger | rediger kilde]
- Mol-Roo eller Roo-Måål, hvor Columbus beskriver sin venn og forfatterkollega Lasse Lucidor.
- Odae Sveticae, utgitt i 1674.
- Öfwer Fordom Hans Kongl. May.tz TrooMan och Krijgs-Råd, Den Edle och Wälborne Herren, Göran Stiernhielm. Gravskrift for Georg Stiernhielm, utgitt 1674.[3]
- En Swensk Orde-Skötsel (1689)
Sitater[rediger | rediger kilde]
- « Bokstäfr äre teckn, som mäd mångeledes hijt och dijt dragne streck, prickar ok linier liksom afcopiera tanckan ok dess tolk, språket.» Fra En svensk ordeskötsel angående bokstäfver, ord och ordesätt, 1678.
- «Tyskan ok Swenskan äre i grund alt-ett Språk, som däd synes om en wille resa från Norr-bottn genom Norland, Helsingland, Gestrikland, Upland, Sörmanland, Götharijke, Danmarck, Holsten, Hamburg, Nederland, Tyssland alt op i Swiss, skal han finna hur småningom Munlaget forandras i samme språk: ok fast han stundom byter om hele orden, sijr han likwäl en omwäxling, som alti blijr innom sin kretz. — Att disputera hwilket-dera är kommit åf däd andra, Swenskan af Tyskan, eller Tyskan af Swänskan, är fåfängt, efter de äre ingendera tåf hwar-ann. De är både systrar, hwars faar ok moor äre längst döde. — Nok af, at wij kunne fritt taa den ene tåf den andre hwad som wij behage. Systrar ok syskonbarn måtte lähna hwar annan deras arfgods.» Fra En Swensk Orde-skötsel
Referanser[rediger | rediger kilde]
- ^ a b c Svenskt biografiskt lexikon, «Samuel Jonæ Columbus», Svensk biografisk leksikon-ID 14944[Hentet fra Wikidata]
- ^ LIBRIS, libris.kb.se, utgitt 12. januar 2017, besøkt 24. august 2018[Hentet fra Wikidata]
- ^ Kungliga biblioteket – Gravskrift över Georg Stiernhielm Arkivert 8. august 2007 hos Wayback Machine.