Josefin

«Josefin» er et skillingstrykk av ukjent opprinnelse. Sangen har vært brukt en del på plate, og spesielt gruppen «Doodle Bugs» (kjent for slageren «Lille Laila»), hadde stor suksess med denne i 1969. Den er på et blandingsspråk av svensk og norsk, men det antas at visen kommer fra Sverige.

Teksten

1.Det var en gång en flicka som hette Josefin
Josefin-fin-fin, Jose-jose-josefin.
Det enda som hon ägde var en gammal symaskin
symaskin-skin-skin, syma-ma-ma-maskin.

2.Hon hadde och en festmann, som hette Jonatan
Jonatan-tan-tan, Jona-Jona-Jonatan.
Och hon var inte vacker men han var likadan
likadan dan dan, lika lika likadan.

3.Han hadde och en skuta som ut på bøljan for
bøljan for for for, uppå uppå bøljan for.
Den hadde han fått ærvat ut av sin kjæra mor
kjær mor mor mor, kjæra rara rara mor.

4.Så sende han et brev til sin kjære Josefin
Josefin-fin-fin, Jose-Jose-Josefin.
Og ba henne att segla med sin kjære symaskin
symaskin-skin-skin, syma-ma-ma-ma-maskin.

5.Og när dom så kom ut på den stora stora sjø
stora sjø sjø sjø, stora stora stora sjø,
så strandade det skeppet på den grøna grøna ø
grøna ø ø ø, grøna grøna grøna ø.

6.Da sade Jonatan: Du jag tror vi sitter fast
sitter fast fast fast, sitter sitter sitter fast.
Vi måste lasta av något utav vår ballast,
vår ballast last last, vår balla-la-la-la-last.

7.Ballasten ja det var jo den kjæra symaskin
symaskin-skin-skin, syma-ma-ma-ma-maskin.
Och efteråt han kasta ut sin kjæra Josefin
Josefin-fin-fin, Jose-Jose-Josefin.

8.Nu går han der og sørjer for sin kjære Josefin
Josefin fin fin, Jose-jose-josefin.
Som sitter ner på havbotnen och syr på symaskin
symaskin-skin-skin, syma-ma-ma-ma-maskin.

Kilder

• Sangene i våre hjerter, Elin Prøysen, Damm 2007