Märsta

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Märsta Sentrum
Husby-Ärlinghundra kyrka utenfor Märsta.

Märsta er et tettsted i Sigtuna kommune i Stockholms län i Sverige. Det ligger i Uppland, nesten midt mellom Stockholm og Uppsala og er Sigtuna kommunes administrasjonssenter. I 2010 hadde tettstedet 24 068 innbyggere.[1]

Historie[rediger | rediger kilde]

Märsta kommer av ordet Maerdhastadher som betyr plassen för merdfiske.[2] Märsta gästgivaregård, som ligger ved nåværende (2017) Forum (tidligere Biokällan og Folkets hus), var en viktig stasjon for postdiligensen mellom Uppsala og Stockholm. Da jernbanen kom til Märsta 1866 fortsatte trafikk med hesteskyss til Sigtuna, en forbindelse som ble erstattet av en busslinje på 1920-tallet.

Märsta og omegn har rike kulturseverdigheter, som runesteiner, gravfelt og fornborger.

Arameere[rediger | rediger kilde]

I Märsta, særlig i bydelen Valsta, bor (2017) det om lag 500 familier av arameisk herkomst. De stammer overveiende fra landsbyen Kellef (tyrkisk: Dereiçi) sørøst i Tyrkia. I dette området, kalt Tur Abdin, var det frem til 1960-årene om lag 20.000 arameere. De såkalte kellefeniye (som de kaller seg selv) er blitt til et vesentlig innslag i samfunnslivet i Märsta. De grunnla for eksempel fotballklubben Syrianska Föreningen, som i 1993 gikk sammen med Valsta IK og ble til Valsta Syrianska IK.

I april 2011 ble deres kirke Mor Yuhanun (St. Johannes) innviet i bydelen Valsta. Den hører inn under Den syrisk-ortodokse kirke av Antiokia.

Samferdsel[rediger | rediger kilde]

Stedet har god infrastruktur ved at den ligger nær Arlanda lufthavn, E4 og har en jernbanestasjon med tette bånd til Stockholm og Uppsala. Märsta er endestasjon for SLs pendlertoglinje 36, Södertälje – Märsta.

Bibliografi[rediger | rediger kilde]

  • Märsta, från forntid till flygtid av Alf Nordström.
  • Märsta, de fyra kullarnas stad - Bertil Franzén om tiden 1951-71 av Tomas Stavbom og Ragnar Fornö
  • Märstas moderna historia av Bertil Franzén
  • Över Märsta blinkar stjärnorna : bilder, tankar, drömmar inför 20-hundra av Hans Alenius
  • Sigtuna och Norrsunda av Gunnar Gihl. Uppsala 1925. 101 sid. Ingår i Källor till Sigtuna Stads och Sigtunabygdens historia, del 2.
  • Rosersberg av Sture Lindahl. En sammanställning av tillgängliga uppgifter om slottet, trädgården och parken. Allmänna förlaget 1975. 142 sid.
  • Handlande i Sigtuna 1750-1915. Sten Sjöberg. Utgiven av Sigtuna museer 1993. 164 sid.
  • Förslag till Bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad. 158 sid. Utgitt av Sigtuna kommune 1986.
  • Kulturminnesvårdsprogram för Sigtuna kommun, Kulturhistoriskt värdefulla områden. Peter Bratt og Rolf Källman. Utgitt av Sigtuna kommun, Länsmuseet i Stockholms län och Länsstyrelsen i Stockholms län, första upplagan 1985, andra upplagan 1988. 221 sider.
  • Hantverk och hantverkare i Sigtuna 1750-1915. Sten Sjöberg. 199 sid. Sigtuna 1989.

Referanser[rediger | rediger kilde]

  1. ^ «Sveriges tätorter 2010» (PDF). Statistiska centralbyrån. Arkivert fra originalen (PDF) 16. juni 2011. Besøkt 3. mars 2016. 
  2. ^ Mal:Tidskriftsref