Evert Taube
| Evert Taube | |||
|---|---|---|---|
 | |||
| Født | 12. mars 1890[1][2][3][4] Göteborgs Carl Johans församling[2] | ||
| Død | 31. jan. 1976[1][2][3][4] (85 år) Maria Magdalena församling[2] | ||
| Beskjeftigelse | Sanger, komponist, skribent, lyriker, låtskriver, kunstner, musiker | ||
| Utdannet ved | Malmö Borgarskola | ||
| Ektefelle | Astri Taube | ||
| Far | Carl Gunnar Taube | ||
| Mor | Julia Sofia Taube | ||
| Søsken | Carl-Otto Taube Märta Taube-Ivarsson Karin Parrow Gösta Taube Albert Vilhelm Taube | ||
| Barn | Sven-Bertil Taube Ellinor Taube | ||
| Nasjonalitet | Sverige[5][6] | ||
| Gravlagt | Maria Magdalena kyrkogård | ||
| Medlem av | Kungliga Musikaliska Akademien (1970–) Kungliga Akademien för de fria konsterna Gastronomiska akademien | ||
| Utmerkelser | 8 oppføringer
Bellmanprisen (1950)
De Nios Stora Pris (1959) Evert Taube-stipendet (1960) Illis quorum (1960) Gustaf Fröding-stipendet (1962) Stockholms stads hederspris (1973) Æresdoktor ved Göteborgs Universitet (1966) The KTH Great Prize (1974) | ||
Evert Axel Taube (født 12. mars 1890, død 31. januar 1976) var en svensk forfatter, visesanger, komponist og maler.
Han ble født i Göteborg og vokste opp på øya Vinga i Göteborgs skjærgård. I 1925 ble han gift med Astri Linnéa Mathilda Bergman. De fikk tre barn, den yngste sønnen var Sven-Bertil Taube (1934–2022). Evert Taube døde i Stockholm i 1976.
Evert Taube ble en av Sveriges og Nordens aller mest kjente og folkekjære visesangere, selv om han selv helst ville bli betraktet som forfatter. Han skapte blant annet figurene Fritiof Andersson og Rönnerdahl.
På sin 60-årsdag i 1950 mottok Taube Bellman-prisen fra Svenska Akademin, og i 1960 ble han utnevnt til æresdoktor ved Göteborgs universitet.
Evert Taube tilhørte den tysk-baltiske adelsslekten Taube, introdusert på Riddarhuset som svensk adel på 1600-tallet (nr. 734 på Riddarhuset).
Noen av de mest kjente visene[rediger | rediger kilde]
- «Möte i monsunen»
- «Brevet från Lillan»
- «Calle Schewens vals»
- «Eldarevalsen»
- «Flickan i Havanna»
- «Fritiof i Arkadien»
- «Fritiof och Carmencita»
- «Rosa på bal»
- «Sjösala vals»
- «Så länge skutan kan gå»
- «Så skimrande var aldrig havet»
- «Vals i Furusund»
- «Änglamark»
- «Nocturne»
Bibliografi[rediger | rediger kilde]
Viser og lyrikk[rediger | rediger kilde]
- Sju sjömansvisor och Byssan Lull samt Flickan i Havanna, 1919
- Flickan i Havanna, 1922
- Den Gyldene Freden, Ballader och visor, 1924
- Bröllopsballader och rosenrim, 1925
- Kärleksvisor och sjöballader, 1927
- Frithiof Anderssons visbok, 1929
- Den Gyldene Fredens Folianter, 1934
- Ultra Marin, 1936
- Evert Taubes bästa, 1937
- Himlajord, 1938
- Fiorella från Caramella, 1941
- Sjösalaboken, 1942
- Ballader i Bohuslän, 1943
- Evert Taubes nya bästa, 1944
- Svärmerier, 1946
- Ballader i det blå, 1948
- Pepita dansar, 1950
- I dina drömmar, 1953
- Evert Taubes bästa, 1954
- Dikter (Vår tids lyrik), 1955
- Evert Taubes bästa, 1955
- Förlustelse och frid, 1957
- Septentrion, 1958
- Och skulle det så vara, 1959
Samlinger (utvalg)[rediger | rediger kilde]
- Samlade visor 1-11, 1945-1951
- Hjärtats nyckel heter sång, Visor i urval av Sven-Bertil Taube, 1960
- Så länge skutan kan gå, Visor i urval av Sven-Bertil Taube, 1963,
- Jag går i mina tankar, Dikter i urval av Petter Bergman, 1965
- Min älskling du är som en ros, Visor i urval, 1966
- Sol och vår, Visor i urval av Sven-Bertil Taube, 1967
Prosa[rediger | rediger kilde]
- Inte precis om kvinnorna, 1918
- Mina damer och herrar, Roman, 1919
- På böljan blå, i städer och på land, 1920
- Oss emellan, 1921
- På kryss med Ellinor, Prosa och ett flertal visor, 1923
- Svärmare och stigmän, 1925
- På gott och ont, 1927
- Många hundra gröna mil, 1951
- Jag kommer av ett brusand' hav, 1952
- I Najadernas gränd, 1954
- Strövtåg i Ranrike, 1955
- De fyra vindarnas gata, 1956
- Vallfart, 1957
- Västlig horisont, 1957
- Svarta tjurar, 1958
- Berättelser under ett fikonträd, 1960
- Guatemala, 1961
- Återkomst, 1961
- Don Diego Karlsson de la Rosas roman, 1962
- Vid tiden för Astri och Apollon, 1964
- Flyg till Pampas, 1968
- Richard Lejonhjärta och Filip II, skuespill, 1970
Priser og utmerkelser[rediger | rediger kilde]
- Svenska Akademiens Bellmanpris på sin 60-årsdag 1950
- De Nios stora pris 1959
- Illis Quorum-medaljen 1960
- Evert Taube-stipendet 1960
- Gustaf Fröding-stipendet 1962
- Æresdoktor ved Göteborgs universitet 1966
- Evert Taube-stipendet 1970
- Innvalgt som medlem nr. 743 av Kungliga Musikaliska Akademien 15. oktober 1970
Referanser[rediger | rediger kilde]
- ^ a b Autorités BnF, data.bnf.fr, besøkt 10. oktober 2015[Hentet fra Wikidata]
- ^ a b c d Sveriges dödbok 1830-2020, oppført som Taube, Axel Evert, besøkt 1. januar 2023[Hentet fra Wikidata]
- ^ a b Brockhaus Enzyklopädie, oppført som Axel Evert Taube, Brockhaus Online-Enzyklopädie-id taube-axel-evert[Hentet fra Wikidata]
- ^ a b Discogs, Discogs artist-ID 525849, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
- ^ www.allmusic.com[Hentet fra Wikidata]
- ^ det svenske Nasjonalmuséets kunstnerliste, kulturnav.org, utgitt 12. februar 2016, besøkt 27. februar 2016[Hentet fra Wikidata]
Eksterne lenker[rediger | rediger kilde]
- (sv) Offisielt nettsted
- (en) Evert Taube – kategori av bilder, video eller lyd på Commons
- (en) Evert Taube på Internet Movie Database
- (no) Evert Taube hos Filmfront
- (no) Evert Taube hos Sceneweb
- (sv) Evert Taube i Svensk Filmdatabas
- (da) Evert Taube på Filmdatabasen
- (en) Evert Taube på AllMovie
- (en) Evert Taube hos Rotten Tomatoes
- (en) Evert Taube på Apple Music
- (en) Evert Taube på Discogs
- (en) Evert Taube på MusicBrainz
- (en) Evert Taube på SoundCloud
- (en) Evert Taube på Spotify
- (en) Evert Taube på Last.fm
- (en) Evert Taube på Genius — sangtekster
- (en) Evert Taube på AllMusic
- Side om Evert Taube
- Evert Taube-selskapet
| Forrige mottaker: Første mottaker og Cornelis Vreeswijk |
Mottaker av Evert Taube-stipendet |
Neste mottaker: Lennart Hellsing og Olle Adolphson |