Portal:Forside

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Gå til: navigasjon, søk
Velkommen til Wikipedia,

den frie encyklopedi som du kan forbedre.
435 571 artikler på bokmål og riksmål

Bla gjennom kategoriene · Alfabetisk liste · Portaler
Kategorier: Kultur · Geografi · Historie · Matematikk · Vitenskap · Samfunn
Portaler: Kunst · Film · Historie · Samfunn · Geografi · Vitenskap · Språk

Ukens artikkel (uke 48)

Et F-16 fyller drivstoff fra KC-135 Stratotanker.

Lufttanking, også kalt «drivstoffpåfylling i luften», er en metode for å overføre drivstoff fra et fly til et annet under flyvning. Dette gjør at flyet som mottar drivstoffet kan være i luften i en lengre periode og kan ta av med større last. Vanligvis er flyet som fungerer som tankfly spesielt designet for denne oppgaven. Forutsetningene for å få drivstoffpåfylling i luften er primært et militært behov, og det finnes ingen slike operasjoner innen regulær sivil luftfart.

De to mest brukte metodene for overføring av drivstoff mellom flyene er med stiv bom og sonde. Den mindre populære vinge-til-vinge-metoden er ikke lenger i bruk. Helikoptre kan fylle ved å heise opp en slange fra skip. Les mer...


Dagens skandinaviske artikkel (svensk)

Samer från Karasjok avbildade av Johan Fredrik Eckersberg 1852.

Samernas ursprung har intresserat forskare åtminstone sedan Johannes Schefferus tid på 1600-talet. Från början kopplades samerna ihop med finnarna, eftersom det samiska språket är uppenbart närbesläktat med finskan. När den fysiska antropologin utvecklades under 1800-talet upplevdes samerna i stället som avvikande från alla omgivande folk, vilket gav upphov till en teori om att samerna utvecklats som en isolerad grupp under istiden, då de skulle ha övervintrat vid Norra Ishavet. Även denna teori övergavs, och numera tror genetiker att gruppen utvecklats genom tillskott från flera olika håll vid olika tidpunkter. Inte desto mindre har samerna kallats för en genetiskt unik befolkning.

I en studie från 2007 kom forskarna fram till att merparten av samernas äldsta förfäder verkar ha kommit till Norden mycket snart efter istidens slut, antingen från den europeiska kontinenten eller från öster eller från båda hållen. En inflyttning ska sedan ha skett från öster, förmodligen vid flera tillfällen, där den första förmodligen skedde för 6 000–7 000 år sedan och ytterligare inflyttning så sent som för 2 000–3 000 år sedan. Läs mer…

Arkiv · Dette er ukens artikkel på svensk Wikipedia

Søsterprosjekter

Wikipedia utgis av den ideelle organisasjonen Wikimedia Foundation, som driver flere flerspråklige og frie prosjekter hvor alle kan bidra.

Wikimedia Community Logo.svg Meta-Wiki
Koordinasjonsside for Wikimedia-prosjekter
Commons-logo.svg Commons
Lagringssted for delt multimedieinnhold
Wiktionary-logo-en.png Wiktionary
Fri ordbok
Wikibooks-logo.svg Wikibøker
Bøker og manualer
Wikiquote-logo.svg Wikiquote
Sitatsamling
Wikisource-logo.svg Wikikilden
Originale tekster
Wikispecies-logo.svg Wikispecies
Oppslagsverk over dyre- og plantearter
Wikinews-logo.png Wikinytt
Nyhetstjeneste med fritt innhold
Wikiversity-logo-41px.png Wikiversity
Frie læringsressurser
Mediawiki-logo.png MediaWiki
Utvikling av friprogløsningen MediaWiki
Wikidata-logo.svg Wikidata
Fri kunnskapsbase
Wikivoyage-Logo-v3-icon.svg Wikivoyage
Reiseguide med fritt innhold

Om Wikipedia

Wikipedia er en encyklopedi på mer enn 270 språk, som skrives av frivillige bidragsytere fra hele verden. Innholdet kan kopieres og brukes fritt. Vi startet i 2001 og arbeider nå på mer enn 30 millioner artikler, hvorav 435 571 i den norske utgaven på bokmål og riksmål. På den nynorske versjonen arbeides det på over 115 000 artikler. Les mer om hvordan du kan bidra!

Aktuelt

Magnus Carlsen

Bakgrunn: Demonstrasjoner i HongkongEbolaepidemienBorgerkrigen i SyriaGrunnlovsjubileet
Sport: Kvalifisering til Tippeligaen 2015 • Møbelringen Cup
1814: Riksforsamlingen 10. apr. • Grunnloven 17. mai • Mosse­konvensjonen 14. aug. • November­grunnloven 4. nov.

I dag

Den 26. november:

MS «Sleipner»

Nylig avdøde

29866 Emanuel Minos.jpg

Visste du at ...

Sjakkverdensmesteren Kasparov måtte gi tapt for en datamaskin; datamaskiner evaluerer mulige trekk stadig raskere.
Små glimt fra noen av de nyeste artiklene våre.